Artikeln fungerar inte i Internet Explorer så välj en annan webbläsare.
KAPITEL ETT
Massutskicken
– Vem lyssnar på mig? säger Yvonne Beijer, 52, som plötsligt en dag fick hem ett brev med en anklagelse om brott.
Trots att Yvonne är övertygad om att hon inte har gjort något fel, blev hon rädd och betalade 4.500 kronor, för att vara säker på att inte hamna i domstol.
Och Yvonne är inte ensam.
Tiotusentals svenskar har fått, eller kommer att få, ett brev.
Hur kommer det sig?
"Jag tycker det är
lite maffiametoder över det hela"
Yvonne Beijer, 52.
”Vi lämnar inte ut ip-adresser. Misstänker du brott rekommenderar jag att du vänder dig till polisen.”
Så svarar en av landets största bredbandsleverantör, Telia, om du frågar vem som ligger bakom ett specifikt ip-nummer. Och det är inte så konstigt. Ip-nummer är ett avtryck du lämnar på webben när du surfar. Det anses vara en sådan känslig uppgift att den bara lämnas ut till bland annat polisen.
Men det finns också andra sätt. Sätt som nyttjas av svenska och internationella upphovsrättsinnehavare.
1. - Upphovsrättsinnehavare går till domstol med bevis om att ett upphovsrättsintrång har skett.
2. - Domstolen beviljar begäran – om man anser att bevisen är tillräckliga.
3. - Enligt Ipred-lagen måste berörd bredbandsleverantör lämna ut namn och adress på personen bakom ip-numret.
Advokatbyråerna har nu information om tiotusentals abonnenter: vad de heter, var de bor och viktigast av allt: internetabonnemangets personliga fingeravtryck på nätet – ip-adressen. Information som advokatbyråerna använder för ett klart syfte.
Att genomföra massutskick av kravbrev till internetanvändare.
Så fungerar fildelning
1. 1 Datorn kopplar upp sig mot en server som talar om vilka användare som har filmen.
2. 1 Filmen är uppdelad i en mängd små bitar, ungefär som ett pussel.
3. 1 Bitarna hämtas från olika användare tills hela filmen är på plats.
I advokatbyråernas kravbrev skriver man att upphovsrättsinnehavaren har ett dataprogram som noterat att det har fildelats från användarens ip-adress och att man som användare kan dras inför rätta om man inte betalar eller hör av sig.
Filmbolagen vill ha ersättning för vad man anser vara ett upphovsrättsbrott. Syftet är att få ner den olagliga fildelningen i Sverige.
Exempel på filmer och serier som rättighetsinnehavare säger att användare fildelat.
Den största aktören, den danska advokatbyrån Njord Law Firm, kommer att ha skickat 35.000 kravbrev – före årets slut.
Men det finns ett problem.
Du kan själv få ett kravbrev – trots att du aldrig själv har fildelat.
Filmbolagen säger sig ha ett program som övervakar vilka ip-adresser som fildelar.
Ip-adressen används inte bara av ägaren till bredbandsabonnemanget, utan av alla som surfar på samma nät. Det kan vara kompisar på besök, familj eller dina barns vänner som lånar ditt wifi.
Därför vet advokatbyråerna inte vem som faktiskt gjort sig skyldig till fildelning. Brevet skickas till den som står skriven på abonnemanget.
"Jag tror att personer
fått kravbrev som inte ska ha det"
Mårten Schultz,
professor i civilrätt på
Stockholms universitet
Advokatbyråerna har tillsammans med upphovsrättsinnehavare hittat en modell där de kan samla in uppgifter om tiotusentals svenskar. I år kommer minst 35.000 svenskar ha fått ett kravbrev i brevlådan.
Och allt på grund av, och med hjälp av, svensk lag.
Frågan är: hur många får ett kravbrev trots att de aldrig själva har fildelat?
KAPITEL TVÅ
De anklagade
Det är sommar år 2016. Vid en dator i ett hushåll i Södertälje håller någon på att ladda ner science fiction-filmen Cell, med bland andra Samuel L. Jackson och John Cusack i rollerna. Det är i alla fall så det ska ha gått till enligt det brev som ett och ett halvt år senare dimper ner hos Henning Klouman, 83 år.
– Det började med att jag enligt deras uppgifter hade fildelat den här filmen en viss angiven dag i juni 2016, och slutade i princip med ett hot om att om man inte betalar 4.500 kronor så dras man inför domstol.
