Det vackra men dödliga hotet
Glaciärerna uppe i Anderna i Peru smälter fortare än vad någon expert har kunnat förutspå. Samtidigt riskerar hundratals glaciärsjöar att översvämmas av det enorma tillflödet av vatten och is, och hotar att dränka tiotusentals människor i dalarna nedanför.
En man, Saúl Luciano Lliuya, har bestämt sig för att någon måste ta på sig ansvaret för klimatförändringarna, och har därför stämt ett av världens största energibolag, tyska RWE, i en tysk domstol.
– Jag hoppas att domstolen ger oss möjlighet att rädda vår värld, vår planet, säger han.
Korrespondenterna om Perus smältande glaciärer sänds tisdag 6/12 kl 20.00 i SVT2 och finns att se i SVT Play.
Det är tidig morgon och över det karga landskapet ligger en tjock och ogenomtränglig dimma. Vi är uppe vid Llacasjön i naturreservatet Huascaran i Anderna. Llaca är en glaciärsjö som ligger på 4 400 meter över havet. Det är tungt och ibland riktigt svårt att andas. Både jag och fotograf Pablo Torres, flåsar högt, och vid varje liten stigning måste jag stanna till för att hämta andan.
– Var försiktiga, säger Saúl Lliuya där han lätt hoppar fram över stenblocken, stenarna kan vara hala.
Saúl Lliuya, är bonde och bergsguide, han har gått här uppe i bergen i princip hela sitt liv. Hans pappa var också bergsguide liksom hans farfar. Och just här, vid Llacasjön, tränade Saúl glaciärbestigning, när han som ung utbildade sig till bergsguide.
Han kan och vet exakt vart stigarna och sluttningarna, sjöarna och glaciärerna finns och var det kan vara farligt att sätta ner fötterna. Men på senare år har något hänt, landskapet håller drastiskt på att förändras.
– Berget betyder allt för mig, säger han när han stannat upp inför en lätt uppförsbacke.
Jag måste hämta andan, och Saúl väntar artigt.
– Eftersom jag är bonde, fortsätter han, så är jag helt beroende av vattnet som kommer från bergen, men eftersom jag arbetar som bergsguide, så är de mitt levebröd. Bergen är mitt allt, upprepar han.
Det går en smal stenig stig runt sjön och Saúl guidar oss framåt. Dimman stiger sakta uppåt, allteftersom dagen gryr.
Dimman lättar. Foto: Pablo Torres, SVT
Rent geografiskt är vi nära ekvatorn. Långt därnere brer regnskogen ut sig, varm och fuktig hetta bland djupt gröna skogar. Här uppe är det kallt, men så fort solen stiger bränner det i huden. På sommaren kan temperaturen också här uppe stiga till 20 grader, men så här på vårvintern blir det sällan varmare än 5 plusgrader och nätterna är kalla.
– Här, säger Saúl och pekar upp mot en grå sluttning från ena strandkanten av sjön, som mest är en grå sörja av sten och berg och lite is.
– Här var det en hög vägg av glaciäris, när jag var ung, säger han. Då kom vi hit för att öva bergsklättring under vår utbildning till bergsguider. Nu är det nästan omöjligt att ta sig dit. Glaciären har nästan försvunnit.
Glaciärerna i Peru har minskat med 40 procent på bara 40 år, enligt Perus geofysiska institut.
Nästan varenda glaciär här, är nu mindre än en kvadratkilometer stora, vilket gör dem extra utsatta, och det ökar också risken för att de helt ska försvinna inom de närmaste åren.
– Jag är orolig, säger han. Dels för att vattnet kommer att ta slut i framtiden, men den stora faran just nu, är att en lavin ska utlösa en flodvåg som kommer att dränka staden Huaraz.
Bergen och glaciärerna tornar upp sig ovanför Huaraz. Foto: Pablo Torres, SVT
Huaraz, med sina lite drygt 125 000 invånare ligger på 3 200 meter över havet i slutet av en dalgång som börjar uppe vid sjön Palcacocha, på 4 600 meters höjd. Sjön är en glittrig, turkos och förrädiskt lugn glaciärsjö.
Farhågan är att ett stort glaciärras ska orsaka en flodvåg från sjön Palcacocha. Foto: Alexander Luna
Det är Palcacocha, eller rättare sagt, den hotande översvämningen, som är anledningen till att Saúl stämmer det tyska företaget RWE.
– RWE, har stått för 0,5 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, säger Saúl, och jag vill att de ska ta ansvar för de skador på miljön det har orsakat.
Uppgiften om RWE:s utsläppsandel kommer från en studie genomförd av miljöorganisationen Climate Accountability Institute.
Mer om studien i faktaruta nedan.
Jag försöker invända med att USA och Kina, tillsammans står för närmare 40 procent av alla utsläpp, så varför stämma ett enskilt tyskt företag?
– Därför att vi har hjälp av organisationen Germanwatch, säger han. Och en tysk advokat som kan de tyska lagarna och rättsprocessen där. Naturligtvis finns det också andra som förorenar. Kanske kan de ställas till svars i framtiden, menar han.
Egentligen är det inga stora pengar han kräver från företaget. Han vill att RWE ska bekosta en liten del av ett dammbygge vid Palcacochasjön. Dammen ska stoppa vattenmassorna från att rasa ner över staden. Det är allt.
