Efter de rasistiska uttalandena i en polisbuss i Rosengård 2008 fick professor Charles Westin i uppdrag att utreda attitydproblemen inom poliskåren. Han föreslog en akademisering av polisutbildningen. Men regeringen gick emot: polisutbildningen i Solna ska bli en uppdragsutbildning förlagd till ett universitet eller en högskola. Och när nu myndigheterna nu slås ihop lär Beatrice Asks okritiska tänkande dessvärre göra sig påmint: hon vill att polisverksamheten ska vila på gammal kunskapsgrund, skriver Patrik Thunholm.

Polisarbete av idag innefattar alltifrån enkla moment till extremt kvalificerade arbetsuppgifter. Lärandet sker till stor del av att äldre kollegor delar med sig av sin praktiska erfarenhet till yngre. Man skulle kunna tala om en inavlad kunskapsöverföring. Men hur svarar detta mot framtida utmaningar och finns det grund för polisen att kalla sig lärande organisation?

Polisforskaren Rolf Granér har studerat patrullerande polisers yrkeskultur och sett en distinktion mellan det intellektuella och det mekaniskt- intuitiva förhållningssättet. Det intellektuella förhållningssättet hyllar öppen reflektion utifrån logisk faktabaserad slutledning. Det mekaniskt-intuitiva förhållningssättet utgår istället från tänkande som ska vara direkt överförbart i handling och fritt från tvetydigheter. Anhängare av detta förhållningssätt förlitar sig starkt på erfarenheter och gör tydliga kategoriseringar. Här klassas ofta akademisk kunskap som onödig och dess företrädare ses som blåögda idealister vilka bygger luftslott utan kontakt med ”verkligheten”.

Yttre polisarbete innebär inte sällan svåra bedömningar och snabba beslut, vilket öppnar upp för ett mekaniskt-intuitivt förhållningssätt. Forskaren Philip Bonifacio menar att det finns en grundläggande misstro mot ”tänkande” och reflekterande poliser, eftersom de kan misstänkas för att inte vara tillräckligt handlingskraftiga. Forskaren Maurice Punch har å sin sida noterat att poliser kan ha svårt att hantera ambivalens då de i diskussioner ofta intar en ståndpunkt i termer av antingen – eller, även i komplicerade frågor där det inte finns något givet svar.

Som lärare på Polis”hög”skolan har jag haft åtskilliga studenter som i takt med att den lärosätesförlagda utbildningen avslutas överger det kritiska tänkandet till förmån för konformt okritiskt tänkande. De identifierar sig naturligt nog med det handlingskraftspremierande kollektivet och strävar efter acceptans för att få bli del av gemenskapen. I kollektivet å andra sidan är många kollegor skeptiska till akademisering i tron om att det ska leda till mer teori och mindre praktik.

Vad är det som säger att akademiskt skolade polislärare inte skulle kunna genomföra block av verksamhetsförlagd utbildning ute i polispraktiken tillsammans med studenterna och övrig personal? Härigenom skulle det bli möjligt att ta självupplevda fall in till utbildningen och reflektera över dessa utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Organisationen skulle med tid erhålla en utvecklad förmåga att ta ett steg tillbaka och analysera specifika situationer för att på så sätt kunna arbeta effektivare i en reflekterande miljö.

Efter de rasistiska uttalanden som skedde i en polisbuss i Rosengård 2008 fick professor Charles Westin i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda vad som kunde göras för att komma till rätta med attityd- och bemötandeproblem inom poliskåren. Bland mycket klokt föreslog han en akademisering av polisutbildningen. Betänkandet SOU 2008:39 om en reformerad polisutbildning kom fram till precis samma sak. Den särskilde utredaren menade bland annat att framtidens polisman måste kunna tänka självständigt, göra kritiska bedömningar, urskilja problem och föreslå lösningar.

I december 2012 beslutade regeringen att polisutbildningen inte ska reformeras enligt experternas rekommendationer. Polisutbildningen i Solna ska istället bli en uppdragsutbildning förlagd till ett universitet eller en högskola, precis som utbildningarna i Umeå och Växjö. Genom beslutet anser Regeringen anse att man lever upp till de givna rekommendationerna.

Beatrice Asks okritiska tänkande lär dessvärre göra sig påmint även efter myndighetssammanslagningen. Hon vill nämligen att polisverksamheten ska vila på inavlad kunskapsgrund.