Den 28 februari 1986 skjuts statsminister Olof Palme till döds i centrala Stockholm. Utredningen leder till att Christer Pettersson grips och döms för mordet. Men han frias samma år i hovrätten.
2004 dör Christer Pettersson, ännu har ingen annan fått bära ansvaret för mordet. I dammiga sopsäckar ligger föremål som inte ens Palmegruppen känt till, som kom till Uppdrag granskning genom filmkollektivet Luftslottet.
Det är dagböcker, biblar och kollegieblock – föremål där Christer Pettersson sparat sina tankar under tiden före och efter Palmemordet. Det här är historien de berättar.
Dagen efter mordet skriver Christer Pettersson i sin dagbok om skotten på Sveavägen:
Olof Palme dödförklarad. Jag gråter/grät.
På baksidan av en räkning daterad den 28 februari 1986 antecknar Christer Pettersson orden Rosenbad entrén. Det är där kondoleansboken för den mördade statsministern ligger.
Enligt egen uppgift är han på plats den 1 mars men skriver aldrig något eftersom kön är för lång.
Den 1 mars 1986 kräver Sverige ett svar. Nu vänds blickarna mot Länspolismästare Hans Holmér. Han är inte mordutredare utan en byråkrat, men bestämmer ändå att det är han som ska leda jakten på Palmes mördare. Det blir en spektakulär tid där stridsflyget Viggen skickas upp över Stockholm för att hitta mordvapnet. Men utredningen kör snabbt fast och mördaren går fri.
Vid tiden efter Palmemordet bor Christer Pettersson ensam i sin lägenhet. Han verkar paranoid, super och knarkar mycket och har mardrömmar. Han börjar ett av bladen i sitt kollegieblock med rubriken:
Jag kan inte sova.
En kvinna uppger sig ha sett en mystisk man strax intill Stureplan uppemot 20 minuter efter mordet på Olof Palme. Hans Holmér bestämmer att polisen ska göra en så kallad fantombild av den okände mannen. Det finns i dag inget som tyder på att bilden föreställer Palmes mördare, den har med tiden blivit känd som ett av Holmérs mest kritiserade misstag.
Polisen får flera tips om Christer Pettersson, en ökänd missbrukare från Rotebro. Ett av dem kommer från en person som skriver att han suttit på Kumla tillsammans Pettersson, och att han ”nästan är en kopia” av fantombilden. Det faktum att Christer Pettersson tidigare dödat en person i det så kallade bajonett-dådet är extra intressant för polisen. Men hans namn läggs ändå åt sidan eftersom polisen riktat in sig på kurderna i PKK.
Bland Christer Petterssons föremål finns saker som berättar mer om vem han var. Han var känd som en skicklig kortspelare och hade alltid med sig en joker i plånboken.
Han tycks ha varit en kluven person. Å ena sidan en tänkare, å andra sidan en våldsam knarkare. Han har bland annat fått ett diplom som “professionell storskojare“.
Under hösten 1986 sitter Christer Pettersson i fängelse för bland annat misshandel. Vid tiden efter Palmemordet skriver han ofta dagbok.
Han intresserar sig mycket för politik. I slutet av oktpober skriver han:
Söndag. 76% har förtroende för Ingvar Carlsson. 39% har förtroende för Karin Söder. 30% har förtroende för Carl Bildt. Av väljarna. Sov på eftermiddagen. SKÖNT. Det händer en gång vart 5:e år vill jag beskriva det som. Uppenbarligen behövdes det!
I ett annat inlägg från den 29 september skriver han om att Olof Palme prisas efter sin död:
Albert Einsteins fredsfond delar ut 350.000 :- posthumt till OLOF PALME. “Han var unik i sina medlings-o-fredssträvanden lyder motiveringen“. Priset mottages av L.P om 1 månad".
Han skriver ofta om vädret, och emellanåt korta poetiska texter. I oktober antecknar han i sitt block:
Solen kom på eftermiddagen. Längtar ut givetvis, men det är långt ifrån hela världen. Skjut aldrig på ett spöke – ty det kan vara djävulen själv och då går vapnet sönder.
