Vem röstar du egentligen på?
Vilket utrymme lämnas åt ideologi när det politiska spelet stjäl fokus och enskilda frågor slåss om ordet? I SVT opinions #partirösten berättar varje riksdagsparti om sin politiska grund. Men vad säger deras svar egentligen? Och delar väljarna partiernas bild av sig själva?
I september går Sverige till val efter en på många sätt ovanlig mandatperiod. Med bara några månader kvar går SVT Opinion därför bortom politiska utspel och infekterade debatter.
Med en ideologisk karta inne i riksdagshuset, tre kameror och åtta partisekreterare skapades #partirösten. I fokus står ideologi. Vilken roll spelar den för partierna? Och hur är den relevant för väljarna?
I serien får varje partisekreterare placera in sitt parti på den nya ideologiska kartan som innehåller såväl den klassiska höger-vänsterskalan som den nya kompletterande GAL-TAN-axeln.
Acko Ankarberg, partisekreterare för KD
– Med dessa två dimensioner illustreras mycket tydligare var skiljelinjerna i dagens politiska landskap faktiskt går, säger Henrik Ekengren Oscarsson som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Störst skillnad mellan väljarnas bild och partiets egen finns i Sverigedemokraternas (SD) placering. Mest överens om placeringen är väljarna och Moderaterna (M), mer om det nedan.
Så tycker väljarna
Henrik Ekengren Oscarsson leder det svenska valforskningsprogrammet som studerar opinionsbildning, väljarbeteenden och utvecklingen av den svenska demokratin.
Med den forskningen i ryggen kan han därför jämföra alla partiers placeringar med var väljarna anser att partierna befinner sig.
Några partier synkar väldigt bra med väljarnas bild – somliga skiljer sig påtagligt åt.
Väljarna har en annan bild
När det gäller M är väljarna och partiet helt överens. Även Miljöpartiet (MP) och Centerpartiet (C) placeras i så gott som samma position. Liberalerna (L) placerar sig själva närmare mitten än vad väljarna gör.
Vänsterpartiets (V) Aron Etzler har inga problem att hitta partiets position längst ut till vänster, där är han och väljarna rörande överens, men han avböjer att använda GAL-TAN-dimensionen:
– Jag tycker att det finns ett problem med skalan. Man kan se det som att GAL-TAN står för liberalism och konservatism, men var finns frågor som feminism och socialism? säger Aron Etzler.
Socialdemokraternas (S) och Kristdemokraternas (KD) placeringen längs vänster-högerskalan skiljer bara litegrann. Men placeringen längs GAL-TAN-axeln har väljarna och partierna olika uppfattning om. Dra i reglaget ovan för att se på vilket sätt.
Avstånden är nästan astronomiska i den ideologiska partirymden när man tittar på SD jämfört med de andra partierna.
Henrik Ekgengren Oscarsson
Störst skillnad märks dock i Sverigedemokraternas position.
Partisekreterare Richard Jomshof (SD) ser också han problem med GAL-TAN-skalan och menar att partiet befinner sig på olika platser i olika sakfrågor, men att SD i grund och botten är ett parti som utgår från mitten.
Väljarna däremot ser SD som ett klart konservativt parti som dessutom ligger långt ner på TAN-skalan.
– Det är intressant, och kanske talande att man vill positionera sig i mitten. Sverigedemokraterna försöker beskriva sig på ett sätt som ska locka väljarna man redan vunnit, men också för att försöka vinna nya, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Sverigedemokraterna samlar väljare från alla håll i den politiska rymden. Gemensamt för dem är ett lågt förtroende för eliter; den ekonomiska, kulturella, akademiska, politiska och för medieeliten, menar Henrik Ekengren Oscarsson.
– SD har under de senaste 10-15 åren fångat upp dessa väljare på ett effektivt sätt. Partiet försöker vara en röst för dessa människor.
Partierna dras till väljarna
Något som Henrik Ekengren Oscarsson tycker är slående med partiernas egna placeringar i #partirösten är att så många betonar sitt förhållande skalans mittpunkt.
– Det är talande att de flesta partierna menar att de ligger där, så ser inte väljarna på dem. Men jag förstår varför de säger så. En tredjedel av de svenska väljarna finns ju i mitten och vill ha lagom, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
GAL-TAN-dimensionen illustrerar att det finns stora ideologiska skiljelinjer även inom de båda blocken.
Henrik Ekgengren Oscarsson
Flera av partierna riktar i #partirösten kritik mot den nya ideologiska kartan. Henrik Ekengren Oscarsson tror att politiker ogillar när forskare försöker beskriva ideologi med verktyg som GAL och TAN, delvis för att det visar var konfliktlinjerna i politiken egentligen går.
Motsättningar inom Alliansen
Johan Martinsson är docent i statsvetenskap och sedan ett drygt år tillbaka föreståndare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Han ser att partierna gått isär ideologiskt i vissa GAL-TAN-frågor senaste året. Särskilt inom Alliansen.
– Centerpartiet har utmärkt sig, men även Moderaterna har gjort en viss kursomläggning. Mellan dessa två partier har gapet blivit tydligt.
Sett i ljuset av att de båda partierna är tänkta att ingå i en regeringskoalition är gapet mellan Centerpartiet och Moderaterna stort.
Johan Martinsson
Genom att sudda ut höger-vänsterskalan, och bara ta hänsyn till varje partis placering på den lodräta GAL-TAN-axeln, skapas en annan bild än väljarna är vana vid.
