Sveriges regering är en feministisk regering. Det innebär att alla frågor som rör jämställdhet och maktförhållandena mellan könen är högt prioriterade.

Trenden de senaste 30 åren är att kvinnor utbildar sig allt mer och män allt mindre. Men fortfarande ser vi att kvinnor begränsas på grund av sitt kön och att de har sämre möjligheter till karriärutveckling.

Som minister för högre utbildning och forskning kommer jag att bedriva ett aktivt arbete med dessa frågor inom högskolan. Inom högskolan ser vi till exempel ett mönster av könsbundna studieval och att andelen kvinnliga professorer endast är 25 procent och ökar för långsamt.

Därför tillsätter jag i dag som en första åtgärd en expertgrupp för ökad jämställdhet i högskolan.

Expertgruppen består av personer från olika delar av samhället som kan bidra med viktiga kunskaper och erfarenheter i jämställdhetsfrågor. Tillsammans ska vi prioritera upp arbetet med att öka jämställdheten i högskolan.

I gruppen ingår:
KTH:s vicerektor Gustav Amberg,
filosofiedoktor Fredrik Bondestam,
vice president Volvo Group Telematics & WirelessCar Peter Grönberg,
journalisten Johanna Koljonen,
docent Agneta Stark,
analytiker John Tumpane,
professor Agnes Wold,
Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz.

I jämställdhetsgruppen kommer vi att diskutera ojämställdheten inom högskolan ur olika perspektiv.

Med sin breda och gedigna kompetens från bland annat näringsliv, akademi och civilsamhälle vet jag att ledamöterna kommer att kunna tänka nytt och kreativt kring hur vi kan öka jämställdheten.

Gruppen kommer att komma med idéer och förslag inför nästa stora forskningsproposition som ska läggas hösten 2016, och blir därmed bli ett viktigt verktyg i utformandet av kommande reformer för att stärka jämställdheten i högskolan under mandatperioden.

Regeringen har som mål att uppnå att andelen professorer som är kvinnor ska öka. Trots att kvinnor under lång tid har varit i majoritet bland studenterna i utbildning på grundnivå och avancerad nivå är endast en fjärdedel av professorerna kvinnor.

Andelen ökar, men det går alldeles för långsamt. De två senaste åren har andelen professorer som är kvinnor ökat ännu långsammare än tidigare. Så ska det inte vara. Jämställdheten behöver förbättras.

Riksdagen har fastställt att det ska finnas mål för könsfördelningen av nyrekryterade professorer på lärosätena. De mål som finns gäller till och med i år, 2015.

Regeringen följer noga i vilken mån lärosätena uppnår rekryteringsmålen och arbetet med utformningen av de nya rekryteringsmålen som ska gälla från och med 2016 pågår.

Regeringen har också som mål att forskningsmedel ska fördelas jämställt. Stora mängder forskningsmedel delas ut varje år till landets forskare och dessa medel är i många fall helt avgörande för forskarnas arbete.

Vi vet att exempelvis Vetenskapsrådet arbetar med att komma till rätta med den sneda fördelning som finns baserad på forskares könstillhörighet. Det är viktigt att processerna för att tilldela resurser, såväl som själva utfallet av forskningsstöd, hanteras på ett korrekt sätt.

Annars kommer kvinnor fortsätta missgynnas. Det finns fortfarande mer att göra på detta område, och jämställdhetsgruppen kommer att diskutera hur arbetet kan utvecklas.

Regeringen har dessutom jämställdhetsintegrering som mål. I regeringsförklaringen tas upp att myndigheter ska få ett tydligare uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet.

Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas och beaktas i alla led i beslutsprocesserna och att de aktörer som normalt sett deltar i beslutsprocesser ansvarar för att så sker.

Jag kommer att föra en dialog med universiteten och högskolorna om hur ett sådant arbete kan utformas.

Jämställdhet i högskolan är i grunden en fråga om rättvisa för individen. Men det är också en avgörande fråga för högskolans ställning som samhällsbärande institution – och i förlängningen för samhällsutvecklingen och Sveriges konkurrenskraft.

Därför måste jämställdheten inom högskolan öka.