Mängder av böcker och framförallt biblar finns i de bortglömda sopsäckarna. Christer Pettersson var troende och kunde citera långa stycken ur bibeln. Speciellt verkar han mycket intresserad av historien om Job som utsätts för stora påfrestningar av sin gud.
I en inspelning från 1992 säger Pettersson att han inte vill bli kallad religiös, men gärna troende.
Polismästare Hans Holmér satsar allt på spåret att Kurdistans arbetarparti PKK skulle ligga bakom mordet som en hämnd för att den svenska regeringen, med Olof Palme som statsminister, terrorklassat organisationen. I januari 1987 slår 200 poliser till mot 20 kurder på olika platser i landet. De gripna försätts på fri fot samma dag då det står klart att förhören inte gett något. PKK-spåret har körts i botten och det havererade utredningsspåret leder till att Holmér avgår som länspolismästare.
Den 28 februari 1987, på årsdagen för mordet på Olof Palme, skriver Christer Pettersson i sin kalender:
Den röda rosens budskap skrevs i blod.
Våren 1988, mer än 700 dagar efter mordet på Palme, får polisen Thure Nässén en central roll i utredningen. Han har sökt svar i andra miljöer än sina kollegor. Narkotikaroteln i Stockholm har bedrivit ett spaningsärende mot den välkände knarklangaren Sigge Cedergren, vars återkommande kund var Christer Pettersson. Cedergren börjar lämna information till polisen om motiv, tillgång till vapen och vad Pettersson gjorde samma kväll som Palme mördades. Nu blir Christer Pettersson polisens nya huvudspår.
Christer Pettersson hade en nära relation till knarkhandlaren Sigge Cedergren som senare ska komma att vittna emot honom i rättegången 1989. Bland hans efterlämnade föremål finns ett skuldebrev på 12.000 kronor som Pettersson lånat av Cedergren.
Under hösten 1988 beviljar domstolen några veckors telefonavlyssning av Christer Pettersson. Spanare ska följa honom varje vaken stund för att se om han avslöjar sig som Palmes mördare. Den 14 december, strax före klockan nio på morgonen, kliver polisen Thure Nässén ur bilen utanför Christer Petterssons lägenhet i Rotebro. Pettersson grips och tas in till förhör. Han tror att han ska bli hemskjutsad redan till lunch, istället häktas han för mordet på Sveriges statsminister.
I förhör har knarklangaren Sigge Cedergren sagt att Christer Pettersson skulle ha varit beredd att mörda Olof Palme åt den så kallade bombmannen, en man vid namn Lars Tingström som var känd för sitt samhällshat. Bombmannen satt vid tiden för Palmemordet i fängelse för sprängningar hos en åklagare och på skatteverket i Stockholm.
När poliser griper Pettersson tror de sig ha hittat ett motiv. Han såg upp till den så kallade bombmannen vars samhällshat var känt. Bland Christer Petterssons efterlämnade föremål finns texter som han korrekturläste åt Lars Tingström.
Christer Pettersson har medgivit att han var i närheten av Sveavägen på mordkvällen, men i alla förhör vidhåller han att han är oskyldig. Samtidigt konstaterar polisen att flera vittnen pekar ut Pettersson i närheten av mordplatsen. Kvällen den 14 december 1988 händer något avgörande. Lisbet Palme anländer till Riksåklagarens kansli. Utan tvekan pekar hon ut Christer Pettersson som sin makes mördare.
Den 29 maj 1989 meddelar åklagarna sitt beslut. Christer Pettersson ska åtalas för mordet på Sveriges statsminister. Förberedelserna börjar för det som ska bli århundradets rättegång. Två rättegångssalar byggs om, tv-kameror installeras.
Christer Pettersson skriver ner sina tankar i ett kollegieblock när han sitter häktad. Han skriver bland annat:
Här sitter jag häktad för århundradets brott och har suttit häktad ett halvår.
Jag tyckte om och beundrade O.P och SAKNAR honom.
Då får jag höra att jag förmodligen njuter i min situation. Jag lever under stor press och får höra detta. Det är bland det mest nedslående jag någonsin hört.
Min far hittades under mycket blodiga omständigheter av mig och en polisman. Jag var inledningsvis misstänkt för att ha haft med dödsfallet att göra. Jag har varit med om mycket. Jag är van. Jag är en driven spelare. Jag kan hålla masken.
