Ibland finns lösningar på komplexa problem mitt framför näsan på oss. Med små förändringar i stadsplaneringen kan vi uppnå stora vinster och börja bryta upp den USA-inspirerade stadsbilism som har byggts upp under sexsju decennier i Sverige.
Bilismen och den kraftigt ökande skåpbilsanvändningen är krävande för staden med sina yt-, resurs och energianspråk och de barriäreffekter, buller och upprivna gatupartiklar den för med sig.
Elbilar, bilpooler och självkörande bilar tillhör framtiden, men stadsbilismens omfattning behöver minska om vi ska få effektiv, hållbar mobilitet och en trivsam stadsmiljö.
En stadsplanering som utgår från lastcykeln istället för bilen och skåpbilen som norm för individuell mobilitet och mindre transporter skulle göra underverk.
Säker, hälsosam rörelsefrihet för alla åldrar, lägre bullernivåer och friskare luft blir resultatet. Varför planera för lastcykel i stadsplaneringen och inte bara cykel?
Jo, för att lastcykeln har särskilt stor potential att ersätta bilresor och skåpbilstransporter.
Den är ypperlig för barnskjuts och mathandling, och enligt en EU-finansierad studie från Cyclelogistics så är hela 51 procent av motoriserade godstransporter (privata och professionella) i europeiska städer fullt möjliga att ersätta med lastcykel med utgångspunkt från lastvikt och sträcka.
En planering som funkar bra för lastcykel är också en bra utgångspunkt för samtliga cyklister och fotgängare, snabba, långsamma, gamla som unga.
En stadsplanering för lastcykel innehåller bland annat:
● Breda, släta, raka, sammanhängande och väl underhållna och vinterväghållna cykelbanor, separerade från motortrafik och fotgängare.
● Säker och smidig lastcykelparkering i anslutning till flerbostadshus, på arbetsplatser, vid affärer och på offentliga platser.
● Dagligvaruhandel som inte premierar eller till och med förutsätter användandet av bil.
● Centrala återvinningscentraler.
Utöver de direkta fördelarna för staden och folkhälsan så bidrar lastcykeln ned sin energi och resurseffektivitet till att omställningen till ett förnybart energisystem och kretsloppssamhälle går snabbare.
Att transportera sina barn eller gods med en elassisterad lastcykel förbrukar bara en tiondel så mycket el som går åt med en liten elbil.
Därmed kan vi i Sverige exportera mer av vår relativt rena el och bidra till att fasa ut oönskad elproduktion i Europa snabbare, självklart också användandet av bensin och diesel.
Vid en viktjämförelse med bilen blir det tydligt hur resurseffektiv lastcykeln är: En liten elbil väger minst 15 gånger mer än en elassisterad lastcykel.
Detta är relevant att nämna då utvinning av bland annat metaller som behövs i fordonstillverkning, som lithium, aluminium och järn, har betydande miljöpåverkan.
I Holland inleddes omställningen bort från bilen som norm i städerna på sjuttiotalet och idag reser stadsplanerare dit för att se hur riktigt trivsamma städer skapas.
Bilen är inte på något sätt förbjuden, men heller inte alls så dominerande i stadsbilden som här. Barn och mat förflyttas med cykel, inte sällan lastcykel.
Holländarna har redan gjort grovjobbet och testat fram lösningarna, därför borde det inte behöva ta 30-40 år även för oss att överge bilnormen i stan.