Efter att riksdagen i förra veckan fattat beslut om ändringar i Radio och tv-lagen står det klart att tv-licensen kommer att ersättas av en public service-avgift vid årsskiftet.
Alla över 18 år med beskattningsbar inkomst ska betala denna särskilda public service-avgift. Samtidigt tycker fyra av tio svenskar att utbudet inte är värt pengarna.
Detta framgår av en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av SVT Opinion.
Resultatet av undersökningen visar att 57 procent av svenskarna tycker att public service-utbudet är värt pengarna, medan 34 procent inte tycker det.
– Det är knappt sex av tio som tycker att public service är prisvärt och en tredjedel som inte tycker det. En klar majoritet tycker alltså att det är värt avgiften, säger Toivo Sjörén, chef för opinionsundersökningar på TNS Sifo.
SVT:s programchef Jan Helin är positivt överraskad av resultatet.
– Sett till helheten så är resultatet positivt. Det brukar generellt vara ungefär 50/50 när man frågar om något är prisvärt. De flesta brukar önska ett lägre pris på något som man redan betalar för. Så sätt är detta ett positivt resultat. Sen vill vi så klart, precis som alla andra, att fler ska tycka att det vi gör är värt pengarna, säger Jan Helin.
Politiskt laddad fråga
Undersökningen visar också att yngre inte tycker att det är lika prisvärt som äldre. Sjörén understryker dock att de största skillnaderna syns bland partisympatierna.
– Det är tre partier som tydligt tycker att det är prisvärt: Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet.
Vänsterpartiet och Moderaterna ligger på genomsnittet av befolkningen och det är framförallt Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som avviker.
Mest nöjda är Miljöpartiets väljare (92 procent) medan missnöjet med utbudet är störst bland Sverigedemokrater (29 procent).
Huvudargumentet mot en public service-avgift har varit att förtroendet för SVT, SR och UR i dag inte är tillräckligt högt för att finansieras av skattebetalarna. En åsikt som Sverigedemokraterna varit den främsta företrädaren för.
Förtroendet har sjunkit
Förtroendet för public service, eller radio och tv i allmänhetens tjänst, ligger fortfarande högt. Men enligt siffror från SOM-institutet sjönk andelen som har stort eller ganska stort förtroende för SVT förra året från 77 till 73 procent.
Tv-licensen har länge bedömts vara omodern, särskilt när fler överger tablålagd tv, och alla riksdagspartier utom SD har ställt sig bakom förslaget att ersätta licensen.
Skillnad på skatt och avgift
Public service-avgiften ska betalas med en procent av inkomsten. Det rör sig dock inte om en ”tv-skatt”, enligt Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.
– Skatter är generella och fördelas på olika anslag. Avgifter, däremot, går normalt till en specifik. Alla måste betala den nya public service-avgiften, och då kan man tycka att det är en skatt, men det som gör det till en avgift är att den är öronmärkt till public service, som i sin tur ska kunna redovisa exakt varje år hur mycket du betalat in, säger Pia Blank Thörnroos.
”Bra att man moderniserar”
– Det är bra att man moderniserar tv-avgiften så att den håller för kommande generationer. I dag finns det nästan 1,5 miljoner svenskar som tittar mycket på SVT men som bara tittar digitalt, nu kommer alla vara med och betala, har SVT:s vd Hanna Stjärne tidigare sagt till Kulturnyheterna.
En annan fråga som delar partierna – och har kallats för en central konfliktpunkt – är hur länge sändningstillståndet ska gälla.
Socialdemokraterna ville se sändningstillståndsperioder på tio år, i stället för fastslagna sex år till en början och åtta år från och med 2026.
Fotnot. En tidigare version av texten angav felaktigt att siffrorna från SOM-institutet publicerats i Kantar Sifos Förtroendebarometern. Siffrorna som avses är hämtade från rapporten Alltmer polariserat medieförtroende.
