Amerikanska storbanker larmar:
Misstänkt penningtvätt i SEB – på 8,2 miljarder
En ny läcka med dokument från den amerikanska finanspolisen avslöjar misstänkta transaktioner på 17 000 miljarder kronor som slussats genom det internationella banksystemet. Uppdrag granskning har som enda redaktion undersökt kopplingarna till Sverige i läckan.
En svensk bank sticker ut. Amerikanska storbanker larmar om att SEB:s estniska filial kan vara delaktig i storskalig penningtvätt.
Avslöjandet om SEB i korthet
• Vad är det nya? Uppdrag granskning kan avslöja att amerikanska storbanker har larmat om 8,2 miljarder kronor som slussats genom SEB mellan åren 2007 och 2016. Totalt handlar det om 57 SEB-kunder, majoriteten av dem i Baltikum, där många uppvisar klassiska kännetecken för misstänkt penningtvätt.
• Hur hänger det ihop med läckan från USA? Uppdrag granskning har tagit del av den nya läckan med mycket känsliga dokument om misstänkt penningtvätt som kommer från den amerikanska finanspolisen Fincen. I söndags kunde SVT Nyheter berätta att flöden på 17 000 miljarder kronor i misstänkta transaktioner finns i läckan som totalt består av över 2 000 dokument. Det handlar om så kallade misstankerapporter om penningtvätt som amerikanska banker skickat in till Fincen. Det är inga slutgiltiga bevis för att ett brott har begåtts, men dokumenten är en slags karta över misstänkt ekonomisk brottslighet med koppling till Ryssland.
• Vad säger banken? Uppdrag granskning har, sedan det första avslöjandet om penningtvätt hösten 2019, försökt få en intervju med SEB:s vd Johan Torgeby – som försäkrat sina kunder om att banken inte varit inblandad i den baltiska penningtvättshärvan som avslöjades kring Danske Bank, och som även Swedbank senare drogs in i. Banken vill inte heller nu ställa upp på en intervju utan skriver i ett mejl att SEB, av juridiska skäl, inte kan kommentera innehållet i misstankerapporterna. Banken skriver att de själva lämnat in över 7 000 misstankerapporter i Baltikum de senaste 10 åren.
“Vi tar avstånd från all typ av kriminalitet och arbetar aktivt för att se till att vi inte blir utnyttjade och för att ta vårt samhällsansvar att motverka finansiell brottslighet”, skriver SEB.
Här kan du läsa en längre kommentar som banken lagt ut på sin hemsida.
2016 pågår presidentvalet i USA.
I det dolda bedriver FBI en utredning mot ryska staten där man misstänker att Kreml försöker påverka valet.
Operationen, som kommer att kallas “Crossfire Hurricane”, leder till att en rad inflytelserika personer som stått president Donald Trump nära grips för bland annat penningtvätt.
Samtidigt får två reportrar på nyhetssajten Buzzfeed News tillgång till topphemliga dokument som ingått i utredningen.
Läckan, som Uppdrag granskning fått ta del av genom det internationella journalistnätverket ICIJ, består av några av de mest känsliga dokumenten i bankvärlden.
I söndags kunde SVT Nyheter berätta att flöden på 17 000 miljarder kronor finns i läckan som totalt består av över 2000 dokument.
Det handlar om så kallade misstankerapporter om penningtvätt, dokument som amerikanska banker skickat in till den amerikanska finanspolisen Fincen. Det är inga slutgiltiga bevis för att ett brott har begåtts, men dokumenten är en slags karta över misstänkt ekonomisk brottslighet med koppling till Ryssland.
Bland rapporterna som valts ut till de amerikanska utredningarna mot ryska staten finns flera svenska banker, men en av dem sticker ut: SEB.
Misstänkta kunder
• Läckan visar att amerikanska storbanker har larmat om 8,2 miljarder kronor som slussats genom SEB mellan åren 2007 och 2016.
• Totalt handlar det om 57 SEB-kunder, majoriteten av dem i Baltikum, där många uppvisar klassiska kännetecken för misstänkt penningtvätt.
• De är registrerade på adresser där de inte har verksamhet, ägarna kan kopplas till skatteparadis och suspekta transaktioner flödar genom deras konton.
– SEB har varit sena med att inse att förväntningarna på banker förändrats. Om man inte rannsakar sin verksamhet får det konsekvenser. I Skandinavien har vi sett att flera chefer har fått gå för att de har misslyckats med att skicka tillräckligt starka signaler om att deras banker ska göra sig av med alla pengar som kan vara olagliga, säger Graham Barrow, en av världens främsta experter på penningtvätt.
Ett av de misstänkta bolagen bland SEB-kunderna företräds av två män som har företrätt några av de mest ökända bolagen i penningtvätt-sammanhang, Willem Marthinus de Beer och Matthew Stokes.
De har jagats av journalister i hela världen.
När Uppdrag granskning följer spåren från dokumenten leder de till en liten lokal juristbyrå – i Furulund, Skåne.
