Artikelförfattaren i närheten av den turkiska byn Zaz, sommaren 2014. Foto: privat.
Debattinlägg

”Gör folkmordet mot assyrier till en del av Sveriges utrikespolitik”

Assyrien ·

”Sveriges riksdag har erkänt detta folkmord. Vi kräver att den svenska regeringen också implementerar detta beslut och gör det till en del av utrikespolitiken”, skriver Afram Yakoub.

Om debattören

Afram Yakoub
Ordförande Assyriska Riksförbundet Sverige

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Imorgon, den 24 april, minns assyrier världen över sina offer för det fruktansvärda folkmordet under och efter första världskriget.

Sveriges riksdag har erkänt detta folkmord. Vi kräver att den svenska regeringen också implementerar detta beslut och gör det till en del av utrikespolitiken.

Under de turbulenta åren i osmanska Turkiet dödades, fördrevs, deporterades och torterades assyrier bara för att de var i vägen för den ungturkiska regimens planer på ett etniskt och religiöst homogent Turkiet.

För hundra år sedan var en fjärdedel av Turkiets befolkning assyrisk grekisk och armenisk. Idag utgör dessa grupper en dryg promille. Det finns fler assyrier i Södertälje än i hela Turkiet – en direkt följd av folkmordet och den intoleranta mentalitet som alltjämt genomsyrar landet.

För oss som är ättlingar till offer och överlevande är det att strö salt i såret då man från officiellt turkiskt håll förnekar det som hände. Våra förfäder har utsatts för sådant som ingen människa borde utsättas för. Deras bödlar gick fria, vissa av dem hyllades som hjältar.

Bödlarnas ättlingar fortsätter att sprida sina lögner för att slippa ta ansvar för sin historia.

I april i fjol besökte jag turkiska Assyrien för första gången. I varje by och samhälle berättade guiden om hur mördandet hade gått till och hur ett fåtal hade lyckats rädda livet.

På en av landsvägarna utanför byn Zaz stannade guiden bilen vid en oansenlig sänka och pekade ner. Här hade trehundra män från byn slaktats kallblodigt.

Efter löften om amnesti, marscherades de till sänkan och höggs ner av turkiska soldater och deras kurdiska allierade. Endast tre lyckades fly över ravinkanten och kunde berätta vad som hänt.

Sveriges riksdag beslöt den 11 mars 2010 att erkänna folkmordet på armenier, assyrier och pontiska greker. Den dåvarande regeringen med utrikesminister Carl Bildt i spetsen beklagade beslutet och beslöt att strunta i det.

Konstitutionellt hade den rätt att göra det. Det är regeringen, inte riksdagen, som ansvarar för utrikespolitiken.

Men regeringens agerande uttryckte ett häpnadsväckande förakt för riksdagens vilja.

Partierna i den nuvarande regeringen har lovat att ta riksdagsbeslutet på allvar. Urban Ahlin, som då var Socialdemokraternas utrikespolitiska talesman, förklarade den 14 mars 2013 för Dagens Nyheter att en kommande socialdemokratisk regering ska ”hörsamma det beslut som redan finns.”

Samma  besked gav Stefan Löfvén i en intervju för Södertäljebaserade Assyria TV i mars 2014.

Tillfrågad om saken har utrikesminister Margot Wallström förklarat att regeringen ”avser att noggrant undersöka de politiska och folkrättsliga
aspekterna av frågan” (riksdagen 31 oktober 2014).

Vi utgår ifrån att den undersökningen leder till att regeringen gör så som det ledande regeringspartiet före valet lovade att man skulle göra.

Tyvärr talar mycket för att regeringen viker sig för turkiska påtryckningar och hot om handelsbojkotter istället för att rakryggat stå upp för offren och de överlevandes ättlingar. 

Imorgon sänker vi våra huvuden i respekt för de oskyldiga som mördades, imorgon är vi alla assyrier.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.