Henning Klouman är en av tusentals internetanvändare som fått ett brev om att det har fildelats från hans ip-adress och att han kan betala en ersättning för att ärendet ska läggas ner. Bakom hans brev stod den danska advokatbyrån Njord Law Firm.
Tryck på ▶️ för att se intervjun med Henning Klouman.
Han tror först att brevet är en ny form av bedrägeribrev, och väljer att inte göra något. Men efter ett tag kommer ytterligare ett brev.
Också hans bredbandsleverantör, Telia, hör av sig. I ett brev informerar man Henning om att hans ip-adress lämnats ut efter ett beslut i Patent- och marknadsdomstolen.
– Då inser jag att det här var ett bredbandsabonnemang jag hade via Telia som jag inte har här i mitt hushåll, utan som jag hade tecknat för en lägenhet jag hyr ut. Så jag har alltså inte varit i närheten av att fildela den här filmen över mitt bredband.
Han kollar med hyresgästen som nekar och säger att han aldrig hört talats om filmen. Efter det svarar Henning advokatbyrån Njord och säger att han vägrar att betala.
– Jag ser ingen orsak att betala några 4.500 kronor till dem. Jag har inte fildelat och känner mig inte ansvarig för vad som kan ha hänt med det bredband jag har hyrt ut.
Den danska advokatbyrån Njord Law Firm skriver att ärendet kan avslutas om abonnenten ingår en förlikning och betalar 4.500 kronor. Läs kravbrevet här.
Hur gör du om de vill ta det till domstol?
– Jag vet inte allvarligt talat, men jag tänker inte betala, säger Henning Klouman.
I december 2017 skrev Henning till Njord Law Firm och bestred deras krav, men säger att han inte hört något från dem sedan dess.
Yvonne Beijer, 52, bor i Borås och jobbar inom hemtjänsten. Precis som Henning fick hon plötsligt ett brev hem.
– Det låg ett snyggt brev i postboxen och jag tänkte vad är detta för något, en present eller något, en fin inbjudan.
Det var ett kravbrev från danska advokatbyrån Njord Law Firm med informationen att det har fildelats från hennes ip-adress och att hon kunde betala 4.500 kronor för att ärendet skulle läggas ner, annars riskera att tas till domstol.
– Jag kollar aldrig på film på dator, eller så. Jag blev jätterädd och började googla runt lite och undrade vad det var för något och jag förstod att de här var ganska stora och blev lite skraj då.
Idag bor hon själv, men tidigare bodde även hennes vuxna barn hemma.
Det kan inte vara så att du eller någon annan i hushållet har fildelat?
– Det kan inte jag svara på, jag tror inte någon har gjort det i mitt hushåll. Man har ju wifi och man har barn som hälsar på, min grabb har haft vänner över. Jag kan inte ha koll på vad de gör hemma hos mig.
Yvonne anmälde Njord Law Firm till Konsumentverket men, till skillnad från Henning, valde Yvonne att betala de 4.500 kronorna.
Tryck på ▶️ för att se intervjun med Yvonne Beijer.
Kevin Wallberg är 24 år gammal och bor i Mullsjö utanför Jönköping. Han tillhör den ålderskategori i Sverige där fildelning är som mest utbredd, men han är också en av dem som hört av sig till Uppdrag granskning och sagt att han vill berätta sin historia – eftersom han fått ett kravbrev, men förnekar att han fildelat den serie som advokatbyrån påstår.
– Man känner sig dum på något sätt. Att man sitter här på en faktura på 17.000, säger han.
Förra sommaren fick han ett brev från Rambergs advokatbyrå, som säger att flera säsonger av serien Black Sails har laddats ner från hans ip-adress – år 2015 och 2016.
"Man känner sig dum på något sätt
att man sitter här på en faktura på 17.000"
Kevin Wallberg, 24.
Kevin kan välja att betala hela summan, eller riskera att hamna i domstol.
– De första dagarna blev jag först arg, sedan fanns det timmar där jag kände att jag kanske borde betala så att jag inte får någon anmärkning på mig. Men sedan tänkte jag att det var idioti att jag ska behöva göra något för ett brott som jag inte begått. Jag har aldrig sett serien och kommer nog inte se den heller.
Kan inte någon annan ha fildelat från dig då?
– Jag antar väl att jag har haft vänner som använt mitt nätverk, men jag tror inte de har laddat ner på mitt nätverk heller. Det skulle förvåna mig.
Just nu vet inte Kevin vad han ska göra. Han har ännu inte svarat advokatbyrån.
– Som det är nu går jag bara och oroar mig för det här inkassobrevet, att det ska komma. Jag tänker på det varje dag när jag kommer hem, att det kommer ligga där på golvet.
KAPITEL TRE
Advokaterna bakom breven
Det är några få advokatbyråer som står bakom kravbreven. De företräder bland annat amerikanska filmbolag och producenter av porrfilm.
– Det främsta syftet att göra det här är för att minska på fildelningen i samhället i Sverige, säger Emelie Svensson, jurist på Njord Law Firm.
Hon är en av flera medarbetare på den danska advokatbyrån som jobbar med massutskicken av brev. Byrån agerar för upphovsrättsinnehavare runt om i världen och har kontor i Danmark, Estland, Lettland och Litauen.
Njord Law Firm är den advokatbyrå som i särklass skickar flest kravbrev eller förlikningsbrev, som de själva kallar det. De kommer i år ha skickat totalt 35.000 brev till svenska internetanvändare, med information om att betala eller riskera att hamna i rätten och krävas på större summor.
– 60 procent av de som mottar vårt brev svarar och väcker en dialog med oss och kommunicerar med oss. Hur många som faktiskt betalar och gör rätt för sig är ett högt belopp som vi på grund av tystnadsplikten inte kan avslöja, säger Emelie Svensson.
Den danska advokatbyrån Njord Law Firm kommer ha skickat 35.000 kravbrev före årets slut. Se hela kravbrevet här.
– När vi skickar breven vill vi ha en kommunikation för att kunna säkerställa vad det är som har skett med ip-adressen vid den här tidpunkten. Och därigenom ha en kommunikation med vår klient för att komma fram till en lösning i det enskilda fallet, säger Emelie Svensson.
Mottagare av breven hävdar, på nätet, i anmälningar till Konsumentverket och i kontakt med Uppdrag granskning, att de inte fildelat och inte ens vet vad det är för film eller serie som påstås ha laddats ner.
Tror Njord Law Firm att alla som de skickar brev till faktiskt själva har fildelat?
Tryck på ▶️ för att se intervjun med Emelie Svensson.
Njord Law Firm, baserat på den bevisning de har, kan inte kontakta någon annan än abonnenten för att reda ut vad som har hänt.
Njord Law Firm har tagit flera ärenden till domstol i Danmark och vunnit. Men i de ärenden som Njord Law Firm skickar till Uppdrag granskning har man inte prövat frågan om huruvida ägaren till en ip-adress har ett ansvar när någon annan laddar ner en film.
"Jag tror inte det
finns en ambition
att driva alla dessa
ärenden hela vägen till domstol"
Ulf Maunsbach,
docent vid juridiska institutionen
på Lunds universitet.
Om man utgår från breven som skickas så skulle det, i teorin, innebära att advokatbyråerna kan dra tiotusentals internetanvändare inför rätta – om alla anser sig vara oskyldiga och vägrar betala summan som krävs.
Minst 35.000 kravbrev kommer att ha skickats ut före årets slut. Om alla skulle betala den lägst begärda summan som Uppdrag granskning har sett, 2 950 kronor, kan advokatbyråerna få in över 100 miljoner kronor.
Uppdrag granskning har sökt i Patent- och marknadsdomstolen och samtliga tingsrätters arkiv, fem år tillbaka i tiden, men inte hittat ett enda fall där en mottagare av de aktuella kravbreven ställts inför rätta. Och ingen advokatbyrå som Uppdrag granskning har varit i kontakt med har visat att det faktiskt har skett.
– I Sverige har vi ännu inte tagit någon till rätten, men vi planerar att ta fildelare till rätten under 2018, säger Emelie Svensson på Njord Law Firm.
Andelen svenskar över 18 år som använder fildelningstjänster.
Inte heller Ramberg advokater har drivit något ärende till domstol.
– Eftersom vi inte har slutbehandlat alla ärenden ännu har vi inte stämt någon än. Det kommer dock att ske i närtid. Vi kommer dock först att uttömma möjligheten till en förlikningslösning, säger Tom Kronhöffer, jurist på Ramberg advokater.
Vad säger experterna om advokatbyråernas massutskick?
KAPITEL FYRA
Experter kritiserar breven
Mårten Schultz, professor i civilrätt, är en av dem som kritiserar advokatbyråernas metoder med massutskick av kravbrev.
– Mitt intryck är att det missbrukas, säger han.
Tryck på ▶️ för att se intervjun med professor Mårten Schultz.
När den dåvarande regeringen år 2007 lade förslaget om att upphovsrättsinnehavare ska kunna få ut personers ip-adresser, ombads Ulf Maunsbach och hans kollega inkomma med ett remissvar.
Redan då påpekade Ulf Maunsbach riskerna med förslaget.
– Man begär ut ett antal ip-adresser och skickar sedan brev till alla utan att egentligen reflektera över vilka konsekvenser det kan ge upphov till för den enskilda mottagaren av breven.
"Det är problematiskt
att det verkar finnas
en allmän uppfattning
om att allt på nätet
ska vara gratis"
Ulf Maunsbach,
docent vid juridiska institutionen
på Lunds universitet.
– Det är inget juridiskt fel att skicka ett sånt här brev, men man får inte formulera breven på ett bedrägligt sätt. Det är viktigt att breven inte framstår som betalningskrav, säger Ulf Maunsbach.
Hur ska advokatbyråerna göra då?
– Rättighetsinnehavarna har rätt att agera och det är naturligt att de gör det genom att anlita advokater. I flera fall finns det dessutom berättigade skäl att gå vidare och sända ut brev till intrångsgörare. Problemet, som jag ser det, är hur man formulerar breven och att man bör ha en beredskap för att gallra och fundera över vilka brev som ska sändas.
– Jag tror inte det finns en ambition att driva alla dessa ärenden hela vägen till domstol, men det kan finnas en ambition att välja några fall för att skicka en signal, säger Ulf Maunsbach.
"Kan inte vara något etiskt beteende"
Marianne Levin,
professor i civilrätt med
immaterialrätt som specialitet.
– Jag är ingen vän av olaglig nedladdning. Men att ett ombud för rättshavarna riktar sig till ett stort antal privatpersoner som de fått adresserna till genom att deras internetabonnemang använts för nedladdning och kräver pengar kan inte vara något etiskt beteende. Rätten till ersättning ska visas. Man kan bara visa att en ip-adress förekommer i något sammanhang, men det saknas ett led i bevisningen. Nämligen att det är abonnenten som också laddat ned olovligt material, säger professor Marianne Levin.
Men hur ska rättighetsinnehavarna göra?
– Det borde vara ett annat förfarande, typ som omtalats i Frankrike och Storbritannien med ett trestegsförfarande. Man borde gå ut med varningsbrev där man uppmanar folk att sluta ladda ned olovligt material, informera om att man kommer att begära ersättning. Men om man skickar ut såna kravbrev som skett utan rättegång, utan rättsligt förfarande så tycker jag att det är något som är störande i ett rättssystem. Det missbrukas av rättighetsinnehavarna.
Tryck på ▶ för att se intervjun med professor Sanna Wolk.
Den danska advokatbyrån Njord Law Firm har en tydlig hållning rörande ansvaret man har för sin ip-adress.
– I Sverige så har vi inget rättsfall som säger att man inte är ansvarig för sin ip-adress. Det som finns säkerställt däremot är att i till exempel hotellverksamhet är ägaren inte ansvarig för vad andra gör. Och det är även i straffmål. Så det är något helt annat än vad vi sysslar med här, säger Emelie Svensson, jurist.
Vad gör
myndigheter
och andra aktörer?
1. - Datainspektionen har inlett en granskning av kravbreven för att se om de ska betraktas som inkassobrev, eftersom det kräver särskilda tillstånd. Granskningen är ännu inte klar.
2. - Konsumentverket har fått in flera anmälningar om kravbreven, men säger att det inte är något de i dagsläget tittar på eftersom upphovsrätt och fildelning ligger utanför de lagar och regler myndigheten arbetar efter.
3. - Advokatsamfundet vill inte kommentera förfarandet med kravbreven, utan hänvisar till ett disciplinärende som man tog ställning till i maj. Då var en advokat från Ramberg advokater anmäld för att ha skickat kravbrev som anmälaren ansåg vara mycket hotfullt. Men juristen friades då Advokatsamfundet ansåg att han tillvaratagit sin klients intresse och att brevet utformats enligt god advokatsed.
Reporter Uppdrag granskning
Redaktör Uppdrag granskning
Foto & grafik Uppdrag granskning
Webbproduktion & grafik
Publicerad: 25 maj 2018