Skillnaden i smak visar sig vara stor mellan olika fabrikat av matjessill. Flera märken innehåller dessutom mindre sill än utlovat när Plus testar. Men vilken sort är egentligen allra godast?
SVT:s konsumentredaktion Plus testar nio olika fabrikat av matjessill (Alax, Eldorado, Fiskeexporten, Abba, Garant, Admiral, Coop, Ica och Klädesholmen). Testet består av tre ronder där de produkter som klarar sig bäst i varje del går vidare till nästa.
Under 2017 åt vi svenskar nästan 9 000 ton sill. Av dessa var drygt 2 000 ton matjessill.
Totalt bar vi hem nästan 35 miljoner sillburkar från butiken och nästan en tredjedel av dem innehöll matjessill.
Förra årets sillkalas kostade oss drygt 600 miljoner kronor, varav nästan 150 miljoner gick till just matjessill.
KÄLLA: Nielsen
Först kontrollerar vi hur mycket sill som finns i burkarna, och om företagen lever upp till det som utlovas på förpackningen.
Vi gör ett stickprov på en burk från varje fabrikat. Varje sillbit lyfts upp ur spadet och skakas av innan vi väger den totala mängden sill.
Hälften av sillburkarna visar sig innehålla mer sill än utlovat, och hälften mindre. Sill kan ge ifrån sig vätska efter att den lagts in vilket kan förklara en viss variation i sillvikt.
Minst sill i relation till den vikt som företagen själva uppgivit innehöll matjesillburkarna från Klädesholmen, Ica och Coop, som därmed åker ut.
Klädesholmen skriver att man lägger mer sill i burken än vad som anges i sillvikt för att försäkra sig om att den utlovade vikten kan hållas. Företaget säger även att alla burkar vägs längs produktionslinjen och att burkar med undervikt ska sorteras bort automatiskt, men att det kan ha blivit någon teknisk miss i detta fall. De säger även att de ständigt arbetar med att förbättra processen.
Ica berättar att företaget gjort en egen kontrollmätning av sin produkt efter Plus test och konstaterar att ”tyvärr visade även vårt test undervikt.” De skriver även att man därför kontaktat sin producent för att undersöka orsaken till undervikten.
Coop påpekar att det finns branschriktlinjer för hur vägningen ska gå till och att ”den felaktiga vikten ligger inom normen för färdigförpackade varor där enskilda produkter får ha en negativavvikelse på max 4,5 procent av vikten och i detta fall mätte ni 4 procent.”
Alla tre företag betonar att sill är en naturlig produkt som kan släppa vatten efter inläggning, vilket kan förklara en viss viktvariation.
Som nästa steg i testet låter vi ett gäng tränade tungor avgöra vilka sillar som smakar bäst. Juryn består av Emma Laiti och Lotta Öström, topp tre och fyra i Sveriges mästerkock 2018, och Nils Albertsson, köksmästare.
Klicka på bilderna för att lära känna smakjuryn.
Juryns uppdrag blir att genom ett blindtest utse de två matjessillar som är godast och som får gå vidare till final.
– Jag är förvånad. Det är chockartat stor skillnad mellan de olika sillarna, konstaterar Emma Laiti efter genomsmakningen.
– Ja, det är extremt intressant. Man äter ju sällan sill och jämför på det här sättet, säger Nils Albertsson, som inför testet trodde att det skulle bli svårt att känna någon skillnad alls mellan de olika sorterna.
Att utse två vinnare blir dock ingen svår match för juryn som är helt enig. Matjessillarna från Alax och Eldorado anses representera den klassiska matjessillsmaken bäst, och går därmed vidare till final.
Den avgörande rösten gällande vilken matjessill som är allra godast ger vi till folket på stan i Umeå, som får smaka och rösta på sin favorit. Även denna del görs som ett blindtest.
Totalt 61 personer smakar och röstar i finalen och kampen blir oerhört jämn mellan matjessillen från Alax och Eldorado. Men med sju rösters marginal kan till slut en vinnare utses.
Ordet matjessill kommer från holländska maatjesharing, som betyder jungfrusill.
Om du beställer matjessill i Sverige så får du förhoppningsvis en rejält kryddad sill av hög kvalitet, men i nordvästra Europa innebär det istället en lättsaltad, fet och icke-könsmogen sill.
Sill var en viktig föda för vikingarna, både på hemmaplan och under deras resor.
Under medeltiden var saltad sill rikemansmat men på 1600-talet blev sillen billigare och därmed vanlig som enkel vardagsmat för fattigt folk. Senare började den dyka upp som värdshusmat och så småningom även på borgarnas bord. Från och med 1900-talets början har den varit ett vanligt födoinslag för svenskar ur alla samhällsgrupper.
Källor: Mathistorisk uppslagsbok, Jan-Öjvind Swahn (Ordalaget bokförlag, 1999), Sill och strömming, Kerstin Hellgren (Natur och kultur Stockholm, 1971), www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/sillen-bade-nyttig-och-miljovanlig.aspx
SVT Play: Se mer av Plus silltest.
SVT Recept: Hitta dina favoritrecept på sill!
Reporter, Plus
Webbproduktion: Nils Pejryd
Grafik: Robert Andersson
Foto: SVT