Extremism och organiserad brottslighet

Det här är grupperna som är inblandade i en fjärdedel av brotten i Sverige

Organiserad brottslighet, extremister och fotbollshuliganer. Institutet för Framtidsstudier, IFF, har i en ny rapport kartlagt vad som kallas "den svenska antagonistiska miljön".

Information om 15 244 personer som kopplas till de antagonistiska miljöerna har samlats i en databas. Kön, bakgrund, utbildningsnivå, psykisk ohälsa och huruvida personen har varit föremål för sociala insatser är några av variablerna som studerats.

De 15 244 utgör 0,9 procent av alla individer som förekommer i polisens misstankeregister.

För att få en bättre helhetsbild hur de här personerna samverkar och begår brott med andra har forskarna även studerat de så kallade medmisstänkta.

Tillsammans utgör de bara 4,5 procent av alla personer i misstankeregistret men står för 25,6 procent av alla brottsmisstankar under åren 1995-2016.

Den här förhållandevis lilla gruppen står alltså för en stor andel av alla brott som begås i Sverige.

Studien är den största i sitt slag och tanken är att den ska ge en bättre bild av hur grupperna skapas och vad som gör att människor söker sig till dem.

Vad vet vi då om de olika grupperna från rapporten?

De olika grupperingar kan delas in i tre större grenar: organiserad brottslighet, extremistiska miljöer och fotbollsfirmor.

Den organiserade brottsligheten är den största grenen. Där hittar vi 83 procent av individerna.

Drygt 10 procent av de studerade individerna tillhörde någon av extremistgrupperna och runt 5 procent tillhörde en fotbollsfirma. Så här ser fördelningen av de drygt 15 000 personerna ut, grupp för grupp:

Antal i varje grupp

Grupperna

Likheter och skillnader

Det finns några gemensamma faktorer som förenar de olika grupperna, och några som skiljer dem åt.

En gemensam nämnare är att flesta som befinner sig i de antagonistiska miljöerna är unga – om man ser till alla grupper som kartlagts är medelåldern 26 år och typåldern, det vill säga den ålder som är vanligast bland personerna som kartlagts, 19 år. Eftersom straffmyndighetsåldern i Sverige är 15 år så förekommer inte några personer under 15 i kartläggningen.

En annan likhet är att grupperna till allra största del består av män. Men om man jämför den organiserade brottsligheten med extremistgrupperna så ser man att kvinnor är vanligare bland extremisterna. Bland extremisterna är 15 procent är kvinnor, jämfört med 6 procent inom den organiserade brottsligheten.

Om kön och ålder är relativt lika mellan grupperna så skiljer de sig mer när det kommer till ursprunget som vi tittar närmare på nedan.

Inrikes född med två inrikes födda föräldrar

Inrikes född med en utrikes född förälder

Inrikes född med två utrikes födda föräldrar

Utrikes född

Generellt sett kan man se att den organiserade brottsligheten har en låg andel personer födda i Sverige med två sverigefödda föräldrar, undantaget MC-gäng, och extremistgrupperingarna har en hög andel av samma grupp, undantaget Islamistgrupperingarna.

Psykisk ohälsa

Undersökningen har också tittat på förekomsten av psykisk ohälsa bland de olika grupperingarna. Ungefär hälften, 45 procent, av individerna som studerats har diagnosticerats med någon form av psykisk ohälsa. Studien har också tittat på de syskon till individerna som inte finns med i polisens misstankeregister för att få en jämförelsepunkt. Av syskonen hade bara drygt var sjätte, 17 procent, diagnosticerats för psykisk ohälsa.

Av de olika grupperingarna är den diagnosticerade psykiska ohälsan lägst bland Islamistiska grupperingar. Det kan enligt rapportförfattarna delvis bero på att en stor del av den gruppen inte är födda i Sverige – personer i den här gruppen kan ha varit i kontakt med psykiatrisk vård innan de kom till Sverige.

Sociala insatser

Knappt var femte person, 19 procent, av individerna i kartläggningen har någon gång varit föremål för ingripande åtgärder från socialtjänsten, såsom omhändertagande och placering utanför hemmet.

Vanligast förekommande är sådana insatser bland gatugängen, där 27 procent någon gång varit föremål för insatser från socialtjänsten. Minst vanligt var ingripanden hos personer i den autonoma miljön där 7 procent varit föremål för insatser.

Utbildningsnivå

Den högsta uppnådda utbildningsnivån är en annan sak som skiljer de olika grenarna åt. Inom den organiserade brottsligheten, har en stor andel bara en förgymnasial utbildning, medan personerna som verkar extremistiska miljöerna i större utsträckning har en gymnasial eller eftergymnasial utbildning.

Förgymnasial utbildning

Gymnasieutbildning

Eftergymnasial utbildning

Uppgift saknas

Här sticker de autonoma grupperna ut särskilt mycket – 43 procent av individerna i gruppen har en eftergymnasial utbildning.

Brottstyper

Den vanligaste typen av brott i alla grupperna som studerats är våldsbrott. Men även här syns en skillnad mellan grenarna: bland de extremistiska grupperna står våldsbrott för en större andel av den totala andelen brott än bland grupperna inom den organiserade brottsligheten.

På motsvarande sätt är narkotikabrott, stölder och ekonomisk brottslighet generellt sett vanligare inom den organiserade brottsligheten.

Våld

Narkotikabrott

Stölder

Ekonomisk brottslighet

Trafikbrott

Vandalism

Sexualbrott

Övriga brott

Ola Hjalmarsson

Diamant Salihu

SVT Datajournalistik

Publicerad: 12 november 2018

Uppdaterad: 13 november 2018