I dag, 1 april 2019, träder den nya Kustbevakningslagen i kraft, vilket innebär att Kustbevakningens redan breda ansvarsområde utökas ytterligare, framförallt på det brottsbekämpande området.
Det är välkommet att politiken ser potentialen i att fler myndigheter än polisen arbetar för ökad trygghet – dock krävs en resursförstärkning som möjliggör 200 nya kustbevakare för att myndigheten ska kunna leva upp till de nya åtagandena.
Kustbevakningens huvudsakliga uppdrag är att upprätthålla miljöberedskapen på statligt vatten och är samtidigt samhällets plattform till sjöss dygnet runt, året om längs hela Sveriges 2400 kilometer långa kust, kusterna i Mälaren, Vänern och Vättern.
I takt med samhällsutvecklingen har kraven på och uppdragen till Kustbevakningen ändrats och utökats.
I dag har Kustbevakningen stor närvaro i olika internationella uppdrag och ett nära samarbete med andra myndigheter, som till exempel Polisen och Tullverket.
Ett stort antal myndigheter är också beroende av Kustbevakningen för att kunna fullgöra sina uppgifter om något inträffar till sjöss.
Den nya Kustbevakningslagen innebär en ambitionsnivåhöjning för Kustbevakningen. Den största skillnaden är att Kustbevakningen ges utökade rättsliga befogenheter.
Kustbevakningen får ett direkt verksamhetsområde med nya befogenheter att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, samt ingripa vid misstanke om brott, utreda och beivra brott, och bland annat ingripa vid transport av farligt gods.
Det innebär att den operativa personalen kommer att få lägga mer tid på de utredningar som inleds, vilket kommer innebära att övrig verksamhet kommer att behöva stå tillbaka.
Även Kustbevakningens indirekta brottsbekämpningsområde utökas. Kustbevakningen får en delvis ny roll i att biträda och samverka med andra myndigheter, genom att bli en allmän ”anmälningsmottagningsmyndighet”.
Det innebär att Kustbevakningen ska vara redo att stå till åklagarens och kriminalvårdens förfogande i större utsträckning än idag.
Detta förväntas också öka inflödet av anmälningar från andra tillsynsmyndigheter, som till exempel länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten, Transportstyrelsen eller Sjöfartsverket. Utöver detta finns också ökade krav om att digitalisera fler delar i verksamheten.
Vi ser positivt på att få en tydligare roll i det brottsbekämpande arbetet. Dock är myndighetens verksamhet redan kraftigt underfinansierad.
Det extra tillskott av medel som Kustbevakningen fick i årets budgetproposition täpper endast till det hål som fanns i myndighetens kassa för att kunna klara verksamheten under 2019. Det säkrar ingen långsiktighet i arbetet.
Dessutom är många av de uppgifter som tillkommit myndighetens ansvarsområden personalintensiva, och det finns ett akut behov av att öka antalet anställda i operativ verksamhet med uppåt 200 personer.
Eftersom det tar ett par år att utbilda nya aspiranter så måste det även finnas en långsiktighet i antagningarna till aspirantprogrammet.
Utöver detta finns ett skriande behov av investeringar i material och nya fartyg för att myndigheten över huvud taget ska klara att utföra sina uppgifter.
Flera brottsbekämpande myndigheter däribland Polisen och Tullen har erhållit resursförstärkningar varför det är av stor vikt att Kustbevakningens resurser förstärks i motsvarande utsträckning för att kunna möta utökade krav och förväntningar.
Myndighetens ekonomiska läge måste tas på allvar då det är en så viktig aktör och samarbetspartner till så många andra myndigheter. Denna fråga måste lösas.
Utan förstärkta ekonomiska resurser spelar det ingen roll hur många nya lagar med befogenheter och uppgifter som antas, och den nya Kustbevakningslagen riskerar att bli verkningslös innan den ens börjar tillämpas.