Nyligen fick han rätt i en tysk domstol, att fortsätta driva fallet. Domstolen har gett honom rätt att stämma energijätten RWE för utsläpp som han menar orsakat klimatförändringarna. Ganska unikt.
– Man kan ställa dem till svars för en liten bit i taget, säger Saúl, sen kan man gå vidare och ställa högre krav.
Nere i stan går vi in på nationalparkens kontor. Litet, murrigt och med en kommunikationsradio som ligger på en stol ute i en av korridorerna och låter.
– Den är till för kommunikationen med de som övervakar sjön, säger Edson Ramírez som är chef över Nationalparken.
Palcacochasjön övervakas av tre vakter som varannan timme hela dygnet varje dag på året, rapporterar ner hit, om vattennivåerna i sjön. Plötsligt förstår jag faran, det överhängande hotet, och hur oroliga människor här verkligen är för en översvämning.
En parkvakt övervakar pumpanläggningarna som reglerar vattennivån i lagunen. Foto: Alexander Luna
Saúl berättar om den stora översvämningen 1941, när en stor bit av glaciären föll ner i Palcacochasjön och skapade en enorm våg som drog ner över staden Huaraz.
– 4 000–5 000 människor dog, säger han. Man kan fortfarande se märkena efter där floden drog fram. Berättelserna om vad som hände lever kvar i människors tankar.
– Och sjön är nu mycket större än vad den var då och det finns en överhängande risk för att det ska hända igen, säger han.
Experterna pratar om något som liknar en tsunami. Om en stor bit glaciäris rasar ner i sjön skulle en upp till 30 meter hög våg av vatten, is, lera och stenar, rasa ner i dalen och skölja över delar av staden Huaraz. Minst 50 000 människor lever i hotade områden.
Men i det långa loppet är problemen med de krympande glaciärerna mycket större än så. Det handlar om en trakt som lever mycket på turisterna som kommer för att vandra eller klättra i bergen.
– Det här året har varit ett farligt år att vara uppe i bergen, säger Edson Ramírez, chefen för nationalparken. Eftersom vissa vandringsleder upp på glaciärerna inte har samma säkerhet längre, de förändras hela tiden och vi har varit tvungna att stänga flera områden på grund av risken för laviner.
Det var ungefär för 6–8 år sedan som de började se de stora förändringarna på glaciärerna. Det fortsätter i allt snabbare takt, mycket fortare än några experter har förväntat sig, och turisterna slutar att komma. Hittills har nationalparken förlorat nästan hälften av sina inkomster som de tidigare fick från turismen.
– Men det kanske största problemet står jordbruket inför, säger Edson. Det handlar både om att vattnet håller på att ta slut när glaciärerna försvinner och att vattnet inte blir tjänligt.
När glaciärerna drar sig tillbaka blottläggs områden med tungmetaller som bly och kadmium, som nu läcker in i grundvattnet. Det dödar boskap och förstör skördar och gör vattnet otjänligt att dricka. Och utan vatten kommer den här regionen att helt dö ut. Här kommer ingen att kunna leva längre.
Vi har kommit hem till Saúl, hans fru och två barn.
Huset ligger med vidunderlig utsikt från alla fönster. De vita bergen som tornar upp sig i fjärran och dalen som nästan glider förbi huset och vidare neråt. Men för Saúl är det mest ledsamt när han tittar ut och tänker på glaciärerna som nu, i allt snabbare takt, försvinner.
– Man kan inte tänka sig en framtid utan vatten, säger han, det är ledsamt och oroande, som en bit av mig också försvinner. Jag kan inte tänka mig en framtid utan glaciärerna.
Hans rättsprocess tickar på. Det är en långsam och tidsödande process, men som ändå går framåt. Att han fick rätt att driva processen vidare i domstol, var ett stort steg framåt. Inget exakt datum för rättegången är ännu satt, men den dagen kommer.
Företaget, RWE, har avböjt att vara med i någon intervju, men skickar ett mejl där de skriver att det finns så många utsläppskällor över hela världen, att det saknas laglig grund att kräva ansvar av ett enskilt företag. Dessutom vill man framföra att företaget moderniserat sina kolkraftverk för att minska koldioxidutsläppen
Fakta - uppgifter om utsläpp
I texten anger Saúl Lliuya att tyska energijätten RWE orsakat 0,5 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Grunden för det är en studie utförd av den oberoende och icke-vinstdrivande organisationen Climate Accountability Institute.
Organisationen har beräknat hur stor del av utsläppen av växthusgaser som stora företag och länder ansvarar för. Allt finns publicerat i rapporten Carbon Majors.
Organisationen har använt de beräkningsmodeller som FN-panelen IPCC förespråkar. Mer om organisationens metod här.
Rapporten finns även omskriven i brittiska The Guardian.
Uppgiften att glaciärerna i Peru har minskat med 40 procent på 40 år kommer från Perus geofysiska institut.
Korrespondenterna om Perus smältande glaciärer sänds tisdag 6/12 kl 20.00 i SVT2 och finns att se i SVT Play.
Läs mer:
Gasläckan som kan bli förödande för klimatet
Här går uppvärmningen snabbast - följ med till Svalbard
Glaciärsmältning hotar Bolivias bergsområden
Sveriges glaciärer krymper snabbt
Reporter, Peru
Fotograf, Peru
Video
Webbproduktion