Uppdrag granskning i Kabul:
Livet efter utvisningarna
.
En två månader lång sittstrejk och demonstrationer i flera städer runtom i landet. En rörelse som hävdar att unga afghaner utvisas till döden, en myndighet som hävdar det motsatta. Uppdrag granskning har rest till Kabul för att ta reda på vad som möter de utvisade afghanerna på plats.
Det har samlats en grupp människor vid Migrationsverkets förvar i Kållered utanför Göteborg. En buss är på väg för att hämta upp de afghanska ungdomarna och unga männen som frivilligt eller mot sin vilja ska transporteras till Landvetter flygplats och sättas på ett specialchartrat plan med slutmålet Kabul.
Ett dygn före utvisningen träffar Uppdrag granskning en av dem.
Inlåst i två månader
Rohullah Eftekhari kom från Iran 2015, och säger att han är 17 år. Han har bott i Vänersborg ihop med sin mamma som också fått avslag på sin asylansökan. Däremot har storebrodern fått uppehållstillstånd. Rohullah har suttit inlåst i två månader.
Rohullah Eftekhari:
"Dagarna och nätterna är svåra. De skickar mig till ett land där jag aldrig har varit."
– Det är väldigt svårt för mig. Jag har varit här i två år, gått i skolan, tränade och hade det bra. Jag hade hoppats få uppehållstillstånd, men de skickar tillbaka mig, säger han.
Han berättar att han drömmer mardrömmar och att han fruktar att de som mördade hans pappa nu också kommer att mörda honom.
– Dagarna och nätterna är svåra. De skickar mig till ett land där jag aldrig har varit. Jag är inte ens född där, säger han.
Flest ensamkommande till Sverige
Det finns inget annat land i Europa som tagit emot så många ensamkommande som Sverige. Under 2015 kom drygt 35.000. Över 23.000 av dem är afghaner. Av de som bedömts som under 18 år har de allra flesta fått stanna. Men av de som fyllt 18 år under asylprocessen har knappt 10 procent hittills fått uppehållstillstånd.
Fatemeh Khavari:
"De skickar människor direkt till döden. Säkert till döden."
Allt fler afghanska ungdomar väntar nu på att bli utvisade och frågan har blivit allt mer infekterad och politiskt känslig för Sverige, ett humanitärt land.
Och allt fler protesterar mot besluten.
– De skickar människor direkt till döden, säger Fatemeh Khavari.
Hon är en av flera talespersoner för Ung i Sverige, som bildades av en grupp unga afghaner för att protestera mot utvisningarna. Som 17-årig ung tjej sticker hon ut bland alla killar. Fatemeh Khavari kom till Sverige för två år sedan och har själv uppehållstillstånd.
Jag måste fråga om det här som du sagt, och även andra säger: Att skulle de här skickas tillbaka så skickas de till döden?
– Säkert till döden, säger Fatemeh Khavari.
Säkert till döden - hur många av dem som har sänts tillbaka har dött?
– Ska jag ge dig statistik?
Ja, eftersom du säger att det är säkert att de kommer att dö.
– Jamen, är döden bara fysisk? Som jag ser det är det inte bara fysiskt, det är psykiskt också.
Så det är inte döden i den bemärkelsen att de dör?
– Alla dör psykiskt. Alla, alla, det spelar ingen roll. Alla dör psykiskt, säger Fatemeh Khavari.
Invandringspolitiken stramas åt
Sedan oktober 2015 har en rad regler stramat upp invandringspolitiken. Bland annat har möjligheterna till permanenta uppehållstillstånd kraftigt begränsats och tillfälliga uppehållstillstånd ska gälla i max tre år. För ensamkommande där åldern varit tveksam görs numer medicinska åldersprövningar.
Mikael Ribbenvik är generaldirektör för Migrationsverket och den tjänsteman i Sverige som har det yttersta ansvaret för att genomföra den förändrade flyktingpolitiken.
– Vi skickar inte folk i döden, säger han.
Hur vet du det?
– Ja, det vet jag på grund av allt det vi gör i frågan. När det gäller landinformationen, när vi tittar på de rättsliga bedömningarna.
