Konst och kultur är inte ytlig smyckning eller enkel förströelse. Det är vägar för att förstå världen, att kunna arbeta kreativt och nyskapande med avancerade processer.
Det är ingen slump att några av våra främsta forskningsinstitut i världen aktivt arbetar med att föra samman konstnärer och forskare för att skapa ny kunskap.
Det är ett rop i tiden när Dagens Industris ledarsida beskriver hur Silicon Valley är fyllt av litteraturvetare och efterfrågar fler konstvetare i Sverige.
I en tid när allt fler inser och efterfrågar värdet av bildning, kultur och estetik, är det sorgligt att se hur de borgerliga partierna i Sveriges riksdag ignorerade kulturens roll i skolan och röstade ner regeringens förslag om att alla gymnasieelever åter ska få läsa ett estetiskt ämne.
Det är att vända sig bort från hur kunskap kan erövras i en värld som förändras.
Vår framtid handlar om att unga får redskapen att förstå och förändra världen, och där spelar de estetiska ämnena stor roll. Det vi lär oss i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort.
Som ett exempel har man i forskning kunnat påvisa hur tidig musikundervisning stimulerar både språklig och matematisk utveckling.
De borgerliga partierna tycks betrakta konst och kultur som något mindre viktigt, som ett slags underhållning vid sidan av den riktiga utbildningen och arbetsmarknaden.
Men de stora och växande exportindustrierna inom kreativa fält som musik, mode och design är beroende av att alla kommer i kontakt med olika kulturella uttryck och får möjlighet att utveckla sina skapande talanger.
I allt fler andra yrken behöver också medarbetarna idag estetiska kunskaper. I sitt jobb förväntas man kunna presentera en tjänst eller produkt, konceptualisera sitt företags verksamhet eller klara av att förstå olika kulturella uttryck.
Det här kan såklart beskrivas som enkla, instrumentella värden. Men kulturen och bildningen har ett djupare värde än så, i vad den ger till den enskilda människan.
En stark kulturell bildning ger förmågan att förstå och kommunicera om det allra svåraste. Det behövs som mest i en tid där världen är under stor och snabb förändring.
Under den borgerliga regeringstiden monterades kulturen i skolan ner. Förutsättningarna för kulturskolorna försämrades, och i gymnasiet tog man aktivt bort estetiska ämnen för de allra flesta elever.
Med Miljöpartiet i regering har vi i stället investerat stort i kulturskolan.
För första gången någonsin finns en samlad politik för en stark och likvärdig kulturskola i hela landet, där alla barn och unga kan få möjlighet att prova att stå på scen eller spela ett instrument.
Vi har också infört statliga pengar för bemannade skolbibliotek, ger varje förskola ett litet bibliotek och satsat på läsfrämjande insatser i skolan.
Men när regeringen föreslog ett estetiskt ämne för alla gymnasieelever valde de borgerliga att stoppa detta tillsammans med Sverigedemokraterna.
Det är inte främst ett nederlag för regeringen utan för de många gymnasieelever, framförallt på yrkesprogrammen, som fråntas möjligheten att lära känna estetiska ämnen, att utveckla sina förmågor.
Det drabbar så klart hårdast barn som växer upp i hem eller på platser där det är långt till närmsta konsertupplevelse eller teaterscen.
Miljöpartiet går till val på att ge estetiska kunskaper större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning. Vi vill att alla barn och unga ska kunna få plats i en kulturskola.
Och vi backar inte på vårt krav om att estetiska ämnen ska återinföras på samtliga nationella gymnasieprogram.