SEB vill inte säga hur stor vinst kunderna genererat
Efter att ha tagit del av Uppdrag gransknings och TT:s uppgifter om misstänkta kunder anser SEB inte att det behövs en oberoende utredning – och banken vill inte säga hur mycket den tjänat på högriskkunderna.
– Vi har inte kunnat ta fram en siffra som ger en bra och tydlig bild av exakt den frågan, säger Gent Jansson, chef för regelefterlevnad på SEB.
130 kunder i SEB:s baltiska och svenska verksamhet visar varningsflaggor som indikerar hög risk för misstänkt penningtvätt, visar den kartläggning som Uppdrag granskning gjort tillsammans med nyhetsbyrån TT, finländska Yle och journalistnätverket OCCRP.
Alla är misstänkta ”non resident”-kunder, bolag som har konto i SEB i Baltikum och Sverige men är skrivna utomlands – alltså den typ av kunder som den baltiska penningtvättsskandalen handlat om.
Det är kunder banker borde fatta misstanke om, samma typ av kunder som Danske Bank och Swedbank uppgett att de har tjänat en och en halv respektive en miljard kronor på.
Inte längre kunder
Efter att SEB fått analysera listan på kunder får Uppdrag granskning en intervju med Gent Jansson, den högst ansvarige chefen för regelefterlevnad i banken.
Han säger att 95 procent av bolagen inte längre är kunder i SEB – men vill inte svara på hur mycket pengar man tjänat på högriskgruppen. Gent Jansson anser inte att siffran är relevant, eftersom den inte särskiljer ”legitima flöden och flöden med frågetecken”.
Hur mycket har slussats igenom SEB av den här typen av kunder?
– Jag har inte några volymuppgifter. Jag kan inte svara på den frågan.
Uppdrag granskning och TT:s kartläggning omfattar endast en bråkdel av SEB:s utlandskunders omsättning. Men den visar att de 130 kunderna med hög risk för misstänkt penningtvätt tillsammans omsatt omkring två miljarder kronor.
Röda flaggor?
Kunderna uppvisar flera varningssignaler – till exempel att de saknar verksamhet i landet där de har sina bankkonton, har adresser i högriskländer eller går att koppla till tidigare kända penningtvättshärvor.
Hur kunde då bankens vd Johan Torgeby gå ut och säga att det inte fanns några röda flaggor?
– Jag vill inte tala i termer av röda flaggor, vi upptäcker trots allt ett antal fall av misstänkt penningtvätt som vi rapporterar till myndigheterna. Absolut, vi har inte varit lika duktiga historiskt som vi är idag, det här har varit en förmåga som vi successivt förbättrat över tid, säger Gent Jansson.
475 miljoner kronor
SEB:s vd Johan Torgeby har sagt att det från 2008 och framåt inte ska finnas några misstänkta penningtvättsaffärer i banken. Men kartläggningen visar att det just 2008 börjar flöda pengar från bolag kopplade till Magnitskij-härvan, ett av världens mest uppmärksammade bedrägerier, genom konton i SEB.
Fram till 2009 handlar det om motsvarande 475 miljoner svenska kronor.
Gent Jansson säger att banken har analyserat informationen, men vill inte berätta vad slutsatsen blivit med hänvisning till banksekretess.
När din chef, vd Johan Torgeby uttalade sig för ett år sen, efter att Danske Bank-skandalen hade exploderat, så sa han ”Vi har gått tillbaka, vi ser inga röda flaggor.” Visste han om läget med Magnitskij i SEB?
– Vi har naturligtvis till bankens ledning redovisat resultatet av de interna undersökningar vi har gjort och vilka slutsatser vi har dragit.
Och där ingår världens mest kända bedrägerihärva?
– Det gör den.
Nya uppgifter
Efter intervjun med SEB har banken publicerat nya uppgifter som visar på den historiska omsättningen i Estland gällande utlandskunder. Där framgår det att omsättningen i riskgruppen minskat betydligt sedan 2006.
Samtidigt står det klart att motsvarande 80 miljarder kronor har passerat SEB mellan 2008 och 2016 från de kunder som enligt banken visar högst risk för penningtvätt.
Uppdrag granskning har utan resultat sökt SEB för en kommentar om hur dessa siffror stämmer överens med uttalandena om att inga röda flaggor upptäckts under samma tid.
Så har granskningen gått till
• Uppdrag granskning har, tillsammans med nyhetsbyrån TT och en grupp journalister från finska Yle och nätverket OCCRP, kartlagt SEB:s baltiska affärer under perioden 2005 – 2017.
• OCCRP har bidragit med en stor läcka som gäller den litauiska banken Ukio – och alla dess transaktioner, bland annat med SEB.
• Uppdrag granskning har dessutom fått tillgång till hemliga dokument som rör den svenska storbanken, inifrån banksystemet.
• Bland de tusentals SEB-kunderna i materialet identifieras 194 bolag som har konto i SEB - både i Baltikum och Sverige – men som är skrivna utomlands. Det är misstänkta ”non- resident”-kunder, den typ av utländska kunder som den baltiska penningtvättshärvan handlar om. Det är dessa kunder kartläggningen handlar om.
Uppdrag gransknings reportage SEB och penningtvätten sänds onsdag 27 november 20.00 i SVT1. Se det redan nu på SVT Play.
Klicka på något av kapitlen för att läsa mer:
Joachim Dyfvermark, Linda Larsson Kakuli & Axel Gordh Humlesjö
Reportrar
Ella Hopf Berger & Frida Johanson
Webbredaktörer
Visualisering, webbproduktion & teknisk utveckling
Ansvarig utgivare
Har du mer information som du vill dela med oss? Använd TV-leaks.
Publicerat 27 november 2019