– Jag vill inte relativisera, jag skulle aldrig jämföra Europa med Kabul, Afghanistan är ett mycket farligare ställe. Men man måste förstå att det är en rätt så hög risknivå man måste komma upp i för att få asyl. Och om vi pratar om att alla skulle få stanna, som den här debatten mycket handlar om, då är det en helt annan nivå. Då är det Syrien-nivån vi pratar om, och Afghanistan är inte på Syrien-nivå.
Vad du säger här är ju i så fall att det de säger inte stämmer?
– Där måste jag vara helt tydlig. Det är klart att en svensk myndighet inte skickar en människa till döden med berått mod. Hela vår uppgift är ju att ge skydd åt människor.
Mikael Ribbenvik:
"Det är klart att en svensk myndighet inte skickar en människa till döden med berått mod."
Om de skulle revidera och i stället säga att man dör en psykologisk död – vad säger du då?
– Då håller jag med. Jag tror att många av de här ungdomarna känner så. Speciellt efter att ha varit här under en lång tid. Fått sina nätverk, kamrater, folk som stöttar dem. Sett det här livet och sedan tvingas tillbaka till det där livet. Så i den, ja, det tror jag absolut.
Men det förändrar ingenting i saken?
– Nej alltså, den typen av brustna förhoppningar eller de otroliga skillnader vi ser i vår värld. Skillnaden mellan Sverige och Afghanistan – det är nästan så stor klyfta du kan ha i världen. Men det är inte så att den internationella asylrätten är instrumentet som minskar den klyftan.
Esmats bror tog sitt liv
Men hur humana och rättssäkra är asylprocesserna i Sverige? 2015 kom Esmat Hassani ensam till Sverige. Han var då 14 år, enligt Migrationsverkets utredning. Hans två år äldre bror Assad fanns då redan i landet.
Under hösten fick båda bröderna avslag. Utvisningen av 16-årige Esmat var enligt Migrationsverket möjlig eftersom han ansågs ha ett så kallat ordnat mottagande i Afghanistan. Och det skulle utgöras av hans svårt synskadade broder här i Sverige, eftersom bägge föräldrarna är döda. Ärendet överklagades aldrig till förvaltningsrätten. Mindre än två dygn efter beslutet tog Esmats bror Assad sitt liv.
– Ledsen. Och arg, säger Esmat Hasani.
Vem är du arg på?
– Migrationsverket. Jag har sagt till Migrationsverket att han inte mår bra och kommer ta sitt liv.
Efter självmordet fattar Migrationsverket ett nytt beslut om Esmat. I beslutet står det: "Din bror har nu avlidit. Migrationsverket finner därför att det tidigare beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter."
Vad tänker du om din bror nu, just nu?
– Jag tänker att han är glad nu. För att nu har han inga problem och han är glad att jag har fått stanna i Sverige och får träffa mina syskon. Ett liv, samma som ett uppehållstillstånd.
Migrationsverket har gjort en egen utredning efter självmordet och kommit fram till att brödernas utvisningsbeslut var felaktiga. I beslutet står också att den rättsliga kompetensen inom verket ska höjas så att inget liknande händer igen.
– Ibland fattar vi felaktiga beslut. Det fruktansvärda här är att det inte fick gå hela vägen utan att en ung människa kände sig nödgad att ta sitt liv, säger Fredrik Bengtsson, kommunikationsdirektör på Migrationsverket.
Ett chartat plan landar i Kabul
Från förvaret i Kållered är det till slut bara sju av femton som tvingas åka med bussen till det väntande planet till Afghanistan.
På morgonen den 11 oktober landar det chartrade planet med Rohullah ombord på Kabuls flygplats. Det har mellanlandat i Österrike och plockat upp ytterligare personer, så sammanlagt finns 21 utvisade afghaner ombord.
Uppdrag gransknings team möter upp Rohullah på flygplatsen.
– Jag mår jättedåligt. De stängde mina händer hela tiden från Sverige till Afghanistan. Och vi kan inte gå till toaletten, ingenting, säger han.
På parkeringsplatsen blir Rohullah anvisad till en taxi som kör mot Spinzar hotell i centrala Kabul där han och flera av de andra blir inkvarterade och har rätt att bo i 14 dagar. För boende och transporter ansvarar FN-organet IOM, International Organization for Migration, som samarbetar med svenska Migrationsverket. Masood Ahmadi leder IOM:s arbete med integration.
Masood Ahmadi:
"Säkerhet är, ärligt talat, ett allmänt bekymmer för alla afghaner, inte bara de återvändande."
Vad skulle du säga är den största utmaningen för de återvändande när de kommer tillbaka till Kabul eller Afghanistan?
– Jag tror att den största utmaningen handlar om de långsiktiga ekonomiska möjligheterna i landet. Jag hade nyligen intervjuer med 18 återvändande. På den sociala sidan hade de inte mycket problem. Men när det gällde ekonomin, särskilt för de återvändande familjerna, kämpade de mycket för att klara av livet och skapa sig ett liv med det lilla stöd de hade från IOM, säger Masood Ahmadi.
Så enligt dig är de ekonomiska problemen en större utmaning än säkerheten?
– Säkerhet är, ärligt talat, ett allmänt bekymmer för alla afghaner, inte bara de återvändande. Det är som det är. Det här är situationen, och människor lever här, och människor lever med det. Men generellt sett har vi haft 20 000 återvändande sedan 2002 och vi har inte haft en enda säkerhetsincident, som vi känner till åtminstone.
KABUL I AFGHANISTAN
• Kabul har under 2000-talet mångdubblat sin befolkning. Enligt uppskattningar bor det nu sju miljoner människor i den afghanska huvudstaden.
• En betydande del av folkökningen beror på återvändande afghaner som utvisats eller frivilligt lämnat sin exil i framför allt grannländerna Iran och Pakistan. En liten del av dem kommer från Europa, och en ännu mindre del från Sverige. Förra året återvände knappt 900 utvisade afghaner från Sverige.
Säkerheten är en omstridd fråga när det gäller utvisningarna av afghaner. Afghanistan har länge präglats av krig och väpnade konflikter. Idag kontrollerar regeringen runt 60 procent av landet, i övriga delar har talibanerna mer eller mindre inflytande. Även IS är etablerade i landet.
Civila faller offer i framför allt bombattentat, som slår blint mot dem som råkar befinna sig på fel plats.
De senaste åren har antalet dödade civila i Afghanistan legat på runt 3500 per år, enligt FN. Räknar man in skadade syns en ökning. Hur många av de återvändande afghanerna som har dött finns det inga säkra siffror på, inte heller IOM har en heltäckande bild.
Handgranater detonerade utanför hotellet
I rapporter från UNHCR, Amnesty, ideella organisationer och i medier hittar Uppdrag granskning uppgifter om fem till sex dödade under de senaste åren, men alla dödsfall är inte bekräftade. Bland utvisade från Norden hittar vi trovärdiga uppgifter om två döda, en av dem utvisades från Sverige 2014.
Rohullah får en tuff första vecka. En självmordsbombare spränger en shiamuslimsk moské i västra Kabul där minst 56 personer dör. Riktigt nära kommer våldet när flera handgranater detonerar bredvid en polispostering strax utanför Rohullahs hotell. En civilperson dör och flera rutor i hotellfoajén krossas.
I Sverige har samtidigt flera medier tagit upp Rohullas fall. Men många uppgifter är motsägelsefulla. När Uppdrag granskning får tillgång till Migrationsverkets utredning visar det sig att Rohullah sökt asyl i fem olika länder i Europa, tre gånger under falsk identitet. Redan 2009 sökte han asyl i Österrike, men en åldersprövning kom fram till att han inte var minderårig som han uppgivit. Sammanlagt tre EU-länder slår fast att Rohullah är vuxen och ger honom 1990 som födelseår. Det skulle betyda att han 27 år gammal.
Angav fel identitet
Till oss säger Rohullah att han är 17 år. På telefon från Kabul förklarar han att han angav fel identitet eftersom han inte ville bli skickad tillbaka till Grekland, då reglerna säger att man måste söka asyl i det första landet man kommer till.
De sänds till döden säger Ung i Sverige, men Uppdrag granskning hittar bara uppgifter om en afghansk kille som har dödats efter att ha blivit utvisad från Sverige. Det finns fler som begått självmord i Sverige i väntan på att skickas ut.
Uppdrag gransknings reportage Afghanutvisningarna sändes i SVT1 och SVT Play den 25 oktober 2017. Se hela reportaget här.
Reporter Uppdrag granskning
Reporter Uppdrag granskning
Researcher Uppdrag granskning
Webbproduktion
Publicerad: 25 oktober 2017