Lule älv
Lule älv Foto: Carl-Johan Utsi / TT
Debattinlägg

”Vi måste prioritera när det kommer till vattenkraft”

Opinion ·

”Det är inte meningsfullt att i ett pilotprojekt bara släppa förbi vatten, med förluster på upp emot 50 miljoner kronor per år”, skriver Richard Holmgren och Claes Hedenström från Vattenfall.

Om debattörerna

Richard Holmgren
Miljöchef vattenkraft, Vattenfall
Claes Hedenström
Policyansvarig vattenkraft, Vattenfall

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Prioriteringar i svensk vattenkraft är viktiga. Därför vill vi svara på  Arne Forsman (V), Kurt Lundström, Siri Lundström debattartikel om vattenkraftverken i Luleälven.

Vattenkraften är utan tvekan den viktigaste resursen för elförsörjningen i Sverige.

Dels produceras stora mängder el ifrån förnybar energi, ca 45 procent av den totala elproduktionen, dels svarar vattenkraften för i princip hela regleringen av elförsörjningen, dvs matchningen av all elproduktion mot den varierande elanvändningen, timme för timme, dag för dag, vecka för vecka samt mellan årets säsonger.

Vattenkraften har gett upphov till miljöskador då dammanläggningar har byggts för att lagra vatten för att klara elförsörjningens variation.

Nu pågår en process, initierad av EU för att lindra vattenkraftens miljöpåverkan. En målkonflikt uppstår då miljöåtgärder ska genomföras samtidigt som vattenkraftens samhällsnyttiga roll måste upprätthållas.

Vattenkraften är dessutom den resurs som kan göra det möjligt att bygga ut mer vindkraft då den parerar vindkraftens varierande produktion.

Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigeten ser det som nödvändigt att göra en avvägning mellan miljö- och energiintresset för att uppnå målen för miljön, klimatet och elförsörjningen samtidigt, vilket är i linje med EUs direktiv för en bättre vattenmiljö.

Avvägningen innebär att miljöåtgärder genomförs där miljönyttan är stor och energifunktionen är av mindre betydelse samt större återhållsamhet i stora kraftverk av väsentlig betydelse för elförsörjningen.

Den föreslagna avvägningen innebär fokus på åtgärder i mindre kraftverk.

Omställningen är mycket omfattande. Myndigheterna räknar med att miljöåtgärder behöver genomföras i ca 1400, dvs i 70 procent av Sveriges alla 2100 vattenkraftverk. Ytterligare åtgärder kommer att genomföras som inte är produktionspåverkande i till exempel Lule älv.

Vattenfall medverkar tillsammans med länsstyrelsen i Norrbotten samt Jokkmokks, Bodens, och Gällivare kommun i syfte att ta fram en åtgärdsplan för hela Lule älv.

I fallet Letsi som omnämns i artikeln, har Vattenfall vid flera tillfällen presenterat utredningar och beräkningar.

Det är inte meningsfullt att i ett pilotprojekt bara släppa förbi vatten, med förluster på upp emot 50 miljoner kronor per år.

Idag kan man med simuleringsmodeller beräkna de biologiska effekterna av olika åtgärder. Omfattande miljöåtgärder är inte meningsfulla i Letsi på grund av de stora förlusterna av förnyelsebar energi och reglerförmågan hos kraftverket.

Letsi är ett av de viktigaste kraftverken i Sverige vad gäller regleringen av elförsörjningen vilket inte bara är något som ska skyddas utan utvecklas för att klara våra framtida behov, enligt den politiska Energiöverenskommelsen.

Naturfåran i Letsi är även viktig för dammsäkerheten vilket gör det direkt olämpligt med miljöåtgärder.

Det finns många möjligheter att förbättra miljön runt Lule älv. Miljöåtgärder är viktiga men det gäller att prioritera.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.