I veckan avslöjades det att biståndsmyndigheten Sida har pumpat in över 200 miljoner av skattebetalarnas pengar i tankesmedjan International Center for Trade and Sustainable Development, som fått skarp kritik i en granskning av det brittiska biståndsdepartementet för att ha missbrukat givarländernas pengar och vars ledning levt lyxliv på skattebetalarnas bekostnad under 20 års tid.
Det är tyvärr inte första gången svenska biståndspengar missbrukas. Regeringen måste nu skärpa kraven på Sida och säkerställa att skattebetalarnas pengar används till att göra gott.
Målet för biståndet måste vara att göra så stor nytta som möjligt för världens fattiga, inte att bränna så mycket skattepengar som möjligt.
Biståndsbudgeten är med nästan 50 miljarder större än någonsin. Men biståndsmyndigheten Sida saknar kapacitet att hantera alla pengar. Det medger till och med Sida-chefen Carin Jämtin.
Och trots att Sverige skänker nästan hälften av pengarna direkt till FN påminns vi om detta gång på gång i ständigt återkommande skandaler om hur svenskt bistånd slösats bort eller gått till tveksamma syften i odemokratiska länder.
- Förra året skrev Rwanda, som är ett av världens fattigaste länder, under ett treårigt sponsorkontrakt med det brittiska fotbollslaget Arsenal värt hundratals miljoner. Det svenska biståndet till landet var 270 miljoner kronor 2018.
- Tanzania är ett av de länder som får mest pengar från Sverige, över en miljard kronor förra året. Men utvecklingen går åt fel håll – oppositionen trakasseras och fängslas, pressfriheten avskaffades nyligen och regimen bedriver häxjakt på homosexuella. Men alla pengar går åtminstone inte till att förtrycka befolkningen. 2014 betalades 54 miljoner ut till en sockerrörsplantage som aldrig lyckades plantera en enda sockerrörsplanta.
- I höstas publicerade Human Rights Watch en omfattande rapport om mänskliga rättigheter på Västbanken och i Gaza. Såväl Palestinska myndigheten som Hamas ägnar sig åt systematisk förföljelse, godtyckliga arresteringar och förtryck av politiska motståndare. De pågående kränkningarna av mänskliga rättigheter klassas av organisationen som brott mot mänskligheten. När flera andra länder därför dragit in delar av biståndet till Palestina de senaste åren har Sverige betalat ut mer.
Biståndet har fått svidande kritik för bristande hållbarhet från Expertgruppen för biståndsanalys. Bara 20 procent av biståndsprojekten lever kvar när Sida slutar stå för notan.
Flera tunga biståndsexperter har också kritiserat det svenska biståndet och bland annat menade den förra Sida-chefen Bo Göransson att ”Sverige klarar inte att kontrollera hur pengarna i FN spenderas”.
Vi gör rätt i att stödja utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter i fattiga länder. Men politikerna måste bli bättre på att kontrollera hur skattebetalarnas pengar används.
Sverige har fortfarande har ett mål om att en procent av bruttonationalinkomsten ska gå till bistånd. Det är faktiskt inte rimligt att betala ut en procent av skattebetalarnas pengar varje år utan att ha en plan för hur pengarna ska användas.
I andra länder har man därför skrotat enprocentsmålet och i genomsnitt ger världens rika länder 0,3 procent av BNI i bistånd.
Enprocentsmålet riskerar bara att leda till att skattebetalarnas pengar slösas bort helt i onödan och att skattepengar går till tveksamma syften.
Det är därför hög tid att tänka om i biståndspolitiken och prioritera nyttan för världens fattiga.