Ny forskning från International IDEA visar att den svenska demokratin är stark. Samtidigt utmanas demokratin i flera länder och regioner efter närmare 40 år av positiv, global utveckling.
Sverige måste visa globalt ledarskap för att värna demokratin.
Nästa år fyller den svenska demokratin 100 år, och visst finns det mycket att fira. Ett nytt demokratiindex från International IDEA visar att den svenska demokratin fortsätter att vara stark.
I nästan alla demokratiaspekter; politisk representation, valdeltagande, grundläggande rättigheter och civilsamhällets deltagande utmärker sig Sverige jämfört med Europa och resten av världen.
Den demokratiska stabiliteten ger anledning att tro att den svenska demokratin har kunnat hantera de utmaningar den ställts inför de senaste tio åren. Samtidigt gäller det att inte ta demokratin för given, även här.
Såväl etablerade som nya demokratier runtom i världen hotas idag av utmaningar som, om inget görs, riskerar att skada demokratin.
I en ny rapport om demokratiläget i världen, har International IDEA kartlagt globala och regionala demokratitrender mellan 1975 och 2015 samt analyserat de främsta hoten mot demokratin idag. Bilden som träder fram är såväl hoppingivande som oroväckande.
Ur ett fyrtioårigt, globalt perspektiv är den demokratiska utvecklingen positiv.
Antalet länder som idag kan benämnas som demokratier är högre än någonsin tidigare; 67 procent 2015 jämfört med 30 procent 1975. 62 procent av världens befolkning lever idag i någon form av demokrati jämfört med 39 procent 19751.
Folkvalda parlament och oberoende rättsinstanser utövar idag större kontroll över världens regeringar. Teknologiska framsteg och kommunikationsrevolutionen har inneburit många nya möjligheter för kunskapsspridning och politiskt deltagande.
FN:s nya globala mål för hållbar utveckling blev en viktig markering att fredliga samhällen samt effektiva och inkluderande institutioner måste prioriteras världen över.
Samtidigt kan många av dessa framsteg idag vara hotade. Sedan 1990-talet har den positiva demokratiska utvecklingen bromsat in.
De senaste åren har världen kunnat bevittna allt fler hot mot det demokratiska systemet i enskilda länder och regioner. Såväl etablerade och nyare demokratier på alla kontinenter är drabbade.
En av de största globala utmaningarna förblir korruption och hot mot rättsstatsprincipen, där situationen inte förbättrats sedan 1975.
Ojämlikhet och sociala och ekonomiska klyftor leder till minskad social sammanhållning, ökad polarisering och spänningar som kan resultera i konflikter mellan olika samhällsgrupper.
Migration och integration spänner över flera politikområden och kräver bred enighet i sin hantering. I förlängningen behövs tydliga svar i grundläggande frågor kring medborgarskap och sociala och politiska rättigheter.
Långvariga konflikter så som den i Syrien leder till ett enormt mänskligt lidande och sammanbrott av institutioner. För att uppnå fred, stabilitet och en grogrund för framtida demokratiska samhällen krävs samlade insatser som involverar såväl det internationella samfundet som samtliga konfliktparter.
Kvinnor, unga och minoritetsgrupper måste inkluderas i förhandlingar och fredsfrämjande åtgärder.
Vi måste också vara kritiska mot ledare som med hjälp av demokratiska instrument försöker skaffa sig mer makt, genom att till exempel förhindra fria medier eller oppositionspartier att verka.
Det är också viktigt att motverka polariserande krafter som med fake news och alternativa fakta exploaterar bristen på tillit och skapar rädsla.
Även om dessa utmaningar är globala är de också relevanta för Sverige, som länge setts som världsledande i demokratifrågor.
Även en historiskt stark demokrati som Sverige behöver arbeta kontinuerligt för att göra demokratin motståndskraftig mot nuvarande och framtida hot.
Detta kan endast uppnå genom att arbeta för ett inkluderande samhälle, bekämpa ojämlikhet och korruption samt uppmuntra till en faktabaserad dialog. Det är viktigt att inte ta demokratin för given, varken i Sverige eller globalt.
Sverige bör arbeta aktivt med att utveckla demokratin på hemmaplan, men framför allt också visa globalt ledarskap i dessa frågor inom ramen för arbetet med de globala målen inom FN och EU.
Sverige kan vara stolt över vad som uppnåtts de senaste 100 åren, men så länge demokratin fortsätter att hotas borde inte Sverige vara nöjd.
Vi har alla ett ansvar att värna och stärka demokratin.