Det sista hemmet

Tänk dig att du ska flytta till ditt sista hem någonsin. Hur skulle du vilja leva de sista åren i ditt liv?

Är det viktigt för dig att dörrarna står öppna så att du kan gå ut när du vill? Spelar det någon roll om köksdörren är låst eller vill du kunna ta en macka när du är hungrig?

I själva verket får du faktiskt inte välja. Någon annan gör det åt dig.


Öppna eller stängda dörrar?

Hemma i villan kunde Ewa sätta sig i trädgården och läsa tidningen i solen, men nu när hon har flyttat kan hon inte längre ta sig ut. Äldreboendet där Ewa bor har en fin innergård.

Fast Ewa minns inte hur man åker hiss.

Var fjärde äldreboende som planeras eller byggs just nu saknar helt lägenheter i markplan. Där ligger istället personalrum och kontor.

Det visar SVT Nyheter Östs granskning där vi har gått igenom över 100 planritningar.



”Det började med att hon gömde bilnycklarna. Det tog mig två år att hitta dem. Under de här sista tolv åren som hon bodde hemma försvann allt mer av hennes förmågor. Förut var hon så pedantisk och ordningsam, och tog hand om hemmet och mig. Det var tufft att se. Vi har ju firat 50 år tillsammans. Då känner man varandra ganska bra.”

Hans Johansson, Ewas man


– Vadå rymma?


– Ja, hon vill också gå ut.



Tre låsta dörrar och en hiss. Följ med när Ewa försöker ta sig ut i trädgården.


NU: 1 av 4 äldreboenden byggs så här. Helt utan lägenheter i markplan.



DÅ: På 90-talet var äldreboenden i markplan idealet: Öppna dörrar och lätt att komma ut.



”Hit kommer personer som har den svåraste sortens demens, som är väldigt oroliga eller utåtagerande. Ibland har de behövt ha väktare på det förra demensboendet, men här blir de lugna. Jag tror det beror på att vårt äldreboende ligger i markplan. Här kan dörrarna stå öppna och det är bara att gå ut i den inhägnade trädgården. När någon blir stressad och börjar veva med knytnävarna är det väldigt lugnande att öppna dörren och ta med dem ut. Det kan man ju inte göra på ett demensboende där man måste åka hiss.”

Catarina Gustafsson, undersköterska på Villa Sjöängen


– Här blir de lugna när dörrarna står öppna



Följ med in på demensboendet där man lyckas lugna dem som blivit oroliga och aggressiva av sin demenssjukdom.


I Socialstyrelsens rekommendationer för god demensvård är det tydligt: Det är viktigt att personer med demenssjukdom får komma ut.

Men när nya äldreboenden ritas och planeras är det istället andra krav som får gå först. Det visar SVT Nyheter Östs granskning.

Vår genomgång av planerade äldreboenden visar att enhetschefen ofta har kontor i markplan. Medan de som bor där måste åka hiss.



Var fjärde nytt äldreboende har inte en enda lägenhet i markplan. Istället väljer man att lägga de här rummen i entréplanet:

Kontor för administrativ personal

Personalens omklädningsrum

Mötesrum för personalen

Träningslokal

Pausrum

Enhetschefens rum

Fastighetsskötarens rum

Apparatrum

Uppehållsrum

Förråd

Anhörigrum

Samtalsrum

Tvättstuga

Spa

Lounge

Matsal

Tillagningskök

Storkök

Läkemedelsrum

Verkstad

Allrum

Förskola

Bostäder för gruppboende

Sjuksköterskeexpedition

Vilrum

Snickeri


– De är instängda. Det ser vi här.



Se forskarens reaktion på reportaget om Ewa: ”Så här blir det om man inte tänker till en extra gång”.


– Varför sitter enhetschefen på markplan när Ewa tvingas åka hiss?

Det är fastighetsägaren som bestämmer hur äldreboendet ska se ut. Men politikerna i kommunen kan bestämma vad man ska tänka på när man bygger, till exempel att det ska finnas lägenheter i entréplanet så att det blir lätt att komma ut.

Men i Norrköpings kommun, där Ewa och Hans bor, står det ingenting om det i riktlinjerna för nya äldreboenden.


