Ett juridiskt kön är sällan relevant att visa upp i vardagen. Det behövs egentligen inte när du ska hämta ut paket på posten, köpa trisslotter, söka jobb eller låna böcker på biblioteket.
Dina identitetshandlingar intygar att du är du, för att ingen annan ska utge sig för att vara det.
I Sverige är personnumren inte könsneutrala, näst sista siffran berättar om ditt juridiska kön är kvinna eller man. Vilket ställer till med problem, både för individer och myndigheter.
Tänk dig att du ska flyga. Det blir krångel i passkontrollen eftersom siffrorna i personnumret påstår att du är tjej, men du är ju kille och det ser även kontrollanten.
För dem som är på väg att byta juridiskt kön, men där den juridiska processen ännu inte gått igenom uppstår flera svåra situationer. Även för de som har bytt juridiskt kön och har gamla betyg eller intyg.
Att behöva visa gamla intyg vid arbetsintervjuer kan i bästa fall bli förvirrande och i sämsta fall innebära att du ofrivilligt måste outa dig, alltså ofrivilligt berätta om privata delar av ditt liv.
Kanske kan eller vill du inte av olika skäl berätta att du har genomgått könsbekräftande vård och behandling i samband med att du söker jobb, vilket leder till att du inte kan använda dina gamla intyg.
Skulle det dessutom förekomma transfobi eller okunskap på arbetsplatsen riskerar du att “sorteras bort” och blir aldrig kallad på nästa intervju.
Könsmarkeringen i identitetshandlingar gör att särskilt unga transpersoner undviker sociala aktiviteter där de kan behöva legitimera sig.
De undviker att studera på högre nivå eller att söka jobb i väntan på att den idag långdragna processen av att byta juridiskt kön genomförts och de fått rätt siffror i personnumret.
Om personnumren istället hade varit könsneutrala, hade samma utsatthet inte existerat och vi hade inte sett samma negativa socioekonomiska konsekvenser som påverkar den framtida hälsan.
Myndigheter uppdaterar sin rutiner för att inte bygga in hinder för de som bytt juridisk könstillhörighet. En hel del kan lösas internt genom nya rutiner men långt ifrån allt ligger inom de olika myndigheternas mandat och nya rutiner tar tid att implementera.
Flera unga råkar fortfarande ut för det faktum att de försvinner från föräldrarnas personbild när de ändrar personnummer, vilket skapar riskabla situationer innan det blir löst.
Tidskrävande och kostsam administration skulle sparas vid införandet av könsneutrala personnummer.
På Irland och i Storbritannien liksom i flertalet europeiska länder är personnumren könsneutrala. Norge meddelade 2014 att de går över till könsneutrala personnummer.
Könsmarkörer kan finnas på andra sätt, när det är mer relevant. Exempelvis kan statistik över jämställdhet och möjlighet att genomföra registerdata föras ändå, utan att juridiskt kön är synligt i vardagen, eftersom det könsneutrala personnumret knyts till ett juridiskt kön i skatteverkets digitala personbild.
Könsmarkörer eller markörer som visar vilka kroppsdelar en person har, kan finnas i patientjournaler så att exempelvis kallelser till cellprov går till alla med livmoder, även de som har bytt juridiskt kön till man.
Dessutom håller personnumren på att ta slut, ett problem som enkelt skulle lösas genom att göra dem könsneutrala.