Det är den 29 juni 2014. Genom en ljudfil som sprids på nätet utropar den så kallade Islamiska staten, IS, ett kalifat. Mediehus världen över rapporterar. Vad är det som egentligen pågår?
Inte sedan det Osmanska riket, drygt 90 år tidigare, har ett islamiskt kalifat existerat. Det som nu återuppstår ger hänsynslösheten ett nytt ansikte. De redan sköra länderna Irak och Syrien slits sönder, och terrorsektens övergrepp sprider sig också långt utanför dess gränser.
Fem år senare är kalifatet historia. Men vittnesmålen och bilderna lever vidare – och påminner om en tid fylld av skräck och grymhet.
Fastemånaden ramadan, en tid för reflektion och uppskattning. Under solens hetta ska avhållsamhet från bland annat mat och dryck öka förståelsen för andra, och på så sätt ge utrymme för mer medmänsklighet.
Men sommaren 2014 kapas muslimernas heliga månad.
Terrorn har fått ett nytt namn. Tidigare kallade de sig Islamiska staten i Irak och Syrien, ISIS, eller Islamiska staten i Irak och Levanten, ISIL. Nu kallar de sig enbart Islamiska staten - IS.
Dess jihadister är en ohejdbar kraft och har upprättat ett kalifat. Och dess ledare, kalif, Abu Bakr al-Baghdadi kräver underkastelse från alla muslimer.
IS skräckvälde expanderar och de blir snabbt en av världens mest fruktade terrororganisationer. Dessutom utmärker de sig på många sätt - inte bara genom våld och brutalitet.
Inom kalifatets ram har de upprättat ett samhälle med väsentliga institutioner som postkontor och banker, men även ett skoningslöst rättsväsende och utpressande beskattningssystem.
De erövrar oljefält och plundrar allt i sin väg - vilket också gör dem till en av de mest välfinansierade terrorgrupperna.
Det här är bara början på en mördarsekts kalifat.
Inför öppen ridå tar IS till obeskrivligt våld. De som inte rättar sig i ledet för den salafist-jihadism de predikar, röjs bort.
Visionen om det nya, rena, kalifatet grundar sig på islam i dess extremaste form, med noga utvalda tolkningar. Där finns ingen plats för avfällingar och otrogna, på arabiska kafir.
De norra delarna av Irak töms på etniska och religiösa grupper och minoriteter som turkmener, shiiter, kristna, sufier, shabaks, och i synnerhet yazidier.
Tiotusentals försöker fly för sina liv och tar skydd uppe i bergen. Men vissa, alldeles för sent.
Männen avrättas. Kvinnor tas som sabiyya, slavar. Rättare sagt sexslavar. Vittnesmålen förskräcker. Våldtäkt, fångenskap och tortyr får - om möjligt - en ännu mörkare innebörd.
Ett folkmord börjar ta vid.
IS fundamentalism yttrar sig i alla led. Musik, tv, radio – till och med cigaretter är strikt förbjudet.
Kvinnor lyser med sin frånvaro i de offentliga rummen och anonymiseras i påtvingade och heltäckande kläder i form av abaya och niqab.
Och detta kalifat som är till brädden fylld av förbud och påbud, lyckas fresta anhängare från världens alla hörn. De flesta kommer från Mellanöstern och Nordafrika, men också många från Europa och forna sovjetstater.
Uppskattningsvis ansluter sig 40 000 utländska jihadister som vill strida sida vid sida i IS och kalifatets namn.
Vedervärdigheterna trappas upp och omvärlden ser förskräckt på när IS skoningslöst begår de allra grymmaste avrättningar.
Bomber faller från skyn, där avsändaren är den USA-ledda koalitionen. Irakiska armén och kurdiska styrkor försöker hålla ställningarna på marken. Vissa områden återtas, andra förloras.
IS begår vissa misstag, i synnerhet i den kurdiska staden Kobane. Där möts IS av hårt motstånd och stridigheterna pågår i flera månader.
Trots att IS blir allt mer trängda, behåller de kalifatets territorier i ett stadigt grepp. Syrien har redan slitits sönder av ett våldsamt inbördeskrig som rasat sedan 2011, där IS framfart får ännu fler att fly för sina liv. I Irak beräknas internflyktingarna till över en miljon.
Att sprida skräck och panik är terrorgruppens signum. Och IS-signerade självmordsdåd avlöser varandra i de båda länderna.
Nu lägger de också i en ny växel i skräckstrategin. Målet är fria och demokratiska länder, som de så innerligt föraktar.
IS-sympatisörer uppmanas att ta till vilka medel som helst.
När IS kalifat är som störst är det geografiskt sett nästintill lika stort som halva Sverige. Området de besitter omfattas av över elva miljoner människor och en del av landsgränsen mellan Irak och Syrien har i en symbolhandling grävts bort.
