Hösten 2018.

Danske bank befinner sig i fritt fall efter avslöjanden om penningtvätt av tidningen Berlingske. Vd:n avgår. När skandalen briserar försäkrar ledarna för två svenska storbanker att de inte är inblandade: De utländska kunderna som tvättat pengar hos den danska konkurrenten finns inte hos dem.

Read this story in english

Den ena är Birgitte Bonnesen, vd för Swedbank.

Den andre är SEB:s vd Johan Torgeby.

Det finns inget att oroa sig för när det gäller bankens verksamhet i Baltikum, säger han.

Vi jobbar bara med våra hemmamarknadskunder, våra företagskunder måste komma från den del av världen där vi befinner oss. Vi anser också att vi har en väldigt god kultur i banken vad det gäller riskmedvetenhet. Och vi har inga röda flaggor.

Men Uppdrag granskning kan berätta att 130 kunder i bankens baltiska och svenska verksamhet visar varningsflaggor som indikerar hög risk för misstänkt penningtvätt.

Detta efter att Uppdrag granskning, tillsammans med nyhetsbyrån TT och en grupp journalister från finska Yle och nätverket OCCRP, har kartlagt SEB:s baltiska affärer under perioden 2005 till 2017.

OCCRP har bidragit med en stor läcka som gäller den litauiska banken Ukio – och alla dess transaktioner. Dessutom har Uppdrag granskning fått tillgång till en mängd hemliga dokument som rör den svenska storbanken, inifrån banksystemet.

Bland de tusentals SEB-kunderna har vi identifierat 194 bolag som har konto i banken både i Baltikum och Sverige, men som är skrivna utomlands – misstänkta så kallade ”non resident-kunder”. Det är sådana utländska kunder som den baltiska penningtvättshärvan handlat om.

Nästa steg är att göra det jobb alla banker måste göra, att ställa frågan:

Är det ett riktigt bolag som äger kontot – eller är det en falsk fasad?

För att få reda på om det finns några röda flaggor, indikationer på misstänkt penningtvätt, bland de 194 bolagen med konton i SEB beger sig Uppdrag gransknings reporter till Lettland.

Ökända målvakter

Sökandet börjar efter en man vid namn Erik Vanagels. Han driver hundratals bolag som uppges ha dragit in mångmiljardbelopp, en verksamhet som sträcker sig över flera kontinenter.

Han har gjort affärer genom SEB och ska bo i utkanten av Riga.

Graham Barrow är en av världens främsta experter på penningtvätt. Han har anlitats av en rad internationella storbanker. Han känner väl till Erik Vanagels och andra lettiska namn som är kopplade till de 194 bolagen.

Det ska visa sig att männen i Lettland, tillsammans med flera andra namn på listan över SEB:s kunder, tillhör några av de mest ökända så kallade målvakterna i världen.

Det handlar om personer som äger eller driver bolag på pappret, vilket gör att den riktiga ägaren kan vara anonym.

Att SEB:s kunder använder målvakter är inte den enda varningsflaggan.

Kartläggningen visar att drygt hundra kontohavare som är SEB-kunder eller deras motparter är kopplade till tidigare kända penningtvättshärvor.

Det handlar bland annat om brevlådeföretag i riskländer, en omskriven penningtvättshärva i Moskva – men framförallt om den så kallade Magnitskij-affären.

“Inga röda flaggor“

Historien om Sergej Magnitskij har blivit en av världens mest uppmärksammade penningtvättsskandaler, en skandal både Swedbank och Danske bank varit inblandade i.

Allt börjar 2007 då en kriminell grupp i Ryssland lurar till sig motsvarande 230 miljoner dollar ur den ryska statskassan. De stjäl skatt som betalats in av den amerikanske investeraren Bill Browder.

Skatterevisorn Sergej Magnitskij får i uppdrag att utreda vad som hänt och det dröjer inte länge innan han är förövarna på spåren. Men istället för att gripa de utpekade så fängslas Magnitskij. Efter ett år i fångenskap dör han under oklara omständigheter.

SEB:s vd Johan Torgeby sa under hösten 2018 att det inte ska finnas några misstänkta penningtvättsaffärer i banken.

Från 2008 till i dag har vi inga röda flaggor att oroa oss för.

Men bankläckorna visar att det just i början av 2008 börjar flöda pengar från bolag kopplade till Magnitskij-härvan, genom konton i SEB.

Under samma period som Sergej Magnitskij utreder kuppen, fängslas och dör i ryskt häkte slussas motsvarande drygt 475 miljoner kronor genom bolag kopplade till Magnitskij-härvan och konton i SEB.

Det är tre gånger så mycket pengar jämfört med flödena i den tidigare granskningen av Swedbank.

Så här ser det ut när vi gör en tidslinje över transaktionerna:

Tydliga varningssignaler

De 194 kunderna, och omkring 2000 transaktionerna, är en bråkdel av underlaget som låg till grund för granskningen av Swedbank.

Men slutsatsen efter att ha granskat SEB:s kunder är att omkring två tredjedelar av dem, 130 stycken som tillsammans omsätter motsvarande två miljarder kronor, uppvisar tydliga varningssignaler för misstänkt penningtvätt, sådana som banker ska leta efter.

• 150 av dem finns i riskländer som Brittiska Jungfruöarna, Storbritannien, Belize och Panama.

• 87 av bolagen delar adress, adresser som känns igen från tidigare penningtvättshärvor.

• Det går inte att hitta någon synlig verksamhet i landet där de har sitt konto för i princip någon av kunderna.

Några av Sveriges främsta experter på korruption och penningtvätt får titta på materialet – utan att veta vilket företag det handlar om.

Uppdrag granskning lämnar över listan med misstänkta kunder till SEB och låter banken analysera den – för att sedan få göra en intervju med Gent Jansson, den högst ansvarige chefen för regelefterlevnad på banken.

– Vi har sagt att vi inte har sett några tecken på att vi systematiskt har utnyttjats för penningtvätt. Men visst kan man i efterhand tycka att vi borde ha reagerat snabbare och hårdare i vissa fall, säger han.

Skulle du säga att ni inte ser några röda flaggor, givet det vi har pratat om?

– Jag vill inte tala i termer av röda flaggor, för vi upptäcker trots allt ett antal fall av misstänkt penningtvätt som vi rapporterar till myndigheterna. Absolut, vi har inte varit lika duktiga historiskt som vi är idag, och det här har varit en förmåga som vi successivt förbättrat över tid.

Gent Jansson säger också att 95 % av kunderna på listan inte längre finns kvar i banken. Men avslöjandena kring Danske Bank och Swedbank har aldrig handlat om hur det sett ut 2019. De senaste åren har nästan alla högriskkunder sparkats ut från de nordiska bankerna i Baltikum.

Penningtvättsskandalen handlar om vilka kunder och transaktioner de nordiska bankerna godkänt under drygt ett decennium. Och framförallt - vilken bild man gett i efterhand.

Riskerar fängelse

Penningtvättsexperten Graham Barrow anser inte att SEB:s vd Johan Torgebys uttalanden under hösten 2018 varit sanningsenliga.

– De har visst röda flaggor. Om de hade bett mig att göra en utredning åt dem hade jag inte gjort ett sådant uttalande, baserat på den information ni har visat mig. Hade de ändå gått ut med den informationen hade jag avsagt mig ett sådant uppdrag, säger han.

Swedbanks vd Birgitte Bonnesens uttalanden under hösten 2018 ligger som grund för den förundersökning om grovt svindleri som nu pågår mot Swedbank. Om Bonnesen åtalas och fälls riskerar hon upp till sex års fängelse.

SEB-chefen Gent Jansson vill inte svara på om han tycker att vd:n Johan Torgeby gick för långt när han förmedlade ett liknande budskap. Med under intervjun är också Frank Hojem, SEB:s presschef.

– Jag tycker du ska titta på bankens samlade kommunikation kring den här frågan, säger han.

Vilka uttalanden han syftar på framgår inte. I februari sa Frank Hojem i en intervju till DN: ”Vi har inte hittat några röda flaggor eller någonting som tyder på att vi har utnyttjats.”

Uppdrag granskning har under en lång period försökt få en intervju med SEB:s vd Johan Torgeby, men han har tackat nej.

Nya uppgifter

Efter intervjun med SEB har banken publicerat nya uppgifter som visar på den historiska omsättningen i Estland gällande utlandskunder. Där framgår det att omsättningen i riskgruppen minskat betydligt sedan 2006.

Samtidigt står det klart att motsvarande 80 miljarder kronor har passerat SEB mellan 2008 och 2016 från de kunder som enligt banken visar högst risk för penningtvätt.

Uppdrag granskning har utan resultat sökt SEB för en kommentar om hur dessa siffror stämmer överens med uttalandena om att inga röda flaggor upptäckts under samma tid.