”Handbok i penningtvätt”

Uppdrag granskning kan berätta att 130 kunder i SEB:s baltiska och svenska verksamhet visar varningsflaggor som indikerar hög risk för misstänkt penningtvätt – och att banken varit inblandad i en av världens största penningtvättshärvor. Hör vad några av Sveriges främsta experter på penningtvätt har att säga efter att de fått ta del av kartläggningen.

Dela

Tillsammans med nyhetsbyrån TT, finländska Yle och jounalistnätverket OCCRP har Uppdrag granskning kartlagt SEB:s affärer i Baltikum.

Bland de tusentals kunderna i materialet som granskats går det att identifiera 194 bolag som har konto i banken både i Baltikum och Sverige, men som är skrivna utomlands – misstänkta så kallade ”non resident-kunder”.

Det är sådana kunder penningtvättshärvan som skakat Danske bank och Swedbank handlat om, kunder som banker borde fatta misstanke om.

Slutsatserna

Granskningen visar att:

• Omkring två tredjedelar av bolagen, 130 stycken, har en hög risk för misstänkt penningtvätt. Det innebär att de visar upp flera av varningsflaggorna som banker ska leta efter.

• Drygt hundra kontohavare som är SEB-kunder eller deras motparter är kopplade till tidigare kända penningtvättshärvor. Det handlar bland annat om den så kallade Magnitskij-affären, ett av världens mest uppmärksammade bedrägerier, som Swedbank och Danske bank varit inblandade i.

• 150 av kunderna finns i riskländer som Brittiska Jungfruöarna, Storbritannien, Belize och Panama.

• 87 av bolagen delar adress, adresser som känns igen från tidigare penningtvättshärvor.

• Det går inte att hitta någon synlig verksamhet i landet där de har sitt konto för i princip någon av kunderna.

”Fiktiva frontmän”

Uppdrag granskning låter några av Sveriges främsta experter på penningtvätt ta del av materialet – utan att veta vilket företag det handlar om.

– Du har i princip läst upp handbok i penningtvätt. Såhär gör du för att minimera möjligheten till insyn. Man använder sig av fiktiva frontmän. Adresser man känner igen, som vi har sett i tidigare sammanhang, säger antikorruptionsrevisor Louise Brown.

Stefan Lundberg, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, får också ta del av materialet.

– Jag tycker ju i det här fallet att det både är antalet, och också arten av avvikelser som gör att det finns ju mycket starka misstankar om att det här är brottsliga upplägg, säger han.

Banken svarar

I en intervju med Uppdrag granskning säger chefen för regelefterlevnad i SEB, Gent Jansson, att 95 procent av de misstänkta kunderna på listan som Uppdrag granskning lämnat över inte längre är kunder i banken.

– Vi har sagt att vi inte har sett några tecken på att vi systematiskt har utnyttjats för penningtvätt. När vi ser något, när vi tycker att det finns en misstankegrad, rapporterar vi det till myndigheterna. Och det är ett stort antal transaktioner och kunder som rapporteras, säger Gent Jansson.

Nya uppgifter

Efter intervjun med SEB har banken publicerat nya uppgifter som visar på den historiska omsättningen i Estland gällande utlandskunder. Där framgår det att omsättningen i riskgruppen minskat betydligt sedan 2006.

Samtidigt står det klart att motsvarande 80 miljarder kronor har passerat SEB mellan 2008 och 2016 från de kunder som enligt banken visar högst risk för penningtvätt.

Uppdrag granskning har utan resultat sökt SEB för en kommentar om hur dessa siffror stämmer överens med uttalandena om att inga röda flaggor upptäckts under samma tid.

Hör fyra experter på penningtvätt ge sin syn på kartläggningen i klippet längst upp i artikeln.

Så har granskningen gått till

• Uppdrag granskning har, tillsammans med nyhetsbyrån TT och en grupp journalister från finska Yle och nätverket OCCRP, kartlagt SEB:s baltiska affärer under perioden 2005 – 2017.

• OCCRP har bidragit med en stor läcka som gäller den litauiska banken Ukio – och alla dess transaktioner, bland annat med SEB.

• Uppdrag granskning har dessutom fått tillgång till hemliga dokument som rör den svenska storbanken, inifrån banksystemet.

• Bland de tusentals SEB-kunderna i materialet identifieras 194 bolag som har konto i SEB - både i Baltikum och Sverige – men som är skrivna utomlands. Det är misstänkta ”non- resident”-kunder, den typ av utländska kunder som den baltiska penningtvättshärvan handlar om. Det är dessa kunder kartläggningen handlar om.

Visa

Uppdrag gransknings reportage SEB och penningtvätten sänds onsdag 27 november 20.00 i SVT1. Se det redan nu på SVT Play.

Dela