Ät mindre – lev längre

Ken Brooks, eller Calorie Ken som han numera kallas, fick ett nytt liv när han började äta 25 procent mindre – och apor som gör samma sak lever längre. Kan kalorirestriktion vara nyckeln till evig ungdom?

Den som sett filmen med Rudy och Mattias, de båda åldrade Rhesusaporna med helt olika kroppar och ansikten, glömmer dem aldrig.

Rudy, till vänster, har under sitt liv fått 25 procent mindre att äta och är spänstig, alert och slät. Men han är faktiskt tre år äldre än Mattias, som ätit normalkost och åldrats med tumörer, starr och rynkor.

Båda aporna är döda nu, men under hela sin livstid, var de med i en av världens största kalorirestriktionsstudier vid University of Wisconsin och Wisconsin National Primate research center i Madison, USA.

För första gången såg man då att även djur som är så lika oss människor faktiskt mådde mycket bättre om de åt lite mindre.

När jag besöker Wisconsin och det välbevakade primathuset har det gått över 40 år sedan forskningen drog i gång. Huset är omgivet av tjocka betongväggar och inga vanliga besökare släpps in. Det var här Rudy och Mattias och de andra 74 aporna i studien varje dag under hela sina vuxna liv serverades olika mycket mat.

Kalorirestriktionsaporna, som Rudy tillhörde, fick ungefär 600 kalorier per dag, medan kontrollgruppen, som Mattias ingick i, fick normalstora ap-portioner, på ungefär 900 kalorier (kcal) per dag.

Bara ett fåtal av de ursprungliga aporna lever idag, men det de bidrog med under sina långa liv i aphuset analyseras fortfarande och resultaten är häpnadsväckande.

Den kalorisnåla maten gav dem både bättre hälsa och ett längre liv.

Redan på 80-talet när studien påbörjades visste man att kalorirestriktion, alltså att dagligen skära ner på antalet kalorier (kcar), leder till längre liv och bättre hälsa hos maskar och råttor. Men man hade aldrig provat att göra något liknande på långlivade däggdjur.

Generna hos Rhesusapor liknar våra till 93 procent och de fungerar som oss både vad gäller immunsystem, hjärnfunktioner, fortplantning och kroppslig utveckling.

Så tanken var: Om kraftigt minskade portioner gjorde dem friskare borde det samma gälla för människor.

En som provat är amerikanen Ken Brooks, även kallad Calorie Ken. Han började äta 25 procent mindre kalorier (kcal) och beskriver det som en pånyttfödelse. Vi ska återkomma till honom lite senare.

Åldrandeforskaren Rozalyn Anderson, som har sitt laboratorium några kvarter från aphuset, var en liten flicka på Irland när apstudien började. Idag är det hon som leder arbetet här. Hon är energisk och gestikulerar ivrigt när hon beskriver sina forskningsresultat.

Hon säger att kalorirestriktionen hos aporna förskjuter det naturliga åldrandet, alltså bevarar skärpan, och motverkar diabetes och hjärt- och kärlsjukdom.

– Det handlar om deras metabolism, kalorirestriktionen har gjort dem bättre organiserade energimässigt.

För några år sedan publicerade en annan forskargrupp resultat kring kalorirestriktion hos apor som inte alls var lika positiva som de från Madison och till en början var de båda grupperna oense. Men i stället för att fortsätta bråka slog de sig ihop, gick igenom varandras data och upptäckte att skillnaderna berodde på att kalorirestriktionen sett olika ut.

Den smalare dieten är till exempel bara effektiv om den påbörjas i vuxen ålder. Växande apor tar skada av energibristen.

Det självklara nästa steget är förstås att utsätta människor för kalorirestriktion. Ändå har det dröjt länge innan apstudierna följts upp.

Skeptikerna menar att måltiden är för viktig för människor, att mindre portioner skulle leda till hunger och sämre livskvalitet. Dessutom befarade man att de mindre portionerna skulle påverka hormonproduktionen, sexualiteten och skelettet.

Allra svårast skulle det dock vara att få människor att så drastiskt byta livsstil, när höga kalorinivåer numera tillhör vanligheten.

Vi äter betydligt fler kalorier (kcal) nu än man gjorde för 30 år sedan.

– Människor klarar idag inte ens av att äta normalstora portioner, säger Rozalyn Anderson och syftar på dagens fetmaepidemi.

