Det råder politiskt samförstånd – den svenska sjöfartens konkurrenskraft måste stärkas.

Mer sjöfart leder till fler hållbara transporter, avlastar vägar och järnvägar, skapar jobb och stärker det svenska näringslivet.

Ett mått på den svenska sjöfartens konkurrenskraft är antalet svenskflaggade fartyg.  Till följd av ogynnsamma konkurrensvillkor har många redare flaggat fartygen utomlands.

Idag presenterar Svensk Sjöfart två förslag för att vända utvecklingen. 

Idag finns knappt 90 svenskflaggade handelsfartyg. År 2008 låg motsvarande siffra på drygt 200.

Fler svenskregistrerade fartyg är viktigt för sysselsättningen, näringslivet, miljön och inte minst totalförsvaret.

Varje dag går nästan 100 000 personer till jobbet i det svenska sjöfartsklustret. Den svenska sjöfarten är världsledande vad gäller klimatsmarta fartyg med bland annat världens första batteridrivna färja i internationell trafik.

Svensk Sjöfart presenterar i dag två förslag för att öka antalet fartyg med svensk flagg:

Ett förändrat tonnageskattesystem som gynnar tillväxten av fler svenskregistrerade fartyg. För två år sedan infördes ett välkommet tonnageskattesystem som med smärre justeringar kan stärka sjöfartens möjligheter att avlasta landinfrastrukturen. Härigenom skulle samhällsnyttan kunna öka med miljardbelopp och tusentals arbetstillfällen skapas enligt Oxford Economics. Om åtgärder tas för att inkludera exempelvis kustsjöfarten så skulle fler fartyg flagga svenskt.

Avgiftsmodellen för farledsavgifter måste bli mer miljödifferentierad och gynna klimatsmarta innovationer. Branschföreningen Svensk Sjöfart har satt ambitiösa mål för att minska utsläppen – till år 2030 ska koldioxidutsläppen per transportarbete minska med 30 procent jämfört med 2010. År 2050 ska svensk sjöfart vara helt fossilfri och ha eliminerat andra skadliga utsläpp.

Utveckling hotas av Sjöfartsverkets avgiftsmodell, som med rimligare statliga anslag skulle kunnat se helt annorlunda ut. Intentionen med den nya avgiftsmodellen var god men målet – att klimatsmarta fartyg ska få lägre avgift medan de som släpper ut mer får en högre – missas.

Men bara åtta procent av farledsavgifterna som sjöfarten betalt in är föremål för avgiftsdifferentiering med miljöparametrar som grund. Den statliga ambitionsnivån är för låg.

Efter massiv kritik från remissinstanserna har Trafikanalys analyserat modellen och resultaten stämmer dessvärre överens med branschens farhågor: ”Det föreslagna systemet beräknas snarare resultera i miljöförsämringar jämfört med idag”, skriver myndigheten i sin analys av miljökonsekvenserna. Myndigheten konstaterar också att ”…avgiftsmodellen kan komma att innebära en försämrad konkurrenskraft för sjöfarten som trafikslag”.

Vi föreslår därför att staten motfinansierar den del som näringen själv lägger på miljödifferentiering med lika mycket.

Vi är gärna med och arbetar fram en avgiftsmodell som leder oss mot minskade utsläpp, högre samhällsnytta och att vi går mot, inte från, de politiska ambitionerna om ett hållbart samhälle. Vi behöver konkreta satsningar och åtgärder.

Utnyttja sjöfarten för ett stärkt näringsliv, fler klimatsmarta transporter och fler arbetstillfällen.