– Ofta är personer med demenssjukdom oroliga. Då kan man avleda med att gå ut.



Vad är egentligen viktigt att tänka på när man bygger ett demensboende? Följ med demensexperterna in på två olika boenden.


”Ewa fick först flytta till ett äldreboende som låg i markplan. Där kunde du öppna dörren med ett vanligt vred och komma direkt ut från allrummet. Det var idealiskt. Men sedan skulle de renovera det äldreboendet och då tvingades Ewa flytta hit. Och visst det är modernt och så. Men nu kommer hon ju inte ut utan hjälp från mig eller personalen. Hon är ju instängd.”

Ewas man, Hans


Öppet eller slutet kök?


”Vi har aldrig haft någonting låst i köket under alla de här åren. Vi pratar om vad vi lagar för något. De äldre kan vara med och smaka av. Det ger så mycket, att få vara med och hjälpa till. Man ser det på självkänslan. Jag har varit på boenden där man har stängt köket för att inte de äldre ska gå in och 'kladda'. Då tar man ifrån en människa något den har gjort i hela sitt liv.”

Jane Lindell Ljunggren, enhetschef för äldreboendet Hattstugan, känd från tv-serien "Sveriges bästa äldreboende"


På 90-talet var det här idealet: Öppna kök "där man känner matlukt och kaklukt".



Nu byggs istället mer än hälften av äldreboendena så här: Med slutna kök som bara personalen kommer in i.



Hemma i villan brukade Ewa överraska sin man med hans nybakade favoritkakor med mandelmassa i. Men på äldreboendet, där hon bor nu, är dörren till avdelningens gemensamma kök ofta låst.

SVT Nyheters granskning visar att mer än hälften av de nybyggda äldreboendena har slutna kök. Alltså kök som bara personalen får gå in i.



”Det finns dels riktlinjer om delaktighet och ett värdigt liv – dels riktlinjer om hygien. Och man kan ju inte bara följa hygien-riktlinjerna, utan måste ju försöka uppfylla både och. På vissa äldreboenden tror jag att man bygger slutna kök för säkerhets skull.”

Lena Rosenberg, forskar om miljön på äldreboenden på Karolinska institutet


”Det är ju förskräckligt att inte få gå in i sitt eget kök!”



Öppet skafferi eller låst dörr. Så här olika kan köken på ett äldreboende se ut.


Stänger äldreboenden med öppna kök - trots att inga krav har ställts

I Norrköping stänger man nu två äldreboenden med öppna kök. Enligt vård- och omsorgskontoret uppfyller de inte dagens krav på hygien.

Men när SVT Nyheter granskar argumenten för att stänga demensboendena hittar vi inga konkreta myndighetskrav. Istället uppger vård- och omsorgskontoret att det handlar om myndighetskrav som skulle kunna komma i framtiden:

”Kommunen vill arbeta förebyggande genom att lämna lokaler innan de blir utdömda.”


Köket är: För öppet. Två idealboenden från 90-talet döms ut.


Nu stängs 90-talets idealboenden i Norrköping. Ett av argumenten: ”Köket har öppen planlösning." SVT Nyheter Öst har granskat argumenten.

”Man bygger slutna kök – för säkerhets skull”



Forskaren: ”Hygienkraven måste ställas mot kraven på delaktighet och livskvalitet. Det går att ha öppna kök och ändå följa kraven på hygien.”


Vad är viktigt att ha i ett kök för personer med demenssjukdom? Vi har följt med till två vårdboenden i Linköping där demensteamet visar vad man bör tänka på när man skapar miljöer för personer med demenssjukdom. Det ena är byggt på 90-talet och det andra är precis nybyggt.


”Om man sitter vid ett ritbord och tänker på alla faror, då är det klart att man vill göra det helt sterilt. Och då får ju ingen komma in i köket och besudla. Visst är det bra med handsprit och att de tänker på hygienen. Men det får ju inte gå till överdrift. Det här är ju deras hem. De kan väl tvätta händerna? Min fru Ewa brukade tjata på mig om det innan hon flyttade till äldreboendet.”

Hans Johansson, Ewas man



Jessica Edeson

Reporter


Tina Enström

Reporter


Henrik Arborén

Webbproduktion


Publicerad: 7 maj 2019