Den elfte februari åkte handelsminister Ann Linde till Iran för att sluta ett handelsavtal med hennes motsvarighet i den iranska regeringen. På bilder från mötet kan vi se Linde i en slöja som sitter löst på huvudet och sedan dess har det väckts stora debatter runt om i Sverige; Liberalernas partiledare var bland de första att kritisera detta starkt.
I måndags, enbart några dagar efter att bilden från mötet tagits, publicerar den socialdemokratiske finansministern Magdalena Andersson en bild på Facebook där hon är iförd hatt tillsammans med frågan ”Vad tycker Björklund om att kvinnliga statsråd måste ha hatt på sig vid statsbesök?”
Vi vet inte vad Björklund har svarat på din fråga, men nej Magdalena Andersson: en hatt vid statsbesök i Sverige är inte jämförbart med bärandet av slöja i Iran.
En kvinna i Iran har idag inte samma rättigheter som en man har. Detta är inget att diskutera utan det är så det ser ut.
- Om en kvinna i Iran blir mördad kan hennes förövare väntas få hälften så långt straff gentemot om han istället mördat en man.
- En kvinna som begått äktenskapsbrott eller har en sexuell relation utanför sitt äktenskap blir piskad eller stenad till döds.
- En kvinna som visar sig utanför hemmet utan sjal kan bli straffad med 74 piskrapp vilket ofta resulterar i livslånga skador, både fysiska och psykiska, om man har den turen att överleva.
Ann Linde och hennes delegation åkte till Iran, följde deras lagar och fotograferades med slöja. Handelsministern kunde så fort förhandlingarna var färdiga och hon lämnat landet dra av sig slöjan lika lätt som Andersson kan ta av sig hatten efter statsbesöket i Sverige.
Detta är en frihet de iranska kvinnorna inte har. Men det är en frihet som många kvinnor i Iran kämpar för varje dag med livet som insats, friheten att bestämma över sina egna kroppar.
Vad Linde och hennes delegation gjorde var att visa att inte ens de västerländska diplomaterna som säger sig vara feminister står över Irans förtryckande lagar, vad skickar det för signaler?
Andersson menar i kommentarsfältet till bilden att syftet var att kommentera Björklunds recension av kvinnliga statsråds klädsel och Liberalernas politik som enligt henne omöjliggör handel med Iran då statsrådet skulle bryta mot lagen eller förolämpa värdlandet genom att vägra befinna oss på deras territorium.
Andersson bör kanske då också veta att det är straffbart att kritisera den iranska regimen och att detta till trots inte stoppar svenska diplomaterna att bryta mot just den bestämmelsen både i och utanför Iran.
Att vända kappan efter vinden så enkelt som den ”feministiska” regeringen gör för att undvika att trampa värdlandet på tårna är inte bara fegt, utan det är skamligt.
Ifall vi hade fortsatt att accepterat kvinnoförtryckande strukturer utan att sätta ner foten så hade kvinnor i Sverige än idag inte haft exempelvis rösträtt.
Att ta avstånd och säga ifrån är grunden för reformer i samhället.
Att vi som ett demokratiskt land med en uttalad feministisk regering viker oss i frågor om mänskliga rättigheter är katastrofalt.
Ett argument för att faktiskt utbyta handel med icke-demokratiska länder är att vi först då har chansen att påverka; nu hade vi chansen, och vi sumpade den rejält.
Regeringen borde skämmas, och det borde även du Magdalena Andersson.