– Här illustreras tydligt varför Moderaterna och Centerpartiet har svårt att hitta en helt gemensam linje, säger Johan Martinsson.
C finns nära toppen av skalan, medan M är placerade mitt emellan perspektiven GAL och TAN.
Att C skulle ses som mer vänster för att de ligger högt upp på GAL-TAN-skalan håller han däremot inte med om. Partiet skulle inte få det lätt i en rödgrön koalition, tror Johan Martinsson:
– Centerpartiet låg faktiskt mycket närmare Socialdemokraterna i sin ekonomiska politik förr. Idag har de en tydligt liberal hållning i ekonomiska frågor, där ligger de inte så långt från Moderaterna.
Men i synen på för asylrätt och invandring skiljer sig C och M tydligt åt. Det kan knappast ha illustrerats tydligare än Centerns ja till regeringens lagförslag om att unga ensamkommande som nekats asyl ska få en ny chans till uppehållstillstånd genom studier.
– Det är faktiskt svårt att se hur de ska kunna komma överens, säger Johan Martinsson och tillägger:
– Men all politik i Sverige har det senaste året varit – och kommer definitivt även efter valet att vara – en kompromiss.
S och M närmar sig varandra
Inom det röd-gröna blocket sticker S ut genom sin placering nära mittpunkten på GAL-TAN-axeln, klart närmare TAN-värderingar än MP och V.
Enligt Johan Martinsson är det troligt att svenska väljare får se S och M enade kring invandringsfrågan på sikt. Särskilt i asyl- och integrations-frågor står de idag väldigt nära varandra.
Frågor absorberas av vänster-höger-skalan
I den politiska diskussionen finns en paradox. När nya politiska frågor uppstår passar de sällan in på vänster-högerskalan. Men ganska snabbt tenderar de att få en tydlig politisk färg.
Henrik Ekengren Oscarsson beskriver det här som en politisk rävsax. Han lyfter upp MP och nämner miljöfrågan som ett tydligt exempel. Partiet ligger idag tydligt till vänster, men så var det inte från början.
– Miljöpartiet har historiskt sett varit mer av ett liberalt parti. Exempelvis har de haft en tydligt positiv inställning till småföretagande. Idag har miljöfrågan och andra frågor som hör till GAL kommit att ses som vänster och därmed blir också bilden av Miljöpartiet sådan, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
På samma sätt upplevs TAN-frågor generellt som höger. Enligt Henrik Ekengren Oscarsson beror det på att det politiska vänster och höger är så starka att de tenderar att ”äta upp” sakfrågor längs GAL-TAN-skalan.
Han menar att det finns en stark endimensionell tendens i nästan alla Europeiska partisystem – och att Sverige på intet sätt är immunt.
På det här sättet fylls också begreppen vänster och höger med ny innebörd.
– Det handlar om språkets makt. Hur våra politiker arbetar för att stärka associationerna mellan det egna partiet och vissa sakfrågor. Det gör ju att det blir väldigt intressant för oss som forskar på området – men det blir kanske inte lättare för väljaren att ta ställning i komplexa frågor.
Ogillande mellan MP:s och SD:s väljare
För forskare är det alltså tydligt att svensk politisk debatt de senaste åren blivit tvådimensionell, även om många politiker gör vad de kan för att behålla narrativet vänster mot höger.
– GAL-TAN-perspektiven orsakar mycket stress för partisystemet som helhet, men också för enskilda partier och inte minst för val-koalitioner. I dag måste man hitta en förhandlingspunkt i två dimensioner istället för en. Det är svårt, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Genom att titta på enbart den lodräta GAL-TAN-axeln ges också en förklaring till för varför anhängarna till vissa partier har svårt att förstå varandra.
– Miljöpartistiska och Sverigedemokratiska väljare ger varandra höga ogillande-poäng i våra undersökningar, varför det är så visualiseras väldigt tydligt i den tvådimensionella kartan, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Svårt att vara väljare 2018
Man skulle kunna säga att Sverige i dag har tre politiska block. Regeringen av S och MP, stöttade av V. Alliansen med M, C, L och KD. Och så det tredje blocket som består av enbart SD.
Inget block tycks i dagsläget få majoritet och väljarna lämnas med en svår uppgift den 9 september.
– Det finns inte på kartan att något block kan få över 50 procent. Att läsa av den politiska spelplanen när man inte vet vilket parti som kommer att få vilket inflytande blir väldigt, väldigt komplext, säger Johan Martinsson.
Hur ska man tänka som väljare då?
– Att leta efter ett parti som man håller med i flera viktiga frågor är kanske inte så svårt, men att försöka förutspå hur det partiet ska få igenom politiken i ens hjärtefråga – det är svårt. Nästan omöjligt, säger Johan Martinsson.
Risken är att väljaren känner likgiltighet inför sin röst när det inte går att dra några slutsatser kring vad valresultatet kommer att innebära.
Johan Martinsson
Här har journalisterna en viktig och utmanande uppgift att utföra tycker Johan Martinsson.
– I ett halvt sekel har den svenska journalistkåren och mediehusen skapat plattformar för debatt kring vänster- och högerfrågor på ett informativt sätt. Nu måste man tänka om, hitta nya sätt att illustrera och tydliggöra för väljarna så att de har en chans att greppa dagens stora komplexitet. En svår, men viktig uppgift.
Reporter
Reporter, Foto, Grafik & Webbproduktion
Grafik
Publicerad: juni 2018
