special

Statistiken visar hur många procent av alla 7–25-åringar som bor i bostadsområdet som har varit aktiva i en idrottsförening under 2021.

Det är första gången Riksidrottsförbundet tar fram det här. Förut har det bara gått att se hur det ser ut i hela kommunen. Den förra statistiken var osäker. Där ingick även ledare, förtroendevalda i föreningar och tidigare medlemmar som inte hade rensats bort. Nu ingår bara aktiva medlemmar som föreningen fick statligt LOK-stöd för någon gång under 2021.

910 200 barn och unga ingår i statistiken totalt – uppdelat på 3 363 bostadsområden i landet, så kallade regso-områden.

SVT Nyheter Öst har jämfört den här statistiken med olika områdestyper, för att se om det finns ett samband mellan idrottandet och ekonomi.

Det finns fem olika områdestyper som myndigheten Delmo och SCB har bestämt. I områdestyp 4 och 5 bor många med hög inkomst, hög utbildning, hög ekonomisk standard och arbetslösheten är låg. I områdestyp 1 och 2 bor många med låg inkomst, som har ekonomiskt bistånd och låg ekonomisk standard och arbetslösheten är hög. I områdestyp 3 bor det en blandning av personer med hög och låg ekonomisk standard.

Jämförelsen visar att sambandet mellan ekonomi och idrottande är starkt. Det kan finnas bostadsområden som hamnar lågt för att det bor få barn i området, eller för att många av de som ingår i statistiken är över 20 år.

Om man räknar bort de områdena blir sambandet mellan ekonomi och idrott ännu tydligare. Men det har vi inte gjort i de siffror du ser här.

För tre år sedan tog SVT fram egen statistik för några så kallat utsatta områden. De siffrorna går inte att jämföra med den här statistiken. Då tittade vi på andra åldrar och gränserna för bostadsområdena var annorlunda.