Idag diskuteras återigen skolsegregationen. Många är – med rätta – oroade över de konsekvenser de olika villkor som framtidens medborgare växer upp i kommer att leda till.
I den nyligen släppta boken ”Fostran till valfrihet: Skolvalet, jämlikheten och framtiden” presenterar vi färska forskningsresultat om konsekvenserna av skolvalsreformerna i Sverige.
I början av 1990-talet genomfördes valfrihetsreformen (att elever kan välja vilken skola de vill gå i, istället för närhetsprincipen) tillsammans med friskolereformen (en utökad etableringsrätt som möjliggjorde att även privata företag kan driva grund- och gymnasieskolor i vinstsyfte).
Våra studier bekräftar de nationella och internationella studier som visat att elevers möjlighet att välja skola, tillsammans med företags möjlighet att driva skolor, bidrar till ökade skillnader mellan skolor.
Utbildning har blivit allt starkare kopplad till familjers sociala bakgrund, och bostadssegregationens effekter har förstärkts.
Dessa reformer har bidragit till att göra skolan till en marknad, där både elever och skolor blivit till produkter som marknadsförs och väljs.
Varken elever, föräldrar eller kommunala skolor kan ställa sig utanför skolvalssystemet.
Politiker på lokalt plan ser de problem som systemet skapar, men uppfattar samtidigt systemet som svårt att påverka.
Förändringar i skolval och organiseringen av utbildningsmarknaden skapar turbulens för både elever och skolföretag.
Samtidigt har Sverige det mest liberala skolvalssystemet i världen, så det saknas inte exempel på andra system.
Valfrihet och konkurrens mellan skolor förutsätter att det finns skillnader mellan skolor.
Enligt konkurrensens logik skapas fler mer attraktiva skolor, och samtidigt fler mindre attraktiva.
Skillnader mellan skolor blir legitima eller rentav önskvärda. Detta strider mot målsättningen om att skapa en jämlik och likvärdig utbildning.
Eleverna blir väljande aktörer för sin egen skolgång.
Skolmisslyckanden och ojämlika resultat blir elevernas och deras familjers eget ansvar, medan privata och kommunala skolor, och det system som skapar skillnaderna, inte ifrågasätts.
Vi menar att valfriheten inom skolan, och de effekter som det ger upphov till, har blivit till ett närmast ofrånkomligt faktum. Priset är högt.
Därför uppmanar vi till fortsatt debatt om skolan och utbildningens roll i samhället, som en kollektiv angelägenhet, och inte enbart som en angelägenhet för de enskilda eleverna och för företagen.