Uppdrag granskning hittar över 1200 bolag kopplade till någon av de två männen bakom bolaget som registrerats i Furulund. Juristen Jan Hörnlund säger att han själv aldrig träffat männen eller fått betalt.
Penningtvättslagstiftningen säger att man ska ha kännedom om ett bolag som man upplåter sin adress till – men det finns inget som tyder på att Jan Hörnlund skulle ha varit direkt inblandad i den misstänkta penningtvätten.
– Det jag får reda på är ju att de sysslar med handel med byggvaror och restaurangutrustning. Det ger inga signaler till mig som säger “Stopp, jag kan inte lita på er”.
En viktigare länk i kedjan av penningtvätt är de som godkänner transaktionerna. Bankerna.
Dyker upp i tidigare läcka
Bland de misstänkta SEB-kunderna finns ett annat företag som de amerikanska bankerna varnar för upprepade gånger: United Music Corporation Limited, registrerat på Brittiska Jungfruöarna.
I rapporterna kan man inte se vem ägaren är. Men Uppdrag granskning hittar bolaget i "Panamadokumenten", läckan från advokatbyrån Mossack Fonseca vars affärsidé är att tillhandahålla brevlådeföretag i skatteparadis.
Läs mer: Detta är "Panamadokumenten"
I mejlen framgår det att ägaren är en rysk affärsman och att Mossack Fonseca – som senare ska avslöjas med en kundbas fylld av maffia, terrorister och diktatorer – inte vill ha hans bolag i sitt stall. Det verkar inte bedömas som tillräckligt rumsrent.
Samma bolag accepteras av SEB åtminstone fram till 2014 och tillåts slussa 57 miljoner kronor genom den svenska banken.
Så analyserade vi läckan
• Uppdrag Granskning har tagit del av en läcka med material som tillhör den amerikanska finanspolisen – Fincen. Det handlar om mycket känsliga dokument om misstänk penningtvätt.
• I samarbete med det internationella journalistnätverket ICIJ och den amerikanska nyhetssajten Buzzfeed News har Uppdrag Granskning gått igenom det läckta materialet. Det handlar om mer än 2000 så kallade Suspicious Activity Reports, eller misstankerapporter, från amerikanska banker.
• Vi har sökt igenom dokumenten både maskinellt, med hjälp av artificiell intelligens, och manuellt för att hitta transaktioner och andra uppgifter kopplade till svenska banker och deras kunder. En av de svenska bankerna sticker ut i materialet, både när det gäller antalet transaktioner och belopp - SEB.
• Resultatet från de båda sökningarna har sammanställts i en databas. Enbart transaktioner med uppgifter om namngivna avsändare eller mottagare med konto i SEB ingår i uträkningen. Misstankerapporter där SEB omnämns men inte kan kopplas till en specifik transaktion eller kund har gallrats bort.
• Fem misstankerapporter handlar specifikt om SEB:s dotterbank i Estland. För dessa har vi räknat med den totala summan som anmäls även om inte varje enskild SEB-kund står omnämnd i misstankerapporten.
• Vi har också gjort en fördjupad research på de SEB-kunder som omnämns i rapporterna. Dels har vi sökt i öppna källor exempelvis på nätet, i bolagsregister och artikeldatabaser efter spår av synlig affärsverksamhet. Dels har vi sökt i stängda källor, som exempelvis Panamadokumenten som läckte ut från advokatbyrån Mossack Fonseca för fyra år sedan, och tidigare kända penningtvättshärvor. Vi har även kartlagt bolagen som SEB-kunderna gör affärer med.
• Vid omräkning av belopp från amerikanska dollar till kronor har vi använt oss av årsgenomsnitt för valutakurser från Riksbanken. I de fall där vi har belopp som sträcker sig över flera år och det inte framgår exakt när transaktionerna genomfördes har vi beräknat valutakursen på medianen för den aktuella perioden.
Läckan visar dessutom att ett ökänt brittiskt bolag som anmälts för att ha tvättat nio miljarder dollar i ett upplägg som kallats den “ryska tvättomaten” också har gjort affärer med SEB:s kunder.
Delar av pengarna i den ryska tvättomaten misstänks komma från korrupta ryska politiker och organiserad brottslighet.
Svar från banken
Uppdrag granskning har vid flera tillfällen försökt få svar från SEB om uppgifterna rörande misstänkt penningtvätt i Baltikum, utan resultat.
Hösten 2018, när penningtvättsskandalen i Danmark exploderar, går vd:n Johan Torgeby ut och försäkrar kunderna om att banken inte varit inblandad i den baltiska penningtvättshärvan:
Hösten 2019 kan Uppdrag granskning visa att SEB haft 194 misstänkta kunder i Baltikum. Även nu slår Johan Torgeby ifrån sig. Banken publicerar historiska flöden som visar att omsättningen av vad man kallar ”lågtransparenskunder” minskat över tid.
När SEB samlar till årsbokslut på huvudkontoret den 29 januari i år gör Uppdrag gransknings reportrar ett nytt försök att få prata med vd:n om de nya uppgifterna i den amerikanska läckan.
Banken vill inte heller nu ställa upp på en intervju med Uppdrag granskning utan skriver i ett mejl att SEB, av juridiska skäl, inte kan kommentera innehållet i misstanke-rapporterna och att man vänder sig mot bilden i granskningen.
SEB skriver att deras uttalanden inte varit vilseledande utan att det istället är Uppdrag gransknings användning av Johan Torgebys citat som varit missvisande och tagna ur sitt sammanhang, eftersom vd:n på presskonferensen 2018 också sa att man ”aldrig kan vara lugn”, att man måste bli bättre på penningtvättsområdet och att det finns andra typer av röda flaggor som banken hittar hela tiden.
SEB menar att de har en nära relation med de amerikanska så kallade korrespondentbankerna och att de själva lämnat in över 7000 misstankerapporter i Baltikum under de senaste 10 åren.
Vi tar avstånd från all typ av kriminalitet och arbetar aktivt för att se till att vi inte blir utnyttjade och för att ta vårt samhällsansvar att motverka finansiell brottslighet.
Två dagar före Uppdrag gransknings publicering lägger SEB ut en egen kommentar på sin hemsida.
Banken skriver att det är viktigt att påpeka att läckan inte nödvändigtvis visar hela bilden – och att det inte framkommer om de banker som omnämns vidtagit några ytterligare åtgärder eller själva skickat misstankerapporter till sina respektive länders finanspolis.
Som bank gör vi vårt yttersta för att vi inte ska utnyttjas och för att skyndsamt rapportera misstänkt penningtvätt. Det finns inga perfekta system, men vi skärper hela tiden våra förmågor att förebygga, upptäcka och rapportera, och i det arbetet blir vi aldrig färdiga. Eftersom penningtvätt är ett globalt samhällsproblem är det dock svårt för enskilda aktörer att var för sig bekämpa den. SEB arbetar för ökad samverkan mellan banker, myndigheter och länder så att det ska bli lättare att dela information och stoppa den här typen av brottslighet.
Den amerikanska bankläckan
• Den amerikanska bankläckan – Fincen Files på engelska – består av hemliga dokument från USA:s finanspolis The Financial Crimes Enforcement Network (Fincen).
• En del av handingarna är enligt Buzzfeed News från den utredning som gjordes om rysk påverkan på presidentvalet i USA 2016. Det handlar om rapporter, som banker skickat till myndigheterna när de upptäckt exempelvis misstänkt penningtvätt eller mutor.
• I läckan finns fler än 2 100 rapporter, de flesta från åren 2011–2017 , som varnar för transaktioner på totalt över 17 000 miljarder kronor med dagens dollarkurs. Det motsvarar cirka 17 svenska statsbudgetar.
• Betalningarna har gått igenom storbanker som HSBC, Deutsche Bank, JP Morgan Chase, Standard Chartered och Barclays. De är ofta korrespondentbanker – mellanhänder – när betalningar skickas runt hela jorden, från och till andra mindre banker.
• Rapporterna har läckt till sajten Buzzfeed News i USA, som delat med sig dem till det internationella journalistnätverket ICIJ, där SVT Nyheter och Uppdrag granskning ingår.
• Över 400 journalister från 110 medier i 88 länder har granskat dokumenten i 16 månader.
• I de hemliga dokumenten som SVT tagit del av finns en mängd svenska kopplingar. Det handlar om organisationer, banker, privatpersoner och företag i Sverige som av olika anmälningar hamnat i rapporter hos den amerikanska finanspolisen.
• Ofta beror det på att man uppvisat klassiska kännetecken för misstänkt penningtvätt. Det kan exempelvis röra sig om företag med adresser i Sverige men där ägarna är registrerade i ett skatteparadis eller banker som godkänner transaktioner med bolag som är ökända i penningtvätt-sammanhang. Detta har lett till att en amerikansk bank skickat in en misstanke-rapport till landets finanspolis, Fincen.
• Dokumenten som läckt är i sig inga slutgiltiga bevis för att brott har begåtts. Det kan finnas en rad olika anledningar för att bli omnämnd i en misstanke-rapport och för att förstå om det verkligen rör sig om misstänkt penningtvätt krävs fördjupad research.
• Uppdrag granskning har som enda redaktion granskat de svenska träffarna och undersökt kopplingarna till Sverige.
Källa: ICIJ/SVT
Uppdrag gransknings reportage "SEB och den amerikanska läckan" finns redan nu på SVT Play.
Klicka på något av kapitlen för att läsa tidigare artiklar i granskningen av misstänkt penningtvätt i svenska banker:
Linda Larsson Kakuli, Axel Gordh Humlesjö & Joachim Dyfvermark
Reportrar
Redaktör
Ella Hopf Berger & Samir Bezzazi
Webbredaktörer
Ansvarig utgivare
Har du mer information som du vill dela med oss? Använd TV-leaks.
Publicerat 23 september 2020