Klimatfrågan är stor och akut, men också gamla nyheter.
Den vetenskapliga grunden till klimatförändringarna är väletablerad; temperaturhöjningen, stigande havsnivå och smältande isar syns allt tydligare.
Parallellt med detta ökar vår insikt att mycket går att göra för att skapa ett fossilfritt, effektivt och resurssnålt välfärdssamhälle. Nollutsläpp börjar accepteras både som nödvändighet och självklarhet, även om vägen dit ännu inte är utstakad.
I de internationella klimatförhandlingarna, som i Paris 2015 gav världen ett globalt klimatavtal, ingår målet om att begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader, eventuellt till 1,5 grader.
Med tanke på att uppvärmningen redan nått cirka en grad, är de närmaste tio årens beslut, investeringar och andra åtgärder avgörande för om vi ska vara på väg mot det målet.
Parisavtalet bygger på nationella åtgärder. Sverige har ett tydligt mål för sitt eget bidrag och de flesta länder har idag nationella klimatplaner. Dessa pekar närmast mot en tre graders temperaturhöjning, vilket gör att det finns ett konkret gap till målet.
Klimatarbetets styrmedel är många, såsom finansiella, juridiska, teknikorienterade. Styrmedel är viktiga, de bidrar till att både fasa ut gamla lösningar och fasa in nya.
Forskningen visar att det även är viktigt att hantera frågor kring acceptans och fördelningseffekter. Man ska kunna åka dit man ska komma, äta hälsosamt, bo bra och så vidare.
Förnybar energi kommer inte att innebära någon egentlig skillnad för de flesta – två hål i väggen ser fortfarande ut som två hål i väggen. Nollutsläpp handlar om ett bra liv, inte någon tagelskjorta.
Omställningen från fossilt till icke-fossilt har sina utmaningar. Gamla lösningar behöver bytas ut, och nya investeringar hamna på renare, effektivare och utsläppsfria alternativ.
Klimatomställningen öppnar således upp för nya möjligheter till investerare och näringslivet samt konsumenter, och kan bidra till ökad välfärd, gärna i hela världen. Framtidens samhälle kommer att vara annorlunda i vissa avseenden, men inte sämre.
Klimatåtgärder räknas ofta i pengar. Medan rena investeringskostnader eller kostnader av eventuella förtida avvecklingar av fossil infrastruktur kan vara ganska rättframma att beräkna, är det knepigare att fullt ut beräkna värdet av nyttorna som uppstår. Dessa kan vara betydande.
Det finns uppskattningar att enbart folkhälsoeffekter globalt kan vara mycket stora tack vare renare luft när användningen av fossila bränslen avvecklas.
Till detta kommer svåruppskattade värden av minskade förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, mindre press på livsmedels- och vattenförsörjningen, och minskade risker att kritiska tippningspunkter i klimatsystemet överskrids (med till exempel större metanavgångar från permafrost).
Hotbilden från den pågående klimatförändringen känner vi till, sedan länge! Poängen vi vill framföra är att ekvationen för klimatlösningar går ihop och ligger i linje med många andra samhällsmål.
Visst är det så att klimatfrågan inte löser sig av sig själv utan att insatser krävs nu för att minska vår klimatpåverkan och undvika accelererande effekter på natur och välfärd, men vi behöver samtidigt inte känna panik eller drabbas av ångest inför omställningen till ett fossilfritt samhälle.