Snäva könsroller drabbar många, och tydligast märks det i skolan. Till år 2025 ska all skolpersonal fortbildas i genusvetenskap, samtidigt som eleverna lär sig att förhålla sig kritiskt till könsstereotyper. Låt oss införa en sant feministisk skolpolitik – och se till att Sveriges största arbetsplats också blir den mest jämställda, skriver Gustav Fridolin (MP).

Jag får erkänna. Jag har fått allt svårare för ismer. När jag var yngre försökte jag närma mig dem, jag vände och vred på dem, försökte spegla mig i dem eller hitta mig själv i den värld de visade fram. Jag visste vad jag var, men jag var inte alltid säker på vad jag skulle sätta för namn på det. Jag prövade den ena eller andra beteckningen, men ständigt fann jag dem tyngda av sanningar om hur världen borde vara.

En ideologi är en karta, en begreppsvärld att använda för att förstå och förändra den verklighet vi delar. Men allt för ofta när verkligheten och kartan inte stämmer överens, får kartan företräde när man bär ideologiska skygglappar.

Jag vill se världen som den är. Jag vill lära mig, förstå, pröva och ompröva. Men för att verkligen kunna det behöver man ibland verktyg, analyser att använda för att förstå. En sådan analys, en ism rentav, har fortsatt vara mig behjälplig. Medan andra politiker distanserat sig från den, har jag funnit den alltmer användbar.

Därför är jag feminist.

Det går inte att ens diskutera demokrati eller de frågor politiken ska handskas med om man inte ser de strukturella skillnaderna – i makt, i pengar och attityder – som råder mellan kvinnor och män. Det är tydligt i klimatpolitiken – i vilka som drabbas hårdast av klimatkatastrofen, och i vilka som genererar mest utsläpp. Det är tydligt i jobbpolitiken – i den starkt könssegregerade arbetsmarknaden som är Sveriges. Och det är kanske allra tydligast i den del av Sverige som varit och är mitt yrkesmässiga hem – i skolan.

På folkhögskolans allmänna linje, där jag jobbar, möter jag mängder av begåvade och talangfulla unga som av olika anledningar inte fått med sig det från gymnasiet som man behöver. Ofta är det de snäva könsrollerna de drabbats av.

Det handlar om killen som slarvar med studierna och får lägre betyg, och tidigt grundlägger en misstro till utbildningssystemet. Som tränas i att vinna fördelar genom att väsnas, synas, ta för sig. Och så den självkritiska flickan. Hon som läser, pluggar, är övertygad om att hon måste ha kontroll över varje steg, att varje provresultat och varje betyg måste vara det högsta. Världen rämnar den dagen hon inte når upp till sina egna förväntningar.

Om jag nu ser dessa saker så handlar det egentligen inte om ideologi att försöka handskas med dem. Det handlar om att se eller att blunda.

Det var mot den bakgrunden som jag i Almedalen 2011 satte upp målet att skolan ska vara Sveriges mest jämställda arbetsplats senast 2025. Skolan är Sveriges största arbetsplats, och det som händer där varje dag påverkar allt som händer i Sverige för en generation framåt.

Vi kan inte lyckas med jämställdheten, om vi inte lyckas i skolan.

För att skolan ska bli en jämställd arbetsplats krävs att läraryrket värderas som ett av våra viktigaste yrken – också i lön – och att lärare ges möjlighet att utvecklas genom sin lärargärning. Lärarbanan ska kunna vara en andra karriär, något man söker sig till när man vill ge tillbaka efter en första karriär, kanske som ingenjör eller företagare. Så kan kollegierna också börja bestå av blandade erfarenheter.

Men förutom detta behövs också tydliga, riktade åtgärder för jämställdhet. En feministisk skolpolitik innebär bland annat att vi:

● Säkerställer att tillräckliga resurser finns tillgängliga för genus- och jämställdhetsutbildning på lärarprogrammet och att all skolans personal har relevant utbildning i dessa frågor.

● Tydliggör arbetet med jämställdhet och normkritik i skolans likabehandlingsplaner.

● Möjliggör för lärare och elever att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till stereotypa framställningar av kön, funktionsnedsättning och religion i läromedel.

● Stärker  sex- och samlevnadsundervisningen i syfte att öka elevernas möjlighet att orientera sig i frågor rörande sexualitet, relationer, vuxenblivande och identitetsutveckling.

● Utvecklar studie- och yrkesvägledningen och säkerställer att alla studie- och yrkesvägledare har grundläggande kännedom om jämställdhets- och genusfrågor i syfte att vidga elevernas horisont bortom föreställningen om vad en kvinna eller man ”borde” göra.

● Låter all skolpersonal fortbildas i jämställdhetsarbete, genusvetenskap och identitetsforskning.

Om skolan skall bli Sveriges mest jämställda arbetsplats 2025 krävs att vi börjar ta de här frågorna på allvar. Det krävs att vi ser dem, att vi berättar vad vi ser och att vi agerar. Svårare än så är det inte.

Jag är feminist. Men inte för att det är ett ideologiskt val – utan för att det är valet att se världen som den faktiskt ser ut.