special(Nästan) allt du behöver veta om inflationen
Inflationen i Sverige har inte varit så här hög sen 1991. Många av oss har aldrig upplevt den här typen av prisökningar.
Hur ska du klara en prisökning i den här takten? Och när tar inflationen slut? Det ska vi försöka svara på här!
Hur ser det ut just nu?
Vi börjar här.
Det finns flera sätt att räkna på den generella prisökningen – alltså på inflationen. Man kan vrida och vända lite på hur man mäter inflationen beroende på vad man vill veta. Statistiska centralbyrån räknar in räntekostnader för att få en helhetsbild över hur hushållens ekonomi ändras. Men Riksbanken räknar till exempel bort kostnader för boräntor för att bättre kunna utvärdera effekter av penningpolitiken.
Vi som konsumenter vet ju i alla fall att bensin blivit jättedyrt och att kaffepriset skenar. Men de här, kanske lite mer oväntade grejerna, har också blivit dyrare.
Hur hamnade vi här?
Vi ska komma till hur du bättre kan klara en stigande inflation, men vi börjar med att reda ut vad det är som händer.
Grundläggande inflationslingo
Stanna upp och se till att du har koll på begreppen vi kommer ta upp.
Inflation En ökning av den allmänna prisnivån, pengarna blir mindre värda och man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Om priserna stabiliseras på en hög nivå ökar inte inflationen.
Utbudsinflation Inflationen beror på ökade produktionskostnader, som att priset på olja eller livsmedel stiger, vilket gör att producenter och återförsäljare höjer priserna.
Efterfrågansinflation Efterfrågan på varor och tjänster ökar i en takt som gör att produktionen inte hänger med, och priserna höjs på grund av hög efterfrågan.
Penningpolitik Syftar till att pengar ska behålla sitt värde över tiden. Centralbankerna påverkar detta genom att påverka kostnaden och tillgängligheten på pengar.
Finanspolitik Ett sätt för staten att påverka efterfrågan i ekonomin genom skatter och offentliga utgifter.
Riksbankens tvåprocentsmål Riksbankens mål är att inflationen ska vara låg och stabil. 1993 infördes ett mål om att den ska ligga på två procent per år. När inflationen ligger långt över det målet kommer Riksbanken trycka tillbaka den genom att höja räntan.
Överhettad ekonomi Innebär att efterfrågan har vuxit snabbare än produktionskapaciteten under en längre period.
Källa: Riksbanken.se, ekonomifakta.se
Under många år har vi haft otroligt låg inflation. För många är det en helt ny situation, och andra har nästan glömt hur det kan vara, eller hur?
Men vi har haft inflation förr. Rejält. Men på 90-talet fick Riksbanken i uppdrag att hålla inflationen på 2 procent. Vi låter SVT:s ekonomireporter Kristina Lagerström förklara hur det kunde se ut och hur vi hamnat där vi är i dag.
Och då är vi framme i nutid.
För att bromsa inflationen behöver man veta vad den beror på. Det ska Annika Alexius, professor i Nationalekonomi på Stockholms universitet få förklara. Det finns tre faktorer att ta hänsyn till (det finns fler, men vi håller oss till dessa tre här).
Varifrån den kommer – om inflationen är importerad eller inhemsk.
Vilken slags chock som ligger bakom – om inflationen är utbudsdriven, det vill säga om det blivit dyrare och svårare att producera varor eller om den är efterfrågedriven – alltså om konsumenter helt plötsligt vill köpa mer än vad som hinner produceras. Eller om den beror på till exempel penning- eller finanspolitik.
Hur länge den håller i sig – här spelar våra löner en stor roll, men dit kommer vi strax.
Så vad beror inflationen på just nu? Enligt Annika Alexius har vi inte sett den här typen av inflation i modern tid.
Hur påverkas våra löner?
Ja, lönerna. Vi tar och tittar lite närmare på dem. För inflationen gör ju att dina pengar räcker till mindre – vilket blir extra kännbart om du redan i dag lever på marginalen, ensamstående eller arbetslösa till exempel.
För att förstå i vilken omfattning man påverkas har vi tagit hjälp av Frida Bratt, sparekonom på Nordnet. Hon har gjort ett räkneexempel för att förklara hur mycket en genomsnittslön för ett hushåll med två inkomster skulle behöva öka före skatt för att matcha inflationen.
Så är det dags att kräva mer i nästa löneförhandling? Nja, säger de ekonomer och företrädare för fack och arbetsgivare som vi pratat med.
De menar att lönerörelsen kommer vara viktig för inflationen – för nu finns en rädsla för den så kallade inflationsspiralen.
👇 Svajpa eller klicka i videolistan och hör förklaringen
Vad vill politikerna?
Okej, höjda löner kan alltså elda på inflationen. Så hur ska man klara den stigande inflationen – utan att få en högre lön?
Det har våra politiker förslag på. Ekonomireporter Kristina Lagerström har sammanställt vad politikerna vill.
Hur kan du minska effekterna?
Nu kanske du känner dig orolig och genast vill se över hela ditt sparande och din ekonomi.
Men innan du sätter igång: här har vi, med hjälp av privat- och sparekonomerna Emma Persson och Shoka Åhrman, listat några saker du inte bör göra just nu.
Och här ger de sina bästa tips på vad du kan göra.
När tar det slut?
Så, tillbaka där vi började då: När tar det slut?
Det finns tecken på att den värsta inflationsfebern kan vara på väg att släppa. Men tyvärr är det inte läge att pusta ut riktigt än, SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén förklarar varför.
Text och video
Text och video
Redaktör
Webbproduktion
Publicerad: 26 juni 2022