Allt fler äldre i Sverige lever i relativ fattigdom. De ekonomiska klyftorna ökar, inte bara mellan pensionärer och löntagare, utan också inom gruppen pensionärer.
Åtgärder för de mest utsatta är efterlängtade av pensionärsorganisationernas cirka 800 000 medlemmar. Vi hade därför en del förhoppningar när Grundskyddsutredningen presenterades.
Utredningens förslag kan ge ett välbehövligt tillskott till personer med låga pensioner, men det rör sig tyvärr bara om ett fåtal.
Andelen äldre med ekonomisk standard under 60 procent av medianinkomsten – gränsen för relativ fattigdom – kommer med utredningens förslag endast att minska med en dryg procentenhet.
Förslagen som presenterats är därmed otillräckliga och den ekonomiska utsattheten för många pensionärer löses inte. Dessutom saknas förslag som stärker de sämst ställda pensionärernas ekonomi på lång sikt.
Ett av utredningens förslag är en engångshöjning av garantipensionen på 200 kronor brutto, vilket vi välkomnar.
Ett annat förslag är ett tilläggsbelopp inom garantipensionen med betydande behovsprövning.
Det här förslaget går för det första emot tanken om att grundskyddet för pensionärer ska avspegla en tanke om generellt välfärd utan stark behovsprövning.
För det andra är det i nuläget oklart om förslaget det är realiserbart. Utöver det lämnar utredningen förslag om höjt tak för bostadskostnaden i bostadstillägget.
Förslagets konstruktion med olika ersättningsgrader och en hårdare inkomstprövning innebär dock att en del äldre kommer att få mindre bostadstillägg än vad de har idag.
Utredningens förslag tar således med den ena handen och tar med den andra. Det motsätter vi oss starkt. En reform av grundskyddet ska inte leda till sämre ekonomi för en del äldre.
Ett otillräckligt bostadstillägg försvårar dessutom för äldre att skaffa en tillgänglig bostad, med risk för sämre livskvalitet, isolering och ökade offentliga kostnader för vård och omsorg som följd.
Behovsprövningen i grundskyddet ökar med andra ord med utredningens förslag. De högre marginaleffekter som det innebär medför att skillnaden av att ha arbetat ett helt liv eller inte alls minskar som effekt av förslagen.
Värdet av arbete som grund för pensionen urholkas. Pensionssystemet i sin helhet uppfattas därmed som mindre rättvist och legitimt när inkomsthöjningar främst också föreslås till grupper som lönearbetat i minst omfattning. Även detta är en oacceptabel effekt av utredningens förslag.
Utredningen konstaterar att Pensionssystemet inte ger den nivå av ekonomisk trygghet på kort eller lång sikt som ett allmänt pensionssystem bör göra.
Varken för pensionärer som omfattas av grundskyddet eller för många med enbart inkomstgrundande pension.
Orsaken är inkomstpensionens urholkning och låga nivå som gör att många äldre trots ett långt arbetsliv har inkomster i nivå med grundskyddet idag, men som berörs marginellt, eller inte alls, av de förslag som utredningen nu har lämnat.
Grundskyddet kan inte utredas isolerat från de övriga delarna i pensionssystemet.
Allt hänger ihop.
Grundskyddsutredningens förslag bidrar dessutom till ett mer obegripligt och snårigt pensionssystem som påminner allt mer om skattesystemet i slutet av 1980-talet.
Ett allmänt pensionssystem ska leverera ekonomisk trygghet och förutsägbarhet för dagens och morgondagens pensionärer. Vi förspråkar därför en total översyn av pensionssystemet för att komma tillrätta med dagens brister i systemet.