Men jag har inte förmåga att lura ALLA ALLTID.
Lisbet Palme, den enda som såg gärningsmannen vid mordplatsen. Pekar med stor säkerhet ut Pettersson.
Flygledaren, en 26-årig man som ska ha sett gärningsmannen vid bion. Pekar med stor säkerhet ut Pettersson.
Mårten Palme, paret Palmes son som också var på bion under mordkvällen. Pekar med viss säkerhet ut Pettersson.
Korvhandlaren, har berättat för polisen att han på mordkvällen såg en ovårdad man följa efter paret Palme. Pekar med stor säkerhet ut Pettersson.
Konstnären, såg under en eller två sekunder en man med stirrande blick utanför biografen. Pekar med viss säkerhet ut Pettersson.
Roger Östlund, har tidigare suttit i samma fängelse som Christer Pettersson och säger att han är säker på att han såg Pettersson utanför Grand strax innan paret Palme lämnade bion.
Christer Pettersson skriver ner sina tankar i ett anteckningsblock under rättegången där bland andra Lisbet Palme vittnar.
Tror L. på vad hon säger förlåter jag henne. Tror hon inte på vad hon säger utan säger det av andra skäl blir det svårare att förlåta.
I slutet av juli 1989 döms Christer Pettersson för mordet på Olof Palme av en oenig tingsrätt. Nämndemännen som fäller honom har framförallt övertygats av Lisbet Palmes vittnesmål.
Christer Pettersson skriver i sitt kollegieblock:
Man tror det man vill tor. Det är en allmängiltig sanning. Vill man tro att jag är Palmes mördare kan jag inte göra något åt det. I alla fall inte inför människor.
Frågan om regeringens belöning på 50 miljoner kronor har gått som en röd tråd genom Palmeutredningen. Enligt Christer Petterssons anteckningar begärde Sigge Cedergren att få del av belöningen.
Almblad säger att ingen gjort anspråk på belöningen. Cedergren har gjort det.
Juristerna i hovrätten gör en ny bedömning. Att flera vittnen, tre år efter mordet, pekar ut Christer Pettersson i närheten av mordplatsen och att Lisbet Palme säger sig ha sett honom – det räcker inte. Christer Pettersson släpps därför ur häktet, fyra månader efter att ha dömts för mordet.
I mitten av oktober 1989 kommer Christer Petterson hem till lägenheten i Rotebro igen. Han sparar några av de många artiklar som skrivs, både om rättegången och när han senare släpps.
Under 90-talet lockar flera medier den dömde och senare friade Christer Pettersson med stora summor pengar för att medverka i olika sammanhang.
Under 1994 betalar Strix, enligt deklarationen, en bruttolön på 285.714 kronor till Pettersson.
Enligt en annan deklaration betalar SVT ut 11.427 kronor:
Christer Petterson får även tack-kort efter att ha medverkat i medier, här från Sveriges radio Ekot:
I maj 1990 får Christer Pettersson 300.000 kronor i skadestånd av staten för tiden han suttit häktad för mordet på Olof Palme.
I november 1996 skriver överläkaren Lars Lidberg ett intyg om att Christer Pettersson tagit skada av en publicering i tidningen Expressen där man på löpsedeln hade rubriken “Christer Pettersson Palmes mördare“. Publiceringen ledde, enligt läkaren, till att Pettersson hamnade i psykisk obalans och drack alkohol, vilket i sin tur gjorde att han saknade pengar till hyra och senare blev uppsagd från sin lägenhet.
Den 29 december 2004 dör Christer Pettersson på Karolinska sjukhuset i Stockholm, 57 år gammal. Ingen hör av sig för att ordna med begravningen, inga anhöriga kommer till kyrkan.
Reporter Uppdrag granskning
Reporter Uppdrag granskning
Emilio Di Stefano & Fabian Sigurd
Researchers Uppdrag granskning
Ella Berger & Frans Huhta
Webbproduktion
Magnus Sundberg
Stillbildsfoto
Publicerad: 21 februari 2018 10.00
Uppdaterad: 21 februari 2018 15.58