Ansökningstider är avgörande tider, för enskilda unga och för de svenska företagens framtida konkurrenskraft.
Studenter våndas för det beslut som ska fattas, ansökningar till högskola och universitet ska skickas in senast midnatt, idag den 15 april.
Även industrin våndas. Precis som många andra branscher slåss stålindustrin om intresset från framtidens medarbetare. Konkurrensen är stenhård.
Studenterna har möjlighet att ställa höga krav på arbetsuppgifter, arbetsmiljö och arbetsgivarnas totala erbjudande. Det är bra. Samtidigt måste medarbetare besitta viss kvalificerad kompetens, där enskilda högskoleutbildningar är helt avgörande.
Som många andra industrier behöver stålindustrin säkra tillgången till medarbetare med kvalificerad kompetens för framtiden.
Därför är vi med och påverkar för en bättre högskola där yrkesutbildningarna får en återupprättad status, där avhoppen från ingenjörsutbildningarna minskar och där finansieringen för tekniskt basår inte stjäl resurser från högskolans övriga utbildningar, utan säkras genom öronmärkta pengar.
Dessutom vill vi naturligtvis att unga människor ska söka sig en högskoleutbildning som öppnar dörrar till ett kvalificerat och utvecklande arbete, allra helst inom svensk basindustri.
Men en högskoleutbildning betyder inte självklart ett särskilt kvalificerat arbete.
Idag baseras utbildningsanslagen till universitet och högskolor på antalet antagna studenter och på hur många poäng de klarar. Incitament för att prioritera utbildningar som faktiskt efterfrågas av näringsliv och samhälle och som leder till jobb saknas.
En följd av detta är att Sverige idag har en hög vakansgrad – många kvalificerade tjänster kan inte tillsättas – vilket hämmar tillväxt och välfärd. Samtidigt tvingas många högutbildade unga konstatera att deras långa utbildning inte efterfrågas och därför ger dem vare sig bättre jobb eller mera betalt.
Vi från stålindustrin anser att lärosätena ska ha incitament att bedriva utbildningar som samhället efterfrågar och som leder till kvalificerade jobb med god löneutveckling.
Vid fördelningen av utbildningsanslag bör därför regeringen väga in hur väl utbildningarna vid ett lärosäte förbereder studenterna för det liv som kommer efter studierna och därmed i vilken grad utbildningen leder till kvalificerat arbete inom det område som studenterna utbildats för.
Den svenska stålindustrin vill bidra till att göra utbildningar mer relevanta i nära samverkan med näringslivet, och att medarbetare i våra företag ges förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas långt efter sin examen. Danmark och Nederländerna har redan fungerande system på plats så inspiration finns att hämta.
Slaget om framtiden avgörs av dem med de bästa medarbetarna. Därför vill vi från stålindustrin se ett resurstilldelningssystem för högskolorna, där utbildning som leder till kvalificerat arbete premieras.
Det beslut om inriktning många unga våndas över idag är därför avgörande för både dem som individer och för Sveriges konkurrenskraft och välfärd.
Många unga människor väljer sin utbildning efter intresse, som inte sällan bygger på en väldigt ofullständig bild av vilka möjligheter som finns. Samtidigt skriker svenska företag efter rätt kompetens.
Svensk stålindustri anser att våra högskolor inte passivt ska kunna skapa fler platser på de utbildningar studenterna efterfrågar, de måste också ta aktivt ansvar för att studenterna hittar till de utbildningar som leder till ett kvalificerat jobb och en god löneutveckling.
Att utbildning leder till jobb, det är vi skyldiga varje generation som sätter sig i den svenska högskolans skolbänk.