specialUtforska världens kärnvapen
Under kalla kriget fanns det cirka 70 000 kärnvapen i världen. Sedan dess har antalet sjunkit år för år.
Det är främst stormakterna USA och Ryssland som står för minskningen – men på andra håll i världen ökar det.
Här kan du själv se hur kärnvapenmakternas arsenaler förändrats.
Kolla själv: Så kraftigt är ett atomvapen
Så har antalet förändrats på 15 år
Dra i runda knappen eller klicka i staplarna så ser du vilka länder som minskat – eller ökat – sin arsenal.
Se ländernas kärnvapen januari 2020
Flera har en kärnvapentriad. Det innebär robotar och bomber i luften, på marken och till havs.
Källa: SIPRI World nuclear forces 2020
Överljudsrobotar, drönare och konstgjord intelligens
Samtliga nio kärnvapenmakter satsat enorma summor på att bygga nya och modernare kärnvapen. Det sker i takt med att de gamla kärnvapnen från kalla kriget fasas ut. Nu utvecklas hypersoniska vapen som kan anfalla i extremt hög hastighet och obemannade undervattensdrönare. Konstgjord intelligens används i ökad omfattning.
Shannon Kile, chef för kärnvapenforskning vid Stockholms internationella fredsforskningsinsitut (Sipri), är av världens ledande experter. Han beskriver USA och Rysslands styrkeförhållanden.
Förbjudna vapen blev tillåtna
Under kalla kriget existerade kärnvapen främst för att avskräcka den motsatta sidan från att använda dem. Det håller dock på att förändras.
År 2020 är det en ökad risk att någon använder kärnvapen först. Detta sedan både USA och Ryssland i augusti 2019 lämnade avtalet INF. Det över 30 år gamla avtalet förbjöd båda länderna att ha medeldistansrobotar på marken. Nu utvecklar Ryssland och USA sådana vapen, vilket tidigare var förbjudet enligt avtalet.
Vad skulle hända om en atombomb exploderade där du bor?
Fyll i en plats och välj stridsspets .
I vissa typer av skyddsrum kan människor överleva ett kärnvapenanfall. Källor: United states nuclear regulatory comission, Alex Wellestein (nuclearsecrecy.com), atomicarchive.com, SIPRI World nuclear forces 2020, outrider.org
Sverige tänkte bygga kärnvapen – se historien om bomben
Sverige hade långt framskridna planer att skaffa kärnvapen under kalla kriget. Men projektet lades ner på 1970-talet i utbyte mot skydd av USA:s kärnvapenparaply. Det säger forskningsledare Robert Dalsjö på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Både Sverige och USA har sagt att en sådan garanti finns inte i dag.
Det händer med "pensionerade" kärnvapnen
När en stridsspets tas ur tjänst placeras den i förvar i avvaktan på nedmontering. Det innebär inte nödvändigtvis att de monteras isär.
Om kärnvapen demonteras kan höganrikat uran som finns i stridsspetsarna användas i civila kärnreaktorer. Mellan 1993 och 2013 hade USA och Ryssland avtalet "Megatons to Megawatts" då USA köpte uran från Ryssland och använde det i sina kärnkraftverk.
Det plutonium som finns i stridsspetsarna går inte att använda civilt. USA och Storbritannien har långtidsförvar av det plutonium som blir över från nedmonterade stridsspetsar. Ryssland antas göra detsamma.
Källa: SIPRI
Här kan du se mer från SVT Datajournalistik
Publicerad: 15 juni 2020