Upprepade gånger har jag och andra moderater reagerat mot och tagit avstånd från vad den ungerske premiärministern Viktor Orbán har sagt och gjort.

Men för den som vill driva tom symbolpolitik gäller det att inte lyssna, inte höra och inte ta intryck av det som sägs i debatten.

Det är precis det som paret Birgitta Ohlsson och Cecilia Wikström gör på SVT Opinion när de återigen upprepar påstådda anklagelser om att vi moderater är tysta.

De för dessutom den viktiga debatten om demokratins utveckling i Central- och Östeuropa ansvarslöst.

Viktor Orbán är en maktfullkomlig politiker och ledare för sitt land. Han har gått långt bortom vad som gäller de värderingar som präglar EPP – den partigrupp som vi moderater är med i tillsammans med bland annat Angela Merkels tyska CDU.

Han har med en oförmåga att se var gränsen går för rättsstatens oberoende institutioner lagt förslag som stärker regeringens makt i samhället. Han har uttryckt sig om flyktingar och om det han kallar illiberal demokrati på ett sätt som är förkastligt.

Politiskt sett är han bortom vår gemenskap. Det är en annan fråga om hela hans parti som innehåller mängder med människor som vill något annat men som dras med av en maktfullkomlig partiledare ska uteslutas för att tillföras Marine Le Pens eller Nigel Farages grupper i Europaparlamentet.

Det är helt klart ett aktuellt alternativ att de lämnar vår grupp men vi ska inte acceptera symbolpolitikens påstådda enkla konsekvenser.

Viljan att publicera en artikel om grupptillhörighet i Europaparlamentet är inte överordnad vad som sker i länder som Polen, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Bulgarien.

Det är nya demokratier och länder som utsätts för politisk desinformation och underminering från Moskva. Att hålla dem inom den europeiska gemenskapen är avgörande för att kunna ställa regeringar till svars och låta demokratins längre sikt verka.

Mot den bakgrunden ser jag Birgitta Ohlssons och Cecilia Wikströms moraliserande som hyckleri.

Medan de ständigt vill skriva om Ungern säger de aldrig något om deras systerparti i den rumänska regeringen.

De driver aktivt en antizigansk politik, som segregerar och politiserar ett förakt mot romer och som dessutom upprepade gånger har försökt att legalisera korruption upp till 400 000 kronor.

Inte ett uttalande riktades under de stora massprotesterna i början av året då flera hundratusentals människor samlades för att markera mot ALDE och det socialdemokratiska PSD.

Tvärtom har Wikström aktivt gått ut och stött de rumänska liberaler och socialdemokrater som för ett antal år sedan i strid med grundlagen ville avsätta den sittande presidenten för att etablera en fullständig makt i Rumänien.

Det som sker i Rumänien ursäktar eller balanserar inte något av det som sker i Ungern. Men Ohlssons och Wikströms aktiva tystnad avslöjar ett tillgjort moraliserande som är farligt för Europa och står i strid med liberala värden.

Genom att blunda i Rumänien samtidigt som de ständigt upprepar samma påståenden om Ungern som om de inte hört och inte lyssnat underminerar de den europeiska rättsordning som är vår stabilitet.

Från en partiledarkandidat bör man förvänta sig mer.