specialMöt de första svenskarna
För omkring 11 000 år sedan drar några människor upp en skinnkanot på stranden.
När de slår läger för kvällen väntar en chock: Plötsligt stöter de ihop med vilt främmande jägare som inte alls liknar dem. Medan de själva är mörkhyade och blåögda, har nykomlingarna ljus hud och bruna ögon.
Så skulle det ha kunnat gå till när Skandinavien fick Europas mest blandade befolkning på stenåldern.
Serien ”De första svenskarna” börjar sändas onsdag 20/2 kl 21.00 i SVT 1 och i SVT Play.
Det är modern dna-teknik som har gett forskarna en ny bild av hur Sverige koloniserades efter den senaste istiden.
Genetikprofessorn Mattias Jakobsson vid Uppsala universitet arbetar i det så kallade Atlas-projektet som syftar till att kartlägga de tidiga människornas arvsmassa.
Han tror att en första grupp pionjärer kom in från söder och bosatte sig i nuvarande Skåne och Bohuslän redan för omkring 11 000 år sedan, i takt med att den senaste inlandsisen drog sig tillbaka.
11 000 år före nutid: De första pionjärerna kom in söderifrån för att jaga ren om somrarna i takt med att inlandsisen drog sig tillbaka.
Jägarna följde de renhjordar som betade på tundran, som den smältande isen lämnade efter sig. Till en början handlade det om expeditioner sommartid, men i takt med att klimatet blev varmare började några familjer dröja sig kvar året om.
I Sverige finns inga skelett bevarade av de första invandrarna, men nere i Europa har man hittat en handfull individer som har analyserats. Och alla ser likadana ut, att döma av deras dna.
De var moderna människor, men de liknade inga som lever i Europa i dag. De hade mörk hud och blå ögon.
Genetikprofessorn Mattias Jakobsson
Pionjärerna lärde sig snabbt att utnyttja havets resurser. Säl, delfiner och fisk blev snart deras främsta jaktbyte, och så snart isen lämnat Oslofjorden började de dra sig norrut längs norska kusten.
När isen lämnat Oslofjorden började de dra sig norrut längs norska kusten.
Samtidigt vandrade en annan stenåldersbefolkning in norr om istäcket, via Nordnorge.
Arkeologerna har länge misstänkt att det rörde sig om ett helt nytt folk, eftersom det dyker upp nya och bättre redskap och vapen vid den här tiden. Föremål som inte alls liknar dem som de tidigaste pionjärerna använde.
Nu bekräftar dna-analyserna att det verkligen var nya människor som spred tekniken.
"Det fanns hela spektret"
Nykomlingarna hade levt som älgjägare i nuvarande Ryssland, och deras arvsmassa, tyder på att de såg annorlunda ut än den första vågen av pionjärer.
– De hade blekare hud, det fanns individer som hade blå ögon och individer som hade mörka ögon, och samma sak med hårfärg, det fanns hela spektret, säger Mattias Jakobsson.
Nykomlingarna hade inte bara bättre vapen i bagaget. De förde även med sig en helt ny världsåskådning och kultur till Skandinavien.
Birgitte Skar är forskare vid Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet. Hon tror att den första bildkonsten kom österifrån. Det var människor från nuvarande Ryssland som gjorde de första hällristningarna i Norden.
Börjar begrava de döda
De tillverkade också rituella föremål. Bland annat en sorts stenhackor som troligen inte hade någon som helst praktisk användning.
– Det är något helt nytt, vi har inte den här typen av symbolbruk bland pionjärerna. Vi ser flera element av en kultur, till exempel den omständigheten att man börjar begrava människor när de är döda i naturen. Det är ett nytt fenomen som kommer in på den här tiden, säger Birgitte Skar.
Mixen av öst- och västgener gjorde att Skandinavien hade Europas mest blandade befolkning i början av jägarstenåldern.
Någonstans längs kusten möts alltså två folkgrupper som tagit olika vägar efter utvandringen ur Afrika för 80 000 år sedan.
Enligt Birgitte Skar finns det ingenting som tyder på någon fientlighet, och genetikerna tror att öst- och västjägarna väldigt snabbt smälter samman.
Under loppet av några hundra år får Norden Europas mest blandade befolkning, genetiskt sett.
Det är från den här tidpunkten som evolutionen såg till att nordborna gradvis blev allt ljusare i hyn. Mutationen för ljus hud ökade stenåldersjägarnas förmåga att bilda livsviktigt D-vitamin - och att överleva i ett mörkt nordligt klimat.
De första pionjärerna träffade snart på en helt ny grupp människor som kom vandrande från nuvarande Ryssland.
Resultatet av det här mötet kan man se i Bohuslän, där det äldsta någorlunda hela skelettet i vårt land – den så kallade Österödskvinnan – hittades i början av förra seklet. Benen är daterade till cirka 10 200 år före vår tid.
Fyndet är märkligt på många sätt. Inte minst för att hon verkar ha varit minst 80 år gammal när hon dog.
Osteologen Torbjörn Ahlström har undersökt skelettet, och han tror att det kanske inte var så ovanligt med hög ålder på den här tiden. Det verkar ha funnits gott om mat, och några infektionssjukdomar fanns inte. Människorna var helt enkelt för få för att smittan skulle spridas.
Det är ju lite häpnadsväckande att man faktiskt blev så gammal då, även om inte alla blev det, så klart.
Osteologen Torbjörn Ahlström
– Om de överlevde de unga åren, så kan man mycket väl ha blivit 80 år gammal, säger han.
Forskarna har än så länge inte kunnat hitta något dna från de välbevarade kvarlevorna, men däremot har de just analyserat arvsmassa i benfragment från en boplats precis i närheten. Och det visar sig att människorna som levde i Bohuslän för över 10 000 år sedan antagligen bar på en hälften/hälften-blandning av öst- och västgener.
Det ger oss ännu en pusselbit när det gäller Österödskvinnan.
– Min bästa gissning är att hon var lite mörkare än de människor som lever i Skandinavien idag, men kanske inte så mörk som de västliga jägarsamlarna, säger Mattias Jakobsson.
Och landet skulle fortsätta att befolkas genom att nya människor sökte sig till Norden. Nästa stora migrationsvåg nådde Sverige för omkring 6 000 år sedan.
Det var vid den tidpunkten som folk började bruka jorden här uppe, och forskare har fram tills helt nyligen antagit att det var de gamla jägarna som hade lärt sig ett nytt sätt att livnära sig.
Men även här har dna-tekniken ställt gamla sanningar på huvudet. Numera vet forskarna att det var nya människor som flyttade in med grödor och tamdjur.
– De hade sina rötter i de centrala delarna av Turkiet och kanske Mellanöstern, områden utanför Europa. De är många i jämförelse med jägarna och de tar sig längre och längre norrut, säger Mattias Jakobsson.
För cirka 6 000 år sedan vällde en tredje migrationsvåg in över Sverige - med kunskap om jordbruk.
Böndernas samhällen var ojämlika och ganska brutala. Våldet hade varit ständigt närvarande även under jägarstenåldern, men nu tog det sig nya former. De första hövdingarna befäste sin makt genom att ta andra människors liv.
Ett exempel är den så kallade Hallonflickan, vars skelett upptäcktes i en torvmosse i Västergötland på 1940-talet.
Arkeologen Malou Blank har tagit prover som visar att skelettet är 6 000 år gammalt, det vill säga från den allra tidigaste bondestenåldern.
Eftersom fötterna låg så tätt på låren tror man att hon kanske har varit bunden.
Arkeologen Malou Blank
Hallonflickan var 18-19 år gammal när hon dog, och hon har fått sitt namn efter det som verkar ha varit hennes sista måltid; i magtrakten på skelettet kan man fortfarande se resterna av små hallonfrön.
Förmodligen har hon blivit offrad av någon som vill visa sin makt, och samtidigt få gudarnas välvilja.
Dna-tekniken avslöjar att landets allra tidigaste historia präglades av ständiga vågor av människor som kom in med annorlunda sätt att leva, andra språk och nya gudar.
Det finns fortfarande små genetiska spår av de första jägarna och bönderna i människor som lever i Sverige i dag. Men det är ytterligare en jättelik migrationsvåg som har gjort störst avtryck.
Serien ”De första svenskarna” börjar sändas onsdag 20/2 kl 21.00 i SVT 1 och i SVT Play.
Läs mer:
Moderna människan äldre än väntat
Neandertalare var rakare i ryggen än vi
Upptäckten i världsberömda grottan: Har varit bebodd i 200 000 år
Reporter
Video
Grafik
Webbproduktion