Så här ser Sveriges riksdag ut idag, med 349 mandat som fördelas mellan åtta partier. Byt valsystem för att se hur Sverige skulle se ut med Storbritanniens valsystem, eller tvärtom.
Två personer har lämnat sina partier sedan valet 2018 men sitter fortfarande kvar i riksdagen. Ovan redovisas de i partierna de valdes in för.
Så här ser Storbritanniens parlament ut efter valet 2019, med 650 mandat som fördelas mellan åtta partier och tre oberoende kandidater. Byt valsystem för att se hur Storbritannien skulle se ut med Sveriges valsystem.
Varför blev det så här?
Storbritannien har ett så kallat majoritetsvalsystem där det endast är vinnaren i varje distrikt som får en plats i parlamentet. Det är indelat i 650 olika valkretsar, och det parti som får flest röster i en valkrets får en stol i parlamentet. Om vi skulle göra likadant i Sverige på kommunnivå, skulle det parti som fick flest röster i varje kommun få skicka en representant till riksdagen. Kvar i riksdagen blir bara tre partier; Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Inget av de andra partierna har fått flest riksdagsröster i någon kommun och därför åker de ut ur riksdagen.
Ps. Valsimulatorn är till för att visa att valsystemen fungerar olika, och är ingen exakt jämförelse. Här har vi låtit kommunerna bestämma, vilket innebär att en liten kommun har lika stort inflytande som en stor. Storbritannien däremot är indelat i valkretsar med ungefär lika stor population i varje. DS
*Så gjorde vi: Först får alla partier lika många stolar som kommuner de fått flest röster i. Vi valde att behålla 349 mandat trots att det bara finns 290 kommuner. Därför har andelen mandat ett parti fick på 290 stolar räknats om till hur många stolar andelen skulle ge på 349 stolar.
Varför blev det så här?
Sverige har ett så kallat proportionellt valsystem med en spärr på 4%. Det innebär att grundregeln är att partierna får lika stor andel platser i parlamentet som andelen röster de fått i hela landet. Applicerar man det på Storbritannien så omfördelas makten och bara de tre partierna som fick mer är 4% av rösterna finns representerade. Observera att vi inte har tagit hänsyn till regeln som säger att om man får minst 12% av rösterna i en valkrets så för man vara med och dela på mandaten i den valkretsen.
*Så gjorde vi: Vi simulerade ett val med det svenska valsystemet men med de brittiska partiernas resultat med hjälp av valmyndighetens valsimulator.
Så här ser Sveriges riksdag ut idag, med 349 mandat som fördelas mellan åtta partier. Byt valsystem för att se hur Sverige skulle se ut med Storbritanniens valsystem, eller tvärtom.
Två personer har lämnat sina partier sedan valet 2018 men sitter fortfarande kvar i riksdagen. Ovan redovisas de i partierna de valdes in för.
Så här ser Storbritanniens parlament ut efter valet 2019, med 650 mandat som fördelas mellan åtta partier och tre oberoende kandidater. Byt valsystem för att se hur Storbritannien skulle se ut med Sveriges valsystem.
Varför blev det så här?
Storbritannien har ett så kallat majoritetsvalsystem där det endast är vinnaren i varje distrikt som får en plats i parlamentet. Det är indelat i 650 olika valkretsar, och det parti som får flest röster i en valkrets får en stol i parlamentet. Om vi skulle göra likadant i Sverige på kommunnivå, skulle det parti som fick flest röster i varje kommun få skicka en representant till riksdagen. Kvar i riksdagen blir bara tre partier; Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Inget av de andra partierna har fått flest riksdagsröster i någon kommun och därför åker de ut ur riksdagen.
Ps. Valsimulatorn är till för att visa att valsystemen fungerar olika, och är ingen exakt jämförelse. Här har vi låtit kommunerna bestämma, vilket innebär att en liten kommun har lika stort inflytande som en stor. Storbritannien däremot är indelat i valkretsar med ungefär lika stor population i varje. DS
*Så gjorde vi: Först får alla partier lika många stolar som kommuner de fått flest röster i. Vi valde att behålla 349 mandat trots att det bara finns 290 kommuner. Därför har andelen mandat ett parti fick på 290 stolar räknats om till hur många stolar andelen skulle ge på 349 stolar.
Varför blev det så här?
Sverige har ett så kallat proportionellt valsystem med en spärr på 4%. Det innebär att grundregeln är att partierna får lika stor andel platser i parlamentet som andelen röster de fått i hela landet. Applicerar man det på Storbritannien så omfördelas makten och bara de tre partierna som fick mer är 4% av rösterna finns representerade. Observera att vi inte har tagit hänsyn till regeln som säger att om man får minst 12% av rösterna i en valkrets så för man vara med och dela på mandaten i den valkretsen.
*Så gjorde vi: Vi simulerade ett val med det svenska valsystemet men med de brittiska partiernas resultat med hjälp av valmyndighetens valsimulator.