Snapchat dysmorphia
De tar selfien till plastikkirurgen
Blemmor, rynkor och förhatliga ansiktsdrag försvinner med några snabba knapptryck i telefonen. Hos plastikkirurgen blir den nya perfekt redigerade bilden underlag för olika ingrepp. Med appar som Snapchat och Facetune har plastikkirurgin hittat en ny och växande marknad bland allt yngre människor.
– Jag fyllde 30 i maj så det var dags att ta kontroll över mitt åldrande, säger Ben Szulanczyk.
Korrespondenterna om Snapchat dysmorphia finns att se i SVT Play.
Ben Szulanczyk har pigga bruna ögon, en smärt kropp och ett bländande vitt leende. Men han är ändå missnöjd med sitt ansikte. Så nu ligger han på en brits hos plastikkirurgen Michael Somenek i centrala Washington och flackar nervöst med blicken mot taket. Doktor Somenek bedövar nedre delen av ansiktet innan han injicerar fyra nålar med hyaluronsyra i käkpartiet. Ben har precis betalat omkring 10 000 kronor för behandlingen.
- Jag har lärt mig att leva med mina för stora öron och näsa. Men mitt ihåliga käkparti står jag inte ut med, säger han.
Ben är mycket medveten om sitt utseende och selfies är viktiga för honom.
– Om jag har en dålig dag tar jag en selfie, redigerar bilden i mina appar, den dåliga känslan klingar av och självförtroendet stiger, förklarar han.
Han tar också botox för att stoppa ansiktsrynkor. Efteråt, i bilen på väg hem, förklarar han:
– Jag fyllde 30 i maj så det var dags att ta kontroll över mitt åldrande. Innan det är för sent.
När är det för sent?, undrar jag.
– För fem år sedan, skrattar Ben högt.
Ben Szulanczyk är ganska typisk för en ny kategori patienter som vill ändra sitt utseende: De är 30 eller yngre, de redigerar sina selfies i olika filter i appar som Snapchat, Facetune eller Vsco och i apparna skapas snabbt en idealbild av det egna utseendet, en idealbild som publiceras inför en publik av mer eller mindre nära vänner på sociala medier som Instagram, Facebook och Snapchat. Och en idealbild som för många också blir lika verklig som den verkliga spegelbilden.
Förra året uppgav 55 procent av amerikanska plastikkirurger att deras patienter önskade olika ingrepp med selfies som underlag, en ökning med 13 procent från föregående år. Beteendet har blivit så vanligt att det har fått ett eget namn: Snapchat dysmorphia
– En del har helt orealistiska förväntningar på vad jag kan göra. Det kräver långa samtal och det är inte alltid det hjälper, säger plastikkirurgen Michael Somenek i USA:s huvudstad Washington DC.
Vissa patienter har en så stark fixering vid självupplevda defekter i utseendet att de får ångest av det, de lider av den psykiska sjukdomen Body dysmorphic disorder, BDD. Symptomen kan förstärkas av möjligheten att retuschera ansikten och kroppar i olika appar.
Det kändes som om näsan inte tillhörde mitt ansikte
Tiffany Harris har varit missnöjd med sin näsa ända sedan hon var tio år. Den var alldeles för bred, säger hon och tillägger:
– Och så fick jag en bula efter en smäll när jag tävlade som gymnast.
Nu är den gamla näsan ett minne blott efter en operation hos doktor Somenek. Före operationen redigerade hon alltid näsan i Facetune innan hon la ut porträttbilder på Facebook och Instagram.
– Nu slipper jag det, säger Tiffany som tycker att det var värt 72 000 kronor att få näsan opererad.
Vi vill ha snabba resultat
32-åriga Tiffany Harris är en välbetald IT-konsult på Amazon:
– Trycket på kvinnor att se bra ut finns oberoende av klass och utbildning. Men lika mycket som jag vill slåss mot könsstereotyperna, vill jag också kunna gå in på ett möte med känslan att folk faktiskt lyssnar på mig. Och att jag blev befordrad efter näsoperationen var nog ingen tillfällighet.
Doktor Somenek kallar det för att investera i sitt ansikte, ett fenomen som ju funnits länge i underhållningsindustrin men som nu spridit sig i hela samhället och allt längre ner i åldrarna. Nu är det inte bara åldrande filmstjärnor som gör ansiktslyftningar, utan också millennials, alltså människor som föddes mellan tidigt 80-tal och mitten av 90-talet, som låter plastikkirurger förändra deras utseenden av såväl fåfänga som av karriärskäl.
- I dag är unga människor exponerade för så mycket mer på sociala medier. I min generation är vi också mer otåliga. Vi vill ha snabba resultat, säger Tiffany.
Nio av tio patienter hos plastikkirurger i USA är kvinnor.
– Kvinnor och homosexuella män är mer upptagna av åldrandet än hetreosexuella män. Mäns åldrande i dag är mer accepterat, ja rent av en tillgång; den gråhårige äldre mannen inger lugn och förtroende. Men en rynkig kvinna skapar olust, säger Tiffany.
Plastikkirurgin ökar med omkring tio procent årligen i USA, säger doktor Somenek. Men intresset för så kallade fillers, som Ben fick, ökar med 600-700 procent per år, fortsätter han och tillägger:
- Unga föredrar snabba resultat och kirurgiska ingrepp kräver mer tid. Med fillers kan de gå direkt till jobbet efter ett ingrepp. Fillers utvecklas också hela tiden och blir allt bättre.
Men hur kommer de 30-åringar som i dag får botox att se ut om 20-30 år?
– Förhoppningsvis som en bättre version av sig själva, säger Somenek.
Förhoppningsvis?, undrar jag.
– Människor åldras också av orsaker som vi inte kan göra så mycket åt, som genetik och livsstil, svarar han.
Botox är ett nervgift som förlamar musklerna och gör huden slät. Men trots rapporter om kollapsande ögonlock, stelnande ansiktsdrag och varningar om långsiktiga effekter på hjärnan, är bieffekterna hittills små under de 25 år som nervgiftet använts.
Men varför ska folks naturliga åldringsprocess hindras av konstlade ingrepp av plastikkirurger?
– Avsikten är inte att få mindre rynkor eller att få patienten att se ut som någon annan. Målet är att göra ansiktslinjerna lite mjukare och skapa en bättre version av dig själv, svarar doktorn.
Han säger att dagens millennials har mer kunskaper om kost, träning och hud- och kroppsvård än sina föräldrar.
– De har sett sina tidigare solarie- och strandbruna föräldrar i förtid få rynkiga ansikten och därför undviker de både solariet, solen och solkrämerna. De vill helt enkelt inte se ut som sina föräldrar, säger Somenek.
Utseendeapparna i telefonerna blir allt fler och utvecklas hela tiden.
– Jag ser inget slut på det här utan det kommer att öka år för år. De redigerade selfiebilderna slår an hos vänner, de kollar in varandra och medvetenheten om vad de kan göra med apparna och bilderna kommer bara att öka.
Det betyder fler kunder och inkomster för dig, undrar jag.
– Jag klagar inte, svarar han med ett stort leende, men tillägger:
– Det betyder också fler och längre samtal med patienter som inte förstår gränserna för vad som är möjligt och omöjligt att göra med sina kroppar.
Korrespondenterna om Snapchat dysmorphia finns att se i SVT Play.
Reporter, USA
Fotograf, USA
Video
Video
Webbproduktion