Klarar sig din kommun bättre eller sämre än förväntat?
För att bättre kunna jämföra sysselsättningsgraden bland utrikesfödda i olika kommuner har SVT tagit fram en modell som visar vilken sysselsättningsgrad en kommun borde ha utifrån sina förutsättningar.
Låt oss börja med att titta på vilka kommuner som klarar sig mycket bättre än vad modellen* förutspår. Vi sorterar ut de kommuner där sysselsättningen hos utlandsfödda är mer än fem procentenheter högre än i modellen . I dessa 22 kommuner är alltså sysselsättningen högre än vad man kunde förvänta sig utifrån kommunernas förutsättningar.
*Siffror från 2016. Du hittar allt om modellen i slutet av den här artikeln.
Först tittar vi på andelen utlandsfödda som borde vara i arbete enligt modellen. I till exempel Gällivare är det 64,6 procent och i Orsa 46,5 procent.
Här har vi andelen utlandsfödda som faktiskt är i arbete i kommunen.
Strecket visar skillnaden mellan modellen och det faktiska värdet.
Här ser vi skillnaden i procentenheter lite tydligare i form av mellan modellen och det faktiska värdet . Gällivare ligger 12 procentenheter över det förväntade värdet, och Orsa 5,2 procentenheter.
12 av de 22 kommunerna i toppen är alltså norrlandskommuner.
Hittade du inte din kommun i toppen? Kanske finns den i nästa del, bland de 22 kommuner där den faktiska sysselsättningen är mer än fem procentenheter lägre än vad modellen beräknat. I dessa kommuner är sysselsättningen alltså lägre än vad man kunde förvänta sig utifrån förutsättningarna.
Nu tittar vi igen på andelen utlandsfödda som borde vara i arbete enligt modellen. I till exempel Kinda borde 55,3 procent vara i arbete och i Boxholm 54,1 procent. Men hur ser det ut i verkligheten?
Andelen utlandsfödda som faktiskt är i arbete i kommunen.
Skillnaden mellan modellen och det faktiska värdet. Scrolla vidare för en tydligare vy av hur många procentenheter som skiljer dem åt.
Nu ser vi skillanden i procentenheter mellan modellen och det faktiska värdet . Längst ner i listan, med den största skillnaden på 9,4 procentenheter hittar vi alltså Boxholm, tätt följt av Vellinge där modellen tycker att siffran borde vara 9 procentenheter högre.
Om din kommun inte fanns med här så betyder det att den låg inom fem procentenheters skillnad i modellen - alltså är andelen utlandsfödda i arbete ungefär så stor som modellen förutspår.
Sysselsättningen bland utrikesfödda varierar mycket bland landets kommuner. I Gällivare är till exempel 76,6 procent av alla utrikesfödda mellan 20-64 år i arbete, medan siffran i Filipstad är 33,3 procent.
Men om vi vill identifiera de kommuner där utlandsfödda lyckas bättre med att komma i arbete så kommer vi inte så långt bara genom att titta på den faktiska siffran, eftersom den till stor del är beror på arbetsmarknadsläget i kommunen som helhet.
Det vill säga – sysselsättningen bland svenskfödda är också mycket lägre i Filipstad än den är i Gällivare.
SVT:s modell tar istället hänsyn till fyra variabler:
Sysselsättningen bland svenskfödda i kommunen.
Andelen utrikesfödda i kommunen som varit i Sverige i mindre än fyra år.
Andelen utlandsfödda som har en gymnasieutbildning eller högre utbildning.
Andelen utrikesfödda som är skyddsbehövande eller anhöriga till skyddsbehövande.
Av de tänkbara faktorer vi tittat på är det de här variablerna som tillsammans bäst förklarar hur stor andel av utlandsfödda som är i arbete i en kommun.
Genom att jämföra modellens värde för en kommun med den faktiska sysselsättningsgraden för utlandsfödda i kommunen kan vi se i vilka kommuner som utlandsfödda kommer i arbete i högre eller lägre utsträckning, givet förutsättningarna i den kommunen.
Varför svårigheten för utlandsfödda att komma i arbete skiljer sig från kommun till kommun, även när man tar hänsyn till faktorerna i modellen, är en öppen fråga. Här kan du se en kartläggning över arbetslösheten för utrikes- och inrikesfödda per kommun.
SVT har besökt flera av Sveriges kommuner för att undersöka hur arbetsmarknaden för utrikesfödda ser ut och hur kommunerna arbetar med det.
Boxholm: "Konstigt, tycker vi jobbar bra!"
Gällivare har bästa arbetsmarknaden för utrikesfödda
Halmstad: Hon vill ha nytänk för att få utrikesfödda kvinnor i arbete
Flen lyckas bättre än Vingåker – trots samma förutsättningar
Om modellen
Vi har utgått från all den statistik som finns att tillgå på SCBs temasida om integration för att se om det finns något som skulle kunna förklara varför andelen utrikesfödda som har jobb skiljer sig så mycket åt mellan kommunerna. Flera variabler verkar ha ett samband till sysselsättningsgraden bland utrikesfödda men ingen kan ensamt förklara varför andelen förvärvsarbetande utrikesfödda är så olika bland kommunerna. Däremot kunde flera av dom tillsammans uppvisa ett starkare samband än vad de gör var och en för sig. För att ingå i vår statistiska modell måste de tillföra modellen något (det vill säga ökar förklaringsgraden varför kommunerna skiljer sig åt). De variabler som tillsammans bäst visar på ett samband med utrikesföddas sysselsättningsgrad är ”andelen förvärvsarbetande inrikesfödda”, ”andelen utrikesfödda med minst en gymnasieutbildning”, ”andelen utrikesfödda som bott i Sverige i mindre än fyra år” och ”andelen utrikesfödda som kommit hit som skyddsbehövande och deras anhöriga”.
Vad är en regressionsanalys?
Regression är en analys av sambandet mellan en beroende variabel och en eller flera oberoende variabler.
Genom att göra en regressionsanalys kan vi låta flera variabler tillsammans förklara ett samband till en annan variabel, i detta fall sysselsättningsgraden bland utrikesfödda, och se om de tillsammans uppvisar ett starkare samband än vad de gör var och en för sig. I analysen har vi prövat olika kombinationer av oberoende variabler och som en känslighetsanalys har vi även gjort regressionen efter att ha tagit den naturliga logaritmen av vår beroende variabel, sysselsättningsgraden bland utrikesfödda.
Den modell som vi slutligen valt är en linjär regression med de fyra variabler som nämnts ovan. Den modellen förklarar omkring 85% av skillnaderna i utrikesföddas sysselsättningsnivå i kommunerna.
Webbreporter
Research - modellen
Publicerad: 18 april 2018