– Hur skulle det vara möjligt att få alla att äta ännu mindre?

Människor kan inte klara av så stora ingrepp i sina liv som sträng kalorirestriktion innebär, menar hon.

Men Ken Brooks, eller Calorie Ken, som hans vänner kallar honom, är ett levande bevis på att det visst går att äta mindre och leva lyckligt.

Han är oförskämt pigg, inte mager (”nej, jag måste gå ner till beachsäsongen”, säger han med ett gapskratt) men ändå en ivrig förespråkare för kalorirestriktion.

Efter att hans föräldrar dog i cancer ganska tätt efter varandra kände Ken Brooks att livet var för dyrbart för att slösas bort.

Därför anmälde han sig som frivillig till kalorirestriktionsstudien CALERIE vid Tufts University i Boston. Först undersökte forskarna hur hans vanliga kostvanor såg ut, sedan skar de bort 25 procent och hjälpte honom att utforma en diet där han åt så under 24 månader.

Under den första månaden fick Ken äta sina måltider i universitetets forskningsrestaurang, som ser ut som en lite snitsigare skolmatsal. Där mäter och väger dietisterna upp maten till försökspersonerna. Deltagarna kan välja olika typer av mat, som mexikanskt, vegetariskt eller amerikanskt och så anpassas måltiderna efter deras önskemål.

Matsalen ligger högst upp i en skyskrapa med en hisnande utsikt över staden och där intog alltså Ken alla sina måltider i början, tills forskarna tyckte att han lärt sig räkna sina kalorier nog bra för att han skulle kunna fortsätta studien hemma.

Ken Brooks blev något av en expert på att räkna kalorier (kcal) på kuppen och berättar skrattande att hans vänner brukade bli galna när han mitt i desserten meddelade exakt hur många kalorier kakan innehöll.

Det var då de började kalla honom Calorie Ken.

Under resans gång har han lärt sig en massa knep, som att aldrig välja friterad kyckling. Istället väljer han grillad kyckling.

Ken Brooks gick ner 15 kilo under det första året i studien, men sedan stabiliserade sig vikten och han höll den resten av tiden. Själv tror han att nyckeln ligger i att lära sig kontrollera portionsstorlekarna och vara vaksam över hur pass stora portioner man äter.

Dessutom måste man kunna skilja på känslan av att vara hungrig på riktigt och att bara vilja snacksa.

– Man måste ha en känsla av att bli pånyttfödd när det kommer till mat, och ändra sitt beteende i grunden.

Nutritionsforskaren Sai Das Krupa var en av de ansvariga för studien och hon analyserar fortfarande data därifrån. Hittills har man kunnat konstatera att Calorie Ken och de andra i kalorirestriktionsgruppen gick ner i snitt tio procent av sin vikt och samtidigt minskade många riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom.

De bibehöll sedan viktnedgången under två år, utan att kroppstemperaturen sänktes eller hormonnivåerna påverkades.

I USA har den delen av studien som kommit fram till att försökspersonerna som levde under kalorirestriktion skattade sitt sexliv som mer lyckat än de som inte gjorde det fått mest uppmärksamhet.

Exakt varför kalorirestriktion har de här hälsoeffekterna vet man inte, men forskarna har en gissning.

Det skulle kunna vara så att kroppens metabolism börjar gå långsammare när man äter mindre och att det är gynnsamt för välmåendet.

Den enda mätbara försämringen var något lägre bentäthet. Sai Das Krupa menar dock att det inte nödvändigtvis är sämre med lättare skelett. Det kan vara så att viktnedgången innebär att kroppen påfrestas mindre och att man då inte behöver lika massiva ben.

Hur ska man tolka de här resultaten då? Ska vi alla börja äta mindre?

Sai Das Krupa har dragit slutsatsen att människan inte är gjord för den ständiga tillgång på mat som finns runt omkring oss. Själv är hon späd och äter numera mindre än hon gjorde innan hon påbörjade sin forskning.

Calorie Ken håller med, ändå har han gått upp det mesta av kilona han förlorade under studien.

– Livet handlar om så mycket mer än kalorier (kcal). Ibland måste man unna sig.

Mer om den här forskningen i Bästa Dieten på SVT 1 21:00 och på SVT play på tisdag.

Malin Attefall

Reporter

Andreas Zernell

Fotograf

Ylva Larsson

Webbproduktion