Nio av tio människor i världen andas i dag förorenad luft och den dåliga luften förkortar våra liv. Enligt Världshälsoorganisationen WHO ligger luftföroreningar bakom den största hälsokrisen mänskligheten står inför.
I snitt skulle människor kunna leva 1,8 år längre om alla länder följde Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för luftkvalitet, enligt forskare vid University of Chicago.
Men de allra flesta av oss andas luft som är fylld av föroreningar efter bland annat trafik eller olika förbränningsprocesser. För sju miljoner människor årligen är dessa partiklar och gaser som finns i luften dödliga, genom till exempel hjärtinfarkt, stroke, lungcancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och luftvägsinfektion hos barn.
Med luftföroreningar menas generellt olika partiklar eller gaser. Den gemensamma nämnaren är att de har en icke-önskvärd effekt på människor och miljö.
Bland de farligaste luftföroreningarna finns så kallade luftburna partiklar som kan mätas i måtten PM10 och PM2,5. Namnen står för massan av partiklar i luften som är mindre än tio respektive 2,5 mikrometer (µm) i diameter.
De större partiklarna kommer från slitage, exempelvis från dubbdäck. De mindre - och farligare - kommer från framförallt förbränning och industrier. WHO rekommenderar att mängden PM2,5-partiklar ligger på som mest 10 mikrogram per kubikmeter luft.
En del av luftföroreningarna skapas på naturlig väg, av sandstormar eller skogsbränder. Andra kommer till genom mänsklig aktivitet, så som trafik och förbränningen av fossila bränslen.
Källa: WHO, Naturvårdsverket
Men i Sverige är väl luften bra?
Sverige har i snitt lägre mängder små partiklar i luften än vad WHO rekommenderar och internationellt sett löper svenskar liten risk att bli sjuka av dålig luft, men även här hemma dör årligen tusentals människor till följd av föroreningar.
Stockholmare lever till exempel i snitt sex månader kortare på grund av luftföroreningarna, säger epidemiologen Tom Bellander vid Karolinska institutet. Försumligt om man jämför med kraftig rökning som förkortar livet med flera år, men jämförbart med passiv rökning.
Scrolla ned för att se hur föroreningar påverkar olika delar av din kropp.
Flera studier har visat att luftburna partiklar kan leta sig in i hjärnan, men hur det sker är fortfarande ett mysterium.
En teori är att partiklarna skrapar upp våra lungors väggar och letar sig ut i blodomloppet för att till slut hamna i hjärnan. En annan är att partiklarna färdas dit genom våra luktnerver i näsan.
Forskning har visat att föroreningar ökar risken för stroke. Det tros ske genom att luftföroreningar härdar artärerna i hjärnan, vilket gör blodet tjockare och höjer blodtrycket, det ökar i sin tur risken för blodproppar.
Man har också funnit en koppling mellan luftföroreningar och alzheimer, demens, psykiska problem och inlärningssvårigheter.
Källa: Lancet Neurology, Umeå universitet, WHO
När vi andas in små partiklar kan de skada lungcellernas dna och öka risken för cancer.
Partiklarnas interaktion med lungcellerna kan också bidra till inflammationer och lungsjukdomar som kan leda till andningssvårigheter.
Mycket små partiklar kan ta sig in i blodkärlen, där de kan orsaka höjt blodtryck och blodproppar.
Hos barn är det lungor som far mest illa av luftföroreningarna. Lungfunktionen, som anses vara en viktig faktor i hur väl man åldras, utvecklas inte optimalt om man som liten andas dålig luft.
Källa: TT, WHO
Forskare vid Queen Mary University i London har kopplat ihop luftföroreningar med förändringar i hjärtat som i längden kan leda till hjärtsvikt.
Tidigare forskning har visat att luftföroreningar kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar, bland annat ateroskleros.
Källa: WHO
PM2,5-partiklar har kopplats till en ökad risk för diabetes.
Enligt en studie som publicerats i The Lancet är anledningen att partiklarna innehåller giftiga metaller och kan ta sig ut från lungorna till blodomloppet.
De kan sedan hamna i olika organ och orsaka inflammationer. Det leder till insulinresistens som så småningom gör att bukspottkörteln inte pumpar tillräckligt med insulin.
Källa: The Lancet
Föroreningar kan förändra utseendet på spermier vilket i sin tur kan leda till infertilitet, enligt kinesisk forskning.
Forskning gjord på djur har visat att det troligen är metallen kadmium, som finns i föroreningar från bland annat kol och avgasutsläpp, som ligger bakom.
En färsk studie visar att luftföroreningar är lika dåliga för gravida kvinnor som rökning och flera studier har visat på en koppling mellan perioder av dålig luft och antalet missfall i området under den tiden.
Källa: Occupational and Environmental Medicine, CHA University
Luftföroreningar påverkar oss som mest när vi är små, och det börjar redan innan vid ser dagens ljus.
Gravida kvinnor som andas dålig luft riskerar att få för tidigt födda bebisar, med låg födelsevikt.
Allt mer tyder även på att luftföroreningar kan påverka neurologisk utveckling hos barn, leda till inlärningssvårigheter och sämre lung- och hjärnfunktioner.
Barn som andas dålig luft löper större risk att drabbas av astma, infektioner i luftvägarna och cancer i barndomen.
Av de sju miljoner för tidiga dödsfall som luftföroreningar orsakar är nästan 600 000 barn under fem år.
Källa: Naturvårdsverket, WHO
Knappt hälften av alla dödsfall i världen som orsakas av luftföroreningar beror på dålig inomhusluft, som uppstår när man till exempel lagar mat och värmer sitt hem med bland annat kol eller ved.
- Även när naturligt material förbränns förbränns det inte perfekt, utan det bildas mycket andra kolföreningar och då uppstår till exempel sotpartiklar, säger Siiri Latvala på Naturvårdsverket.
I västvärlden där luften är relativt bra står vedförbränningen vi ägnar oss åt hemma, i till exempel kamin eller öppen spis, för en betydande del av utsläppen av partiklar.
Sämst luftkvalitet i världen har södra och östra Asien, men även i Europa, där luften är relativt bra, dör 500 000 personer årligen på grund av sjukdomar som kan kopplas till luftföroreningar.
- Det verkar som att det egentligen inte finnas något tröskelvärde, utan man ser effekter även på väldigt låga exponeringshalter, säger Siiri Latvala.
De flesta svenska städer har en god luftkvalitet, ändå lever alla inte upp till WHO:s riktlinjer.
Här kan du kolla mängden PM2,5-artiklar i din stad.
Reporter
Grafik
Publicerad: 3 mars 2019