SVT guidar: Detta händer efter valet
Varför är talmannen så viktig? Hur utses statsministern? Vilka partier ser ut att kunna samarbeta - och vilka kan det inte? SVT Nyheter vägleder dig i alla turer kring hur regeringen bildas.
Dagen efter - 10 September
Vi vet nu hur det gick för partierna i riksdagsvalet. Vi har ett resultat. Samtidigt är fortfarande en hel del oklart. Hur går det ihop?
Klart är att partierna sedan länge funderat över vem som ska bilda regering ihop med vem. Och det är nu, dagen efter valet, som det högintensiva arbetet inleds för att lösa den ovissa regeringsfrågan.
Alla partiledare kommer att behöva ta ställning till vilka löften de har råd att svika och vilka de behöver hålla fast vid för att inte förlora väljarnas förtroende. Intensiva samtal kommer nu att föras mellan partierna under de två veckor som är kvar fram tills riksdagen öppnar.
Talmansvalet - viktigare än man tror
Riksdagen öppnar och nu läggs också den första biten i det stora eftervalspusslet. Det börjar med en sluten omröstning om talmannen. Talmannen är mycket viktig eftersom hen lägger förslaget för ny statsminister.
Sedan 1982 har hen valts ur det största partiet i regeringen, men flera partier vill nu diskutera ändringar i praxis. Skulle Sverigedemokraterna bli största parti gynnas partiet av regeln som säger att talmannen hämtas från största partiet i riksdagen. Det är också den praxis som Socialdemokraterna alltid har velat använda, medan Moderaterna hävdat att talmannen ska tas från största parti i regeringen. Troligen kommer de tre största partierna att nominera varsin egen kandidat.
Omröstningen får ske i max tre rundor. Den som i sista omgången får flest röster vinner talmansposten, oavsett hur många röster det är. Riksdagsledamöterna kan alltså välja att rösta blankt.
Statsministeromröstning
Talmannens första uppgift blir att bestämma ett datum för den så kallade obligatoriska statsministeromröstningen. Det är en omröstning om sittande statsministern, Stefan Löfven. Enligt nya regler från 2010 krävs det en sådan omröstning om statsministern sitter kvar efter ett val. Om 175 ledamöter av 349 röstar nej faller statsministern.
Bollen ligger här hos Sverigedemokraterna - som vågmästare kan partiet välja om de vill rösta bort Stefan Löfven eller inte. Det här måste ske inom två veckor efter riksdagens höststart, det vill säga före den 8 oktober. Det blir första gången som en sådan omröstning hålls, eftersom moderatledaren Fredrik Reinfeldt valde att avgå självmant efter valnederlaget 2014, medan Löfven har sagt att han sitter kvar - även om Alliansen blir större.
Talmansrundorna - vem tar vem?
Om den sittande statsministern, Stefan Löfven, får tillräckligt stöd i den obligatoriska statsministeromröstningen fortsätter han regera. Om Löfven däremot faller så blir det talmansrundor. Då går den nyvalde talmannen runt till alla partier och tar reda på hur partierna ser på regeringsfrågan. Vilka partier kan stödja vilken statsministerkandidat? Talmannen ska bedöma vilket förslag som har störst möjlighet att gå igenom i riksdagen. Hen ska vara neutral och sätta partipolitiken åt sidan. Jobbet kräver dessutom fingertoppskänsla.
– Talmannen är samtalsledaren som ska försöka lirka fram en möjlighet att få fram en statsministerkandidat. Då gäller det att lyssna av, att ställa frågor, säger förre talmannen Per Westerberg (M).
Det finns ingen tidsgräns för talmansrundorna, men hen får lägga max fyra förslag. Om alla röstas ner måste nyval hållas. Det har hittills aldrig hänt.
I snitt tar regeringsbildningen i Sverige sex dagar, vilket är betydligt kortare än de flesta europeiska länder.
Därför är läget så krångligt
Faktum är att ingen just nu kan säga hur en regeringsbildning ska gå till. Det stora dilemmat för Alliansen och det rödgröna blocket är att ingen av dem ser ut att få majoritet i riksdagen, samtidigt som alla säger nej till att samarbeta med vågmästaren Sverigedemokraterna. De olika regeringsalternativen riskerar att bli mycket svaga. I videorna berättar SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein om alla de svårigheter som statsministerkandidaterna Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) står inför.
Budgeten - det stora testet
Den nya regeringens budget måste läggas fram till riksdagen senast den 15 november.
Budgeten behöver inte få en majoritet av rösterna i riksdagen, men den måste få flest röster så att inte ett annat budgetförslag från oppositionen går igenom. Annars blir det regeringskris.
Så var det 2014 när vågmästaren Sverigedemokraterna meddelade att partiet inte tänkte stödja den rödgröna regeringens budget, utan tänkte rösta på Alliansens budgetförslag. Då hotade statsminister Löfven med extra val.
Det undveks genom att regeringen och Alliansen slöt decemberöverenskommelsen, DÖ. Den skulle gälla fram till år 2022 och innebar att partierna skulle släppa fram varandras budgetar för att göra det lättare för en minoritetsregering att styra Sverige. Och inte minst för att stänga SD ute. Men DÖ blev kortlivad, eftersom den fick stark intern kritik bland Alliansens partier. Efter knappt ett år föll överenskommelsen när Kristdemokraterna lämnade den i oktober 2015.
Extra val
Om budgeten faller kan statsministern utlysa extra val, eller nyval, som det brukar kallas. Ett extra val får tidigast utlysas tre månader efter riksdagens öppnande, vilket den här gången skulle innebära 25 december. Valet ska hållas inom tre månader från att statsministern utlyst valet. Senaste gången det hölls ett extra val var 1958.
Reporter
Magnus Ziegler
Grafik
Johannes Björklund
Fotograf
Webbproduktion: Linnea Heppling
Publicerad: 28 augusti 2018
Uppdaterad: 11 september 2018