Men nu pågår en intensiv offensiv från alla håll för att en gång för alla göra slut på det besinningslösa kalifatet.
IS första viktiga städer som blev gnistan till terrorväldet var Fallujah och delar av Ramadi, därefter Raqqa. Och så fortsatte det likt en snöbollseffekt. Nu sker detsamma, fast omvänt. Lika snabbt som de erövrade områden, lika snabbt håller de på att tappa dem.
De amerikanska flygräderna fortsätter i tusental. Också Ryssland har gett sig in i kriget, men till stöd för Syriens diktator Bashar al-Assad.
Bomberna faller ihärdigt och intensivt.
I ren desperation intensifierar IS terrorattackerna. Hundratals självmordsdåd utförs i Syrien och Irak. För nu är de på väg mot ett monumentalt nederlag.
Spåren av IS är förödande.
De som med tvång hållits kvar och inte kunnat fly har lidit rejält. Ingen mat, inget vatten.
Konsekvenserna av de sharialagar som IS implementerat syns tydligt på de vanställda människor som nu kommer ut från fångenskapen.
Världsarvsstaden Palmyra ligger i ruiner. Miljonstaden Mosul och syriska Raqqa likaså.
Massgravar grävs fram en efter en. Där ligger delar av de människor som en gång utgjort livet i dessa städer. Nu luktar allt död. Kroppar och åter kroppar förruttnar också under de massiva husvraken efter flygräderna.
År 2017 är ett katastrofår för IS sett till hur mycket av kalifatets territorium de förlorat. Men de lyckas samtidigt utföra en av de hittills mest dödliga attackerna under hösten. I en sufisk moské i Egypten hade imamen precis börjat predika när skottsalvorna börjar ljuda. Över 300 personer dödas.
Men i december blir IS enorma nederlag ett faktum. Irak utropar att terrorgruppen är helt eliminerad inom sina landsgränser.
I Europa pågår högljudda diskussioner om vad som ska göras med de egna medborgare som anslutit sig till IS. Några har av dem har redan återvänt, och resterande väntas komma nu när kalifatet kippar efter sina sista andetag.
En av de viktigaste uppgifterna för IS kvinnor har varit att bära framtidens soldater. Som ett resultat har hundratals barn fötts under styret. Vad ska hända med dem nu?
Frågeställningarna är många och åsikterna går isär.
USA har under kalifatets tid hunnit byta president. Donald Trump utropar seger över IS redan i december 2018. Men det ska dröja några månader in på det nya året innan de allra mest fanatiska och hårdföra jihadisterna slutligen ger upp.
Fröet som ledde till IS såddes redan 2003. USA invaderar diktatorn Saddam Husseins Irak och terrorgruppen al-Qaida ser sin öppning till expandering.
Det blir dock inte en hållbar relation mellan al-Qaida och den grupp som senare kommer att kalla sig IS. Deras vision skiljer dem åt. Där al-Qaida vill slå till mot amerikansk närvaro i Irak, fokuserar IS i stället på irakiska shiiter. Innan kalifatet ens utropats har grupperna klippt banden med varandra.
En sak bär IS dock med sig. Och det är dödsmottot som terrorledaren Usama bin Ladin yttrade i efterspelet av 11 september-attackerna. “Vi älskar döden som ni älskar livet”.
I stället för flera seklen av arv, var IS kalifat besegrat knappt fem år efter dess utropande. Men trots att skräckväldet har upphört rent geografiskt, är hotet från dem högst levande.
Sporadiska terrordåd sker än och det befaras att det finns flera sovande terrorceller i både Irak och Syrien.
Tusentals yazidier är fortfarande försvunna. De kvinnor som systematiskt och ihärdigt våldtagits, och numera är befriade, står inför ett svårt vägskäl. Vill de komma hem, måste de lämna ifrån sig de barn de fått med männen som tog deras kroppar i besittning. Dessa barn är nämligen inte välkomna in i det yazidiska samhället.
I slutet av oktober 2019 meddelar USA att IS-ledaren och kalifen, Abu Bakr al-Baghdadi, har dödats i en räd i norra Syrien.
Samtidigt betyder inte al-Baghdadis död att Islamiska statens ideologi försvinner, uppger experter. För att rycka undan mattan från terrorrekryterarna behöver länderna i Mellanöstern och Nordafrika demokratiseras.
Gilda Hamidi-NiaReporter
Tomas WagnerVideo
Martin HedströmGrafik & webbproduktion
Se mer från SVT Datajournalistik
Foto: Niclas Berglund, Pernilla Edholm, Iman Tahbaz, Pablo Torres, Reuters, AFP, AP, TT
De svarta fälten i kartan representerar IS utbredning. Informationen är ungefärlig och har hämtats från syria.liveuamap.com.
Publicerad: 29 juni 2019
Uppdaterad: 1 juli 2019