Aldrig använder så många dejtingappen Tinder så ofta som under just alla hjärtans dag.
Men medan antalet matchningar och meddelanden i appen skjuter i höjden glömmer vi lätt att ställa oss frågan vad som händer med all data företagen sparar om oss användare.
Jag begärde ut min data från Tinder, och det här vad jag insåg.
Vad få känner till är att alla EU-medborgare har rätt att begära ut vår användardata från sociala medier-företag, för att se vilken information de har om oss. Och det var precis vad jag gjorde från dejtingappen Tinder.
Efter att ha fyllt i ett formulär så dröjde det några dagar, sedan kom dokumentet.
Det första intrycket var att mina dejtingfärdigheter lyckligtvis utvecklats något sedan 2015 och att jag som tur är inte längre använder lika klichéartade öppningsrepliker. Det andra intrycket är desto mer allvarligt.
Företaget vet precis hur ofta och vilka tider jag kopplat upp mig. Det finns data på vilken typ av person jag gillar, vilka ord jag använder mest och vilka sidor jag gillar på Facebook.
Och samma data har de troligtvis på dig också om du är en av appens 50 miljoner användare.
Det är inga nyheter att din och min data är själva motorn i affärsmodellen hos kostnadsfria appar. Den behövs för att träffsäkert kunna rikta annonser mot oss.
Och även om Tinder i dagsläget lovat att inte sälja vidare datan, så finns det två risker med detta.
Så länge vi inte kan överskåda hur vår data används i kommersiella syften, så är det också svårt att överblicka eventuella konsekvenser av att använda tjänsten.
Det är svårt att göra ett upplyst val och bestämma om det här är något vi vill vara en del av.
För Tinder kan inte liknas vid en virtuell bar av slumpmässigt utvalda singlar – det är snarare en bar fylld av personer som valts ut av någon som studerat ditt beteende ingående.
Inte så dumt på en dejtingsajt, kanske du tänker. Men var drar vi gränsen? Målet måste vara att vi ska kunna göra medvetna val, och se vilken verkligheten som skapas omkring oss online. Då måste vi få större insyn än idag.
Den andra risken är att vår medvetenhet kring vilka data de samlar om oss är låg, och att eventuella läckor kan drabba oss hårt.
Senast i fjol avslöjades det att företaget Cambridge Analytica använt data från miljoner Facebook-användare för att påverka presidentvalet i USA. Och det finns en stor risk att det sker igen, varnade Andrei Sabelfeld, professor vid Chalmers Tekniska Högskola, om till P3 Nyheter förra veckan.
Vi behöver bli bättre på att ta kontroll över vår data. Men det kräver en transparens som saknas idag. Jag tror att EU kan göra mer för att ge oss mer information om och kontroll över hur vår data används.
Målet måste vara att vi ska kunna göra medvetna val, och se vilken verkligheten som skapas omkring oss online och vad vi bidrar till när vi går med på att dela med oss av vår information. Det har vi rätt till.