Idag avslutas World Economic Forum i Davos. Politiker och affärsman twittrar så att mobilerna glöder.
Men vart tog barnen vägen? En analys av twitter-innehåll visar att de nästan helt kommit bort.
World Economic Forum (WEF) har som motto: ”Committed to improving the state of the world”.
Bra! Vi behöver fler organisationer som strävar efter en bättre värld.
WEF ordnar ett antal möten varje år, men mest känt har januarimötet i Davos blivit. I slutet av januari varje år förvandlas den lilla orten i Alperna till en tummelplats för de mäktiga.
På deltagarlistan de senaste åren finns namn som Kinas ledare Xi Jinping, och i år Brasiliens Jair Bolsonaro och Tysklands Angela Merkel. Privat-jet står parkerade på rad.
Men jag undrar, vart tog barnen vägen?
Jag menar inte att organisatörerna borde öppna grindarna för skolungdomar och dagisbarn men om man verkligen vill förbättra världen, borde inte barnen få mer av rampljuset?
När världens elit träffas går mobiltelefonerna varma. Twitter peakar. Mötet har i år haft hashtagen #Davos2019.
Med hjälp av twitter, och programmen BirdIQ samt Vicinitas.jo har jag analyserat innehållet i Davos-twittret kring lunch under mötets näst sista dag i går torsdag.
Under en och en halv timme skickades 1812 engelskspråkiga tweets ut märkta #Davos2019. Av dessa innehöll sju stycken orden ”child” eller ”children”; alltså 0,4 procent.
Nu ska man vara rättvis och säga att en tweet kan vara relevant för barn, utan att innehålla ”child” eller ”children”.
Men något säger ändå 0,4 procent; att fokus i alla fall ligger någon helt annanstans än på barnen.
Vid sidan av marginalskatt var de vanligaste tweet-orden ”miljardär”, marginalskatt, ränta, land, MIT (amerikanskt universitet), professor, panel, och enighet. Pengar och lite akademi med andra ord.
Om vi för att få en bättre översikt granskar alla ”barn-tweets” från Davos sista vecka så återfinns ord som: utbildning, läsa, teknologi, undervisa, att minnas, datorer, skapa och revolution.
Visst har Oxfams senaste rapport om ekonomisk ojämlikhet fått viss uppmärksamhet (en skatt på en procent på de riktigt rikas inkomster skulle kunna betala utbildningen för världens alla barn och rädda tre miljoner liv).
Och visst är det bra att David Attenborough förklarar att vi måste tänka på klimatet för barnens skull.
Men detta är ändå bara spridda skurar av uppmärksamhet. Vart tog vaccinationerna vägen? Vart tog diskussionerna om barnarbete, och rätten att inte gå hungrig vägen?
Världen blir bättre! Flera av FN s millenniemål är uppfyllda. Nu behöver vi höja ribban och ta sats mot 2030 för att nå FN:s hållbara utvecklingsmål. Här kan Davos spela en större roll.
En twitter-analys blir naturligtvis ytlig men speglar ändå grovt samtalet i Davos.
Till nästa år hoppas jag på fler diskussioner kring barn, och framförallt två av FN:s 2030-mål: God hälsa (tillgång till vaccinationer) och rätten att inte vara hungriga.
Det är det minsta man kan hoppas på från en organisation som vill göra världen bättre.