Vivallas elever förtjänar samma möjligheter i skolan som alla andra elever i Sverige. Bostadssegregationen är påtaglig i Örebro, precis som i många andra svenska kommuner.
Vivalla är ett av våra allra mest segregerade områden, och skolresultaten är lägre än genomsnittet. I Örebro har vi har styrt om resurser till de skolor som har störst utmaningar och några av våra bästa lärare och rektorer har funnits på Vivallaskolan.
LÄS MER: Vivallaskolans högstadium – detta har hänt
Dom insatserna har hjälpt, men det räcker inte. Om vi menar allvar med att alla elever ska lyckas i skolan måste vi bryta segregationen.
Många elever i Vivalla saknar de möjligheter som många andra elever i Örebro kan ta för givet, exempelvis att höra det svenska språket talas runt omkring en i klassrum och på raster.
Att få umgås med kompisar som är vana att plugga och omge sig av förebilder som kan visa att arbete och högre studier är en möjlighet. Vi ser idag en stark segregerad skola, vilket till stor del beror på bostadssegregationen, men som också är ett resultat av att vissa skolor började väljas bort i och med att det fria skolvalet infördes.
De blandande elevgrupperna försvann från Vivallaskolan, och kvar blev många elever från resurssvaga familjer med knapphändig studiebakgrund och en stor andel nyanlända. Dessa ungdomar har samma kapacitet som alla andra, men dom har inte samma förutsättningar.
LÄS MER: Så tycker eleverna – efter flytten från Vivalla
Forskning visar att om man har en blandning elever från olika miljöer blir det en bättre lärandemiljö, och jag är helt övertygad om att det är dit vi behöver komma med svensk skola.
För att bryta segregationen krävs det modiga politiska beslut och kraftfulla lösningar. Och trots att vi ser samma problematik i stora delar av landet har vi inte fått nya lagar och regler från statsmakten som hjälper oss att lösa problemet.
Det innebär att det hamnar helt i kommunens händer att hantera den ökade segregationen och effekterna av det fria skolvalet.
Utifrån detta tog jag initiativ till en lösning att skapa ett bättre skollandskap i Örebro trots den rådande bostadssegregationen. Det blev en bred parlamentarisk process, där alla partier tillslut stod eniga om lösningen.
Årskurs 7-9 på Vivallaskolan ska succesivt läggas ner, och eleverna har från och med i år blivit placerade på fyra andra skolor. Elever som börjat årskurs 7 har fått plats på skolor med en annan elevsammansättning, och rektorerna har redan nu gott hopp om resultatutveckling.
Det bästa för hela Sverige vore att gemensamt utifrån den uppenbara problembilden hitta lösningar likt denna, och jag har haft stora förväntningar att skolkommissionens arbete ska hjälpa oss att hantera skolsegregationen på kraftfulla sätt.
Men de initiativen kommissionen tog saknade politiskt stöd. Återigen står kommunerna ensamma om att hantera problemet och alla de konsekvenser som uppstår.
Med rådande lagstiftning finns en osäkerhet om beslutet för Vivallaeleverna är en hållbar lösning.
Vi förväntar oss därför tydlighet från statsmakten i den här frågan.
Förändringen är något vi gör för barnens skull, då vill vi ha staten med oss i uppfattningen om att det som är bäst för varje enskild elev faktiskt det som betyder något.
