Så har det totala antalet kärnvapen förändrats sedan 2005

Välj år i menyn nedan för att se vilka länder som minskat – eller ökat – sin arsenal.

Se ländernas kärnvapen januari 2021

Flera har en kärnvapentriad. Det innebär robotar och bomber i luften, på marken och till havs.

Källa: SIPRI World nuclear forces 2021

Överljudsrobotar, drönare och konstgjord intelligens

Samtliga nio kärnvapenmakter satsat enorma summor på att bygga nya och modernare kärnvapen. Det sker i takt med att de gamla kärnvapnen från kalla kriget fasas ut. Trots den generella minskningen ökade antalet stridsspetsar utplacerade i operativa förband med omkring 100 stridsspetsar år 2021 jämfört år 2020.

Omkring 2 000 stridsspetsar hålls i högsta beredskap.

Hans M. Kristensen, kärnvapenexpert vid Stockholms internationella fredsforskningsinsitut (Sipri) och Federation of American Scientists (FAS), är av världens ledande experter. Han beskriver sannolikheten för kärnvapenkrig.

Förbjudna vapen blev tillåtna

Under kalla kriget existerade kärnvapen främst för att avskräcka den motsatta sidan från att använda dem. Det håller dock på att förändras.

År 2021 är det en ökad risk att någon använder kärnvapen först. Detta sedan både USA och Ryssland i augusti 2019 lämnade avtalet INF. Det över 30 år gamla avtalet förbjöd båda länderna att ha medeldistansrobotar på marken. Nu utvecklar Ryssland och USA sådana vapen, vilket tidigare var förbjudet enligt avtalet.

Här ser vi att mängden kärnvapen minskat. Men i praktiken beräknas de användbara stridspetsarna i Ryssland ökat med cirka 180 stycken på ett år. Det beror på att gamla vapen är demonterade och avförda från statistiken, medan nya vapen placerats ut i operativa förband och i militära lager.

Även USA har vapen som är nedmonterade och avförda från statistiken sedan år 2020. Antalet användbara stridsspetsar är dock oförändrat. Cirka 50 nya vapen har placerats ut i operativa förband, medan antalet har minskat med lika många i militära lager.

I vissa typer av skyddsrum kan människor överleva ett kärnvapenanfall. Källor: United states nuclear regulatory comission, Alex Wellestein (nuclearsecrecy.com), atomicarchive.com, SIPRI World nuclear forces 2020, outrider.org

Sverige tänkte bygga kärnvapen – se historien om bomben

Sverige hade långt framskridna planer att skaffa kärnvapen under kalla kriget. Men projektet lades ner på 1970-talet i utbyte mot skydd av USA:s kärnvapenparaply. Det säger forskningsledare Robert Dalsjö på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Både Sverige och USA har sagt att en sådan garanti finns inte i dag.

Det händer med "pensionerade" kärnvapnen

När en stridsspets tas ur tjänst placeras den i förvar i avvaktan på nedmontering. Det innebär inte nödvändigtvis att de monteras isär.

Om kärnvapen demonteras kan höganrikat uran som finns i stridsspetsarna användas i civila kärnreaktorer. Mellan 1993 och 2013 hade USA och Ryssland avtalet "Megatons to Megawatts" då USA köpte uran från Ryssland och använde det i sina kärnkraftverk.

Det plutonium som finns i stridsspetsarna går inte att använda civilt. USA och Storbritannien har långtidsförvar av det plutonium som blir över från nedmonterade stridsspetsar. Ryssland antas göra detsamma.

Källa: SIPRI

Här kan du se mer från SVT Datajournalistik

Jonas Olsson

Martin Hedström

SVT Datajournalistik

Källa: SIPRI World nuclear forces 2021

Publicerad: 14 juni 2021