specialDiagrammet visar hur mycket koldioxid som finns i atmosfären. Jämfört med förindustriell tid har halten koldioxid ökat med nära 50 procent. Mätningen görs vid Mauna Loa-observatoriet på Hawaii. Källa:NASA
FN:s klimatpanel IPCC slår i sin rapport (aug 2021) fast att koldioxidutsläpp på grund av människan bär det största ansvaret för den globala uppvärmningen – samtidigt är utsläppen något vi människor faktiskt kan påverka själva.
Koldioxid är en av flera växthusgaser som ökar uppvärmningen. Solstrålning passerar in genom atmosfären medan värmestrålning ut mot rymden fångas in och reflekteras tillbaka mot jorden igen. Om människan släpper ut mer växthusgaser blir den naturliga växthuseffekten förstärkt. Ju mer koldioxid i atmosfären – desto varmare blir det.
Det finns en gräns för hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut totalt om den globala uppvärmningen ska hållas under 1,5 grader. Man brukar kalla det för koldioxidbudgeten. Vi har redan nu, från industrialiseringen till nutid, använt upp 88,8 procent av den budgeten.
Fortsätter vi som nu kommer hela budgeten enligt IPCC vara använd redan om åtta år.
Grafen beskriver hur mycket koldioxid som släppts ut i atmosfären sedan 1900, samt hur mycket koldioxid vi, enligt de senaste beräkningarna i IPCC:s rapport, som mest kan släppa ut för att med 67 procents sannolikhet nå 1,5-gradersmålet. Mängden koldioxid vi kan släppa ut påverkas också av hur mycket andra växthusgaser som släpps ut. Koldioxidbudgeten ska ses som ungefärlig.
Relaterat
Diagrammet visar hur temperaturen har förändrats sedan slutet på 1800-talet. Värdet man jämför med är den genomsnittliga globala temperaturen under åren 1951 till 1980. Världens länder enades i Paris 2015 om att uppvärmningen ska hållas under 2 grader men helst under 1,5. Källa:NASA
IPCC har tittat på temperaturförändringen ännu längre bak i tiden än vi (och NASA) gjort i diagrammet ovan och enligt dem är det idag 1,1 grader varmare jämfört med när den industriella revolutionen startade i mitten av 1700-talet. Men vad är då problemet med att det blir varmare? Redan med dagens höjning på drygt en grad är det märkbara konsekvenser. Värmeböljor har blivit vanligare, torka och vattenbrist likaså.
Regnstormar och översvämningar har blivit kraftigare och djur- och växtlivet påverkas. Varje grads höjning framöver gör enorm skillnad. Vi vet att uppvärmningen kommer att fortsätta en bit till – om den stannar mellan 1,5 och 2 grader så blir ändå konsekvenserna stora och allvarliga.
När medeltemperaturen stiger höjs havsytan. Enligt IPCC (aug 2021) så kan havsnivån år 2100 ha stigit upp till en halv meter jämfört med industrialismens början. Havet reagerar långsamt på temperaturförändringar och kommer fortsätta stiga - det kan stiga till uppåt tre meter år 2300, enligt IPCC.
Att havsytan höjs innebär att våra kuster blir mer sårbara för översvämning av tidvatten, stormar och orkaner. Ju högre havsnivån blir, desto fler kustnära städer och öar kommer att påverkas.
Torka och sötvattenbrist påverkar skördarna vilket ger mindre mat samtidigt som jordens befolkning väntas öka. Fler områden på jorden kommer att bli obeboeliga vilket kan tvinga människor att migrera, tillfällligt eller permanent. Många ekosystem kommer inte hinna anpassa sig i takt med temperaturförändringen utan förändras helt vilket påverkar både människor, djur och växter.
Relaterat
Diagrammet visar förändringar i havsnivån mätt i millimeter. Mätningarna görs med satellit och började 1993. Källa:NASA
Enligt IPCC (aug 2021) har havet stigit 20 cm mellan åren 1901 – 2018, och havshöjningens hastighet har ökat med tiden. På senare år beräknar IPCC att havet stigit 3,7 mm per år.
Ett av de största hoten på grund av uppvärmningen är att havsytan höjs. Havsvatten expanderar när det blir varmare och samtidigt fylls haven på av smältande glaciärer på land. Hela städer och öar kan översvämmas och havsvatten tränga in i våra brunnar och dricksvattentäkter .
Kärnkraftverk ligger ofta nära kusten och är sårbara för översvämningar. Odlingar/åkrar kan översvämmas vilket påverkar tillgången på mat. Förutom dricksvatten behöver vi vatten för att odla. Brist på vatten kan också leda till väpnade konflikter. Samtidigt blir det torka i delar av världen vilket påverkar mattillgången vilket kan leda till klimatflyktingar.
Relaterat
Arktis istäcke är som minst i september. Diagrammet visar satellitdata över den genomsnittliga utbredningen i september för varje år sedan 1979 mätt i miljoner kvadratkilometer. Källa:NASA
Sommarisen runt Nordpolen har nästan halverats i yta sedan 1979. Isen har även blivit tunnare. Arktis kommer att vara isfritt på sommaren åtminstone någon gång innan 2050 oavsett om utsläppen minskar. (IPCC 2021)
När isarna smälter påskyndar det den globala uppvärmningen. Den ljusa isen reflekterar bort en del av solljuset – men ju mindre ljus yta i form av is och ju mer mörk yta i form av vatten desto varmare blir det. Eftersom havsisen i Arktis redan flyter så påverkar den smältningen inte havsnivåerna. Det gör däremot inlandsisar och glaciärer.
Nästan alla glaciärer och inlandsisar i världen smälter nu av kraftigt. Inlandsisarnas avsmältning har till och med fyrdubblats sedan 1990-talet. De kommer att fortsätta smälta i åtminstone hundratals år. Smältvatten från Grönland försvagar Golfströmmen, som gör klimatet varmare i Nordeuropa.
Relaterat
Källa och metod
All data i diagrammen kommer från NASA. Våra tidsserier börjar där NASA har sina första mätningar. Vi kollar regelbundet () efter ny data och uppdaterar sidan kontinuerligt.
I övrigt lutar vi oss mot IPCC:s rapport som släpptes i augusti 2021.
Vi har valt att lyfta fram koldioxiden, temperaturförändringen, havsnivån och isarna för att de tillsammans ger en bra bild av hur klimatet mår. Det är områden som forskare tittar på och använder för att mäta hur det går för klimatet.
Källor: Data från NASA, IPCC-rapporten från augusti 2021.
Foto: Cassie Matias/Andrzej Kryszpiniuk, Marek Piwnicki, Ofebrya Saponta, Levi Bare, Sergey Pesterev