special

Förra året larmades polisen om cirka 40 000 berusade personer runt om i Sverige som sedan togs om hand enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB).

En del har druckit för mycket på en fest, andra har svåra missbruksproblem.

Många gånger handlar det om några av samhällets mest utsatta människor.

Ibland har Nicklas och Petri varit stökiga, då tycker de själva att det är befogat att polisen tar dem till arresten. Men annars tycker de att man alltid ska få vård.

SVT har gått igenom rapporterna som polisen skriver varje gång en berusad person omhändertas. Där finns flera exempel på personer som inte har varit kontaktbara men som ändå har förts till arresten.

Hur kan det bli så? Och vad händer när polisen inte följer sina egna rutiner?

Lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) trädde i kraft 1977. Innan dess kunde man straffas för fylleri. Tanken med lagändringen var att de som inte är stökiga men som omhändertas ska få vård.

Men riktigt så blev det inte. Något som varit omdebatterat och kritiserat.

Det finns till och med fall där personer som omhändertagits enligt LOB har dött i svenska arrester.

Polisens egna jämförelser visar att berusade personer i Södertälje i mycket högre grad hamnar i en cell jämfört med berusade personer i centrala Stockholm. Det försöker polisen förändra i ett sedan länge pågående projekt.

Tidigare har Södertäljepolisen behövt köra berusade personer till sjukhus i Stockholm.

Men i januari kom det som skulle göra skillnad: Permanenta "tillnyktringsplaster" på Södertälje sjukhus där berusade, som inte behöver en avancerad beroendevård, får nyktra till under bevakning.

Förutsättningarna finns alltså nu, men räcker det?

Nicklas och Petri känner knappt till de nyöppnade platserna på sjukhuset.

– Hur det är att vakna upp på sjukhuset? Det kan jag inte säga något om, för det har jag bara gjort en gång, säger Petri.

Deras historier är inte ovanliga.

SVT Nyheter Södertälje har granskat polisens omhändertaganden i Södertälje, från det att tillnyktringsplatserna på sjukhuset öppnade 13 januari till 13 april.

Sammanlagt har polisen gjort 148 omhändertaganden. Av dem har 124 hamnat i arrest.

Drygt åtta av tio som omhändertas hamnar alltså i arresten.

Efter en genomgång av samtliga rapporter kan vi konstatera att 72 av omhändertagandena inte varit aggressiva eller ansetts vara farliga för någon annan, enligt polisens egna rapporter. Bara 22 av dem hamnade på sjukhus. Detta trots att både lagen och polisens egna riktlinjer säger att vård ska vara första prioritet.

Alltså: Sju av tio vårdbehövande tas till arresten, trots de nya vårdplatserna.

Victor Lindfors, överläkare på beroendecentrum i Stockholm, menar att den berusade i alla fall får tillsyn i arresten vilket är bättre än att vara kvar på gatan. Men inom vården kan man göra mer – och det kan handla om liv och död.

SVT:s granskning visar att det i sju fall handlat om närmast medvetslösa personer som ändå satts i arrest.

Vad säger polisen om hur det här hanteras?

En februarikväll i Södertälje skriver polisen i sina rapporter om två personer som med bara någon timmes emellan omhändertas utanför krogen. Den ena får vård och den andra hamnar i arresten.

Jonas Packalén, som är ansvarig för Södertäljepolisens arbete med LOB, ska nu kontakta alla berörda polispatruller. Han vill bryta mönstret så att färre berusade tas direkt till arresten.