FN:s generalförsamlings särskilda möte om narkotikapolitik pågår just nu i New York. I natt röstade samtliga FN-länder för en narkotikadeklaration som ska skärpa arbetet mot narkotikaproblemen i världen. Betoningen skall ligga på vård och mänskliga rättigheter.
Sverige har inför mötet kritiserats av FN för att inte leva upp till mänskliga rättigheter inom narkotikaområdet.
Då Sverige känner sig missförstått av omvärlden, har regeringen ställt samman en broschyr med frågor och svar om den svenska narkotikapolitiken.
Dessa svar måste i många stycken betraktas som mycket ofullständiga och till och med som ovederhäftiga.
Varför har bruket av narkotika straffbelagts i Sverige?
Svaret som ges är att det är viktigt att sända klara signaler och att brukare måste skyddas genom tidiga ingripanden, bland annat genom att polisen tar urinprov.
Frågan diskuteras dock inte i broschyren om det kan ses som ett brott mot mänskliga rättigheter att staten med tvång ska kontrollera våra kroppsvätskor för att kunna konstatera något som inte åstadkommer skada eller fara för andra.
Varför har Sverige så hög narkotikarelaterad dödlighet?
Broschyren pekar på att Sverige hör till de länder som har högst dödlighet i Europa – även om siffrorna påstås vara svåra att jämföra.
Det medges också att det skett en ökning sedan 2006. Ökningen av den narkotikarelaterade dödligheten har dock pågått sedan 70-talet och är nu kraftigare än någonsin.
Regeringen är fortfarande oroad, men denna oro föranleder inga ändringar i vår narkotikapolitik.
Hur kan vi veta att Sveriges narkotikapolitik är framgångsrik?
De mått på en lyckad politik som broschyren lyfter fram är andelen som prövat narkotika eller som konsumerar regelbundet, främst cannabis.
Här ligger Sverige lägre än andra europeiska länder. Dessa mått är dock inget mål i sig. Det är de narkotikarelaterade skadornasom bör mätas, till exempel dödlighet och problematiskt bruk.
Regeringen uppskattar antalet personer med ett problematiskt narkotikabruk till 29 500 – och det är ett antal som stigit över tid.
Vilken är Sveriges syn på rättigheter för dem med problematiskt narkotikabruk?
Det är enligt broschyren med hänvisning till FN en mänsklig rättighet för barn att växa upp i en drogfri omgivning, och samhället har en skyldighet att skydda sina medborgare från risker.
I Sverige ägnas per år 1 800 polisårsarbetskrafter till narkotikabekämpning, genomförs 35 000 tvångstestningar och döms 20 000 för narkotikabrott som svarar för en fjärdedel av alla fångar.
Och regeringen skärper nu straffen. Är detta ett uttryck för en politik baserad på mänskliga rättigheter?
FN:s narkotikakonventioner måste bli mindre förbudsinriktade. Sveriges bidrag till FN-mötet är att den nuvarande ordningen på inget sätt ska förändras och att ”befintliga konventioner är vägen framåt”.
Den narkotikapolitik som förs i stora delar av världen har bidragit till att berika kriminella organisationer, korrumpera regeringar och rättsväsende, utlösa mord på krigsnivå, och lett till inspärrningen av tiotals miljoner huvudsakligen fattiga människor.
Sverige måste vara berett att ta upp en diskussion om narkotikakontrollens kostnader.