Den 3 november ställs republikanernas president Donald Trump mot demokraternas utmanare Joe Biden.
Här guidar SVT Nyheter dig genom USA-valsdjungeln.
Klicka på en bild för att få veta mer om president- och vicepresidentkandidaterna 👇
Tryck på bilden så kommer du till vår interaktiva grafik som uppdateras minst en gång om dagen.
Tryck på bilden för komma till vår interaktiva grafik
Det är så mycket fokus på presidentkandidaterna så att man ibland glömmer bort att de faktiskt tillhör partier. Här kommer lite fakta om just partierna:
Demokraterna
Liberalt parti som kom att kallas Demokraterna efter att Andrew Jackson, som företrädde den demokratiska falangen inom republikanerna, segrat i presidentvalet 1828.
Demokraterna påminner om europeiska socialdemokratiska och socialliberala partier, men sägs ofta ligga till höger om dessa och till vänster om Republikanerna. Partiet är för mer statlig styrning och social jämlikhet, man vill ha striktare vapenlagar och skydda aborträtten.
Demokraterna har förespråkat en sjukvårdsreform sedan 60-talet. En sådan infördes 2010 under Barack Obamas mandatperiod och fick namnet “Obamacare”.
USA har haft 15 demokratiska presidenter, band dem: Franklin D. Roosevelt (1933-45), John F. Kennedy (1961-63), Bill Clinton (1993-2001), Barack Obama (2009-17).
Republikanerna
Konservativt parti som formellt bildades år 1854. Abraham Lincoln var partiets första president. Under Lincoln och en republikansk kongress avskaffades slaveriet 1865.
Republikanerna kopplas samman med låga skatter och värdekonservatism. Partiet vill ha mer inflytande för delstaterna och mindre för den federala makten samt mindre statlig inblandning i den privata sektorn. Partiet har rört sig högerut under 2000-talet.
Donald Trump fick 2017-18 genom en skattereform med omfattande skattesänkningar främst för rika och företagare, en reform som republikanerna velat få igenom i över 30 år.
USA har haft 19 republikanska presidenter, bland dessa: Richard Nixon (1969-74), Ronald Reagan (1981-89), George W. Bush (2001-09), Donald Trump (2017- ).
Alltså en "typisk" väljare.
Tryck på bilden för att möta några amerikanska väljare 👇
Inte som i Sverige, det är en sak som är säker.
Man tror att fler kommer poströsta nu på grund av coronapandemin. Det kan du se mer om här. 👇
Tryck på bilden för att läsa artikeln
Här är topp fem-listan enligt Pew Research Center. (Andelen väljare som säger att frågorna är "väldigt viktiga i valet".)
💵 Ekonomin (79)
🏥 Sjukvården (68)
🏛️ Högsta domstolen-tillsättningar (64)
😷 Coronapandemin (62)
🔫 Våldsbrott (59)
Se mer om de viktigaste frågorna i videon med vår utrikesreporter Fouad👇
Kongressen skriver lagarna i USA. Den består av senaten och representanthuset, som också kallas de två kamrarna, och har sammanlagt 535 röstande ledamöter. De två kamrarna har lika ansvar för lagstiftningsarbetet. Förutom kongressen styrs USA av presidenten (som har den verkställande makten) och Högsta domstolen (som har den dömande makten).
Senaten brukar räknas som överhuset och dess befogenheter inkluderar bland annat att godkänna avtal och fördrag regeringen ingått med andra länder, godkänna tillsättandet av höga ämbeten samt att döma i riksrättsmål. Representanthuset brukar räknas som underhuset och dess talman är nummer två i successionsordningen efter presidenten och vicepresidenten.
Representanthuset och senaten kan ha en annan politisk majoritet än Vita huset. Det betyder exempelvis att presidenten kan vara demokrat medan senaten är republikansk. Därför handlar valet också om dessa viktiga instanser. En sittande president som har en kongress emot sig har svårt att få igenom sin politik.
Makten i representanthuset kan förändras i mellanårsval och det var det som hände två år in i Donald Trumps mandatperiod. Då tog Demokraterna kontroll över representanthuset medan Republikanerna behöll kontrollen över senaten år 2018. Det innebar att Republikanerna inte längre kontrollerade hela kongressen och att Donald Trump därmed fick svårare att genomföra sin politik.
Alltså, vad spelar det för roll för alla andra länder vem som blir president i USA?
Tryck på bilden och gissa vem som var president när.
Linnea Heppling/SVT DatajournalistikWebbproduktion
Se mer från SVT Datajournalistik
Publicerad